100 händelser som skakade Sverige

I mitt arbete som universitetslärare har jag ibland låtit studenter rangordna ett tiotal händelser efter deras betydelse. De händelser jag valt ut för bedömning har varit av helt olika karaktär: Jesu födelse, industriella revolutionen, Elvis Presleys död, Sveriges VM-brons i fotboll, uppfinningen av hjulet, och så vidare.

Ingen inlämnad lista är identisk med någon annan, men i diskussionen efteråt brukar vi i regel komma överens om att det är vi själva som skapar det förflutna. Det är vi, inte förflutenhetens egna invånare, som avgör vad som ska lyftas fram. Först när nutiden har blivit historia kan vi bedöma om en händelse är ”historisk”, ”dramatisk” eller tillräckligt ”skakande” för att vi skall känna oss berättigade att bruka den typen av ord.

Detta är måhända orättvist mot förfäderna, men det kan inte vara annorlunda. Nutidens människor äger minnet. Därför blir en lista över ”100 händelser som skakade Sverige” helt beroende av de värderingar listskaparen själv bekänner sig till. En 60-åring skulle skriva en helt annan lista än en 20-åring. En invandrares lista skulle inte vara identisk med en infödd svensks lista. Min lista är färgad av att jag är professor i historia och har grävandet i det förflutna som yrke. En icke-historiker skulle sannolikt skriva en lista med betydligt större koncentration på nutiden än jag har gjort.

Folket ovetande

Det finns faktiskt ett gott skäl till detta. Om vi med ”händelser som skakade Sverige” verkligen menar saker som har fått folket att häpna eller förskräckas blir resultatet att flertalet händelser i äldre historia, före 1900-talet, raderas. Det beror inte på att händelserna i äldre historia var mindre dramatiska eller mindre viktiga än 1900-talets, men de skakade inte om samhället på samma förödande vis som till exempel Estoniakatastrofen eller skotten i Ådalen gjorde.

Varför? Därför att flertalet svenskar helt enkelt var omedvetna om att händelserna ägde rum. Många av de stora politiska beslut och de banbrytande tekniska innovationer som ägde rum före den moderna tidens mediarevolution var okända för gemene man. De ”skakade” inte Sverige, inte i modern bemärkelse. Men de ”skakade” icke desto mindre om i vår historia, påverkade utvecklingen och formade därmed även den tid vi lever i.

Den här listan är ett personligt försök att göra ett snitt tvärs igenom tusen års historia. Urvalet är subjektivt och kan med lätthet kritiseras. Listans äldre händelser är i flera fall sådana som har påverkat historien på ett sätt som svårligen kan underskattas, till exempel digerdöden och stora nordiska kriget. Jag har även tagit med händelser som gjorde så stort intryck på dåtidens människor att de själva gjorde en poäng av att minnas dem i sina skrifter, såsom slaget vid Lena 1208.

Listans modernare händelser är delvis av lägre dignitet – man kan knappast jämföra Norrmalmstorgsdramat med kristendomens införande – men har samtidigt påverkat vårt sam­hälls­medvetande mycket mer än liknande händelser kunde göra förr.

Vad som för några sekler sedan endast skulle ha fått en mino­ritet av svenskarna att reagera kan i dag sända chockvågor till alla hushåll. Få bönder blev upprörda av ett politiskt mord på 1400-talet, men hela landet lamslogs vid nyheten om mordet på Olof Palme 1986.

Dick Harrison

1000-talet – Sverige kristnas

1017 (cirka) För tusen år sedan etableras kristen­domen i Sverige. Vårt äldsta ännu existerande biskopsdöme inrättas i Skara omkring 1017, varefter kristnandet fortlöper under 1000- och 1100-talen. Kyrkans inflytande är av svårligen överskattad betydelse för framväxten av det svenska kungariket.

1101 (cirka) Mötet vid Kungahälla mellan Inge den äldre av Sverige, Magnus Barfot av Norge och Erik Ejegod av Danmark. De nordiska rikena har nu erkänt varandra som separata politiska system.

1123 ”Kalmare ledung”: ett heligt krig mot Smålands östra kustbygder under ledning av den norske kungen Sigurd Jorsalafare. Expeditionen är det närmaste vi kommer ett korståg mot Sverige.

1143 Cistercienskloster grundas med kungligt och biskopligt stöd i östgötska Alvastra och småländska Nydala. Cisterciensordens etablering i Sverige innebär att nya, starka band knyts mellan landet och det övriga Västeuropa.

1160 (cirka) Den svenske kungen Erik stupar i strid mot inkräktaren Magnus Henriksson, troligen i nuvarande Uppsala. Senare uppstår helgonkult kring ”Sankt Erik”, vars kvarlevor ännu förvaras i Uppsala domkyrka. Under senmedeltiden är Sankt Erik allmänt accepterad som nationalhelgon. Den vitt spridda historien om att han skall ha anfört ett korståg till Finland är dock omöjlig att belägga.

1164 Sverige blir en egen kyrkoprovins under ärkebiskop Stefan i Uppsala.

1187 Sigtuna, rikets troligen äldsta stad med anor från slutet av 900-talet, bränns av sjörövare från öster, förmodligen karelare eller ester. Främlingarna dödar även ärkebiskop Johannes.

1208 Slaget vid Lena (Kungslena) i Västergötland: tronkrävaren Erik Knutsson besegrar den av danska hjälptrupper stödde kung Sverker Karlsson. Två år senare (1210) stupar Sverker i en uppgörelse vid den o­iden­tifierade orten Gestilren. Därefter kröns Erik Knutsson till svensk kung – den första kända kungakröningen i svensk historia.

1220 Kung Johan Sverkers­son, jarlen Karl ”den döve” och biskop Karl av Linköping genomför ett krigståg till västra Estland. Efter inledande framgångar massakreras den svenska garnisonen i borgen Leal av esterna. Jarlen och biskopen stupar. Senare under 1200-talet etableras dock, sannolikt på fredligt sätt, en svensk bonde- och fiskarbefolkning i Estlands nordvästra kustbygder.

1247 Slaget vid Sparrsätra. Detta är den mest kända uppgörelsen mellan den nya kungamakten och stormanna­oppositionen. Efter att kung Erik Eriksson segrat påläggs den uppländska allmogen nya pålagor. Förändringar av detta slag utgör en förut­sättning för den intensiva borgbyggnation och det stadsgrundande som präglar det politiska systemet under and­ra hälften av 1200-talet. Tidigare kunde kungen bara kräva ledung (krigstjänst) och gästning på gårdar av svenska folket, men i mitten av 1200-talet omvandlas dessa skyldigheter till fasta skatter.

1248 Skänninge möte, medeltidens mest berömda svenska kyrkomöte. Den påvlige legaten Vilhelm av Sabina pålägger det svenska prästerskapet kanonisk-rättsliga regler, däribland kravet på celibat. Det sistnämnda leder till många protester och är omöjligt att genomföra i praktiken.

1251 Uppgörelsen vid Herrevadsbro. Genom list och våld eliminerar Birger jarl, som satt upp sin son Valdemar på den svenska kungatronen föregående år, sina konkurrenter om makten. Jarlens familj – i äldre historieskrivning felaktigt kallad ”folkungaätten” – säkrar greppet om tronen.

1252 Stockholm nämns för första gången i ett dokument. Detta är symptomatiskt för epoken: i mitten och under andra hälften av 1200-talet växer en mängd nya städer fram, särskilt i östra och mellersta Sverige. Birger jarl och hans söner tar personligen initiativ till att stärka urbaniseringen, till vilken även tyska köpmän aktivt medverkar.

1275 Slaget vid Hova. Magnus Ladulås störtar brodern Valdemar och övertar kronan.

1280 (cirka) Alsnö stadga, i vilken det världsliga frälsets (den senare adelns) plikter regleras. År 1281 följer motsvarande reglering av det andliga frälsets (kyrkans) ställning. Båda frälsena befrias från skatt och pålagor. Sverige utvecklas steg för steg till ett ståndssamhälle, men det dröjer till andra hälften av 1400-talet innan ständerna successivt börjar formas till en riksdag med adel, präster, borgare och bönder.

1293 Marsk Torgils Knutssons krigståg till Kare­len. Borgen, senare staden, Viborg, grundas. Härmed avslutas inlemmandet av Finland i det svenska riket. Framstöten följs av ett långvarigt krig mot det ryska Novgorod, som hotas av den svenska expansionen.

1296 Under 1100-talet och första hälften av 1300-talet nedtecknas en mängd landskapslagar; år 1296 stadfästs Upplandslagen. Den får stor bety­delse för utformningen av flera and­ra landskapslagar.

1300 Svenskarna anlägger fästningen Landskrona på platsen för nuvarande Sankt Petersburg. Fästningen faller dock för novgoroderna redan 1301. Kampen om denna yttersta svenska utpost i öster upptar stort utrymme i Erikskrönikan, en svensk rimkrönika från omkring 1330.

1306 ”Håtunaleken”: kung Birger Magnusson tillfångatas av sina maktlyst­na bröder Erik och Valdemar. Följden blir en lång brödrafejd som avslutas med freden i Helsingborg 1310.1317 ”Nyköpings gästabud”: Birger fängslar sina båda bröder, vilka dör påföljande år. I gengäld förlorar han kronan i strid mot brödernas anhängare, varefter Eriks son Magnus upphöjs till kung 1319. Magnus ärver även Norge från sin morfar.

1323 Freden i Nöteborg, den första egentliga fredstraktaten mellan Sverige och Ryssland (Novgorod). Karelen delas i en rysk och en svensk del. Längre norrut är gränsen ytterst vagt definierad.

1332 Tyska pantinnehavare säljer Skåne och Blekinge till Magnus Erikssons regim. Landskapen återerövras dock av danske kungen Valdemar Atterdag 1360.

1335 Skarastadgan: träldomen avskaffas slutgiltigt i Sverige. Stadgan berör endast delar av västra och södra Sverige. I övriga landskap är träl­domen uppenbarligen redan avskaffad, en process som bland annat kan följas i testamenten från tiden kring 1300.

1348 Magnus Erikssons korståg mot Ryssland. Svenskarna erövrar öfästningen Nöteborg (Oresjek) vid Nevas sammanflöde med Ladoga, men ryssarna återtar fästningen påföljande år.

1350 Digerdöden förhärjar Sverige från väster till öster och skördar otaliga män­niskoliv. Heliga Birgitta, som lämnat Sverige 1349, bosätter sig i Rom där hon dör 1373.

1361 Valdemar Atterdag invaderar Gotland, vars bondearmé krossas. Visbys borgare kommer jämförelsevis lindrigt undan, men enligt en senare myt utsattes de för brandskattning.

1363 Den tyske hertig­sonen Albrekt av Mecklenburg tar makten med de svenska stormännens hjälp och kröns till kung 1364. Därefter bosätter sig en mängd tyska adelsmän i landet, där de bland annat tjänstgör som fogdar.

1389 Slaget vid Åsle: kung Albrekts styrkor besegras av den dansk-norska drottningen Margareta, som tar makten även i Sverige. Därmed läggs grunden till Kalmarunionen.

1391 Heliga Birgitta helgon­förklaras av påven. Hennes kloster i Vadstena blir ett stort ekonomiskt, kulturellt och andligt centrum i Norden.

1397 Kalmarunionen grundas: den unge Erik ”av Pommern” kröns till kung över Sverige, Norge och Danmark i Kalmar. Margareta (Erik är hennes systerdotterson) förblir dock den egentliga härskaren till sin död år 1412.

1434 Engelbrekts resning. Från Bergs­lagens gruvområden sprider sig upproret mot kung Erik och de utländska fogdarna över hela Sverige och får stöd av samtliga ständer. Engelbrekt är segerrik men mördas 1436. Han får omgående status av frihetshjälte.

1437 Pukefejden, en blodig uppgörelse mellan de båda stormännen Erik Puke och Karl Knutsson (Bonde). Den förre utsätts för för­räderi och avrättas. Striderna är typiska för de fejder som under påföljande decennier förhärjar Sverige och försvagar central­makten.

1448 Karl Knutsson (Bonde) blir kung. Han regerar i tre omgångar (1448–1457, 1464–1465 och 1467–1470), ständigt i fejd med maktrivalen Kristian I av Danmark. Kampen mellan kungarna är början på slutet för Kalmarunionen. Den svenska riksledningen avskiljs alltmer från Danmark och Norge, samtidigt som den kungliga svenska propagandan lägger stark tonvikt vid nationalistisk retorik.

1471 Slaget på Brunkeberg. Den svenske riksförestån­daren Sten Sture den äldres trupper besegrar Kristian I:s armé utanför Stockholm. Därefter vidtar ett par decen­nier av jämförelsevis fredlig utveckling.

1477 Uppsala universitet, det äldsta i Norden, grundas. En högskola (lat studium generale) finns dock redan i Lund, grundad 1438.

1483 Den första tryckta boken i Sverige: Dyalogus creaturarum moralizatus (”Skapelsens sedelärande samtal”), tryckt av tysken Johann Snell.

1495 ”Viborgska smällen”. Ett ryskt försök att inta Viborg misslyckas till följd av en explosionsartad brand bland ryska angripare i ett av stadens torn. Det ryktades senare att den svenske befälhavaren Knut Posse åvägabragt ”smällen” genom att nyttja magi likt en satanisk häxmästare.

1520 Stockholms blod-­bad. Kristian II (”Tyrann”) låter avrätta omkring hundra människor på Stortorget omedelbart efter att ha krönts till svensk kung.

1523 Gustav Vasa väljs till kung den 6 juni. Händelsen räknas som slutpunkten i Kalmarunionens – och inte sällan hela den svenska medeltidens – historia.

1527 Västerås riksdag. Gustav Vasa tar kontroll över den svenska kyrkan. Därmed inleds den successiva utvecklingen av den lutherska reformationen i Sverige. Jämfört med situationen i många andra länder är dock reformationen, på det andliga planet, tämligen mild. Nunnorna i Vadstena får således leva kvar ända till de oroliga åren på 1590-talet.

1542–43 Dackefejden, Sveriges största kända bondeuppror. Efter stora inledande motgångar besegrar Gustav Vasa de småländska och östgötska upprorsmännen under Nils Dacke.

1544 Sverige blir ärftligt kungarike.

1561 Erik XIV, som föregående år efterträtt fadern Gustav Vasa, tar Reval och delar av Estland under svenskt beskydd. Detta är början på en epok av äventyrlig expansion i Baltikum som leder in Sverige i upprepade krig med Ryssland, Danmark och Polen.

1563–70 Nordiska sjuårskriget mellan Sverige och Danmark. Fred sluts i Stettin år 1570, varefter svenskarna måste betala Älvsborgs lösen för att återfå Älvsborgs fästning, landets port mot väster.

1567 Sturemorden i Uppsala. Erik XIV avrättar personligen ett antal medlemmar av den svenska högadeln, varefter han grips av sinnesförvirring. Påföljande år blir han avsatt av brodern Johan III.

1593 Uppsala möte. Händelsen markerar slut­punkten i omvandlingen av svenska kyrkan till luthersk statskyrka.

1598 Slaget vid Stångebro. Den katolske kung Sigismund, som även är kung av Polen, besegras av sin farbror, den protestantiske hertig Karl.

1600 Linköpings blodbad, ett av vårt lands värsta justitiemord genom tiderna. Hertig Karl (som snart blir Karl IX) låter avrätta politiska motståndare.

1611–13 ”Kalmarkriget” mot Danmark. Efter freden i Knäred 1613 måste svenskarna ännu en gång betala Älvsborgs lösen.

1617 Freden i Stolbova mellan Sverige och Ryssland. Sverige erhåller Ingermanland och Kexholms län och kontrollerar därmed hela Finska viken.

1629 Stilleståndet i Altmark mellan Sverige och Polen. Den svenske kungen Gustav II Adolf tillerkänns Livland samt (till 1635) ett antal områden i Preussen. Året därpå inträder Sverige i trettioåriga kriget mot de katolska kejsarna av tyskromerska riket.

1632 Slaget vid Lützen. Gustav II Adolf stupar den 6 november (16 november enligt gregoriansk kalender).

1643–45 Krig mot Danmark, vilket av­slutas med freden i Brömsebro. Gotland, Jämtland, Härjedalen och Ösel blir svenska. Dessutom avträder Danmark Halland på 30 år.

1648 Westfaliska freden avslutar trettioåriga kriget. I och med detta är Sverige erkänd som europeisk stormakt och erhåller territorier i Tyskland: bland annat en stor del av Pommern med Rügen, staden Wismar och hertigdömena Bremen och Verden.

1654 Drottning Kristina, Gustav II Adolfs dotter, abdikerar. Hon går senare över till katolicismen, vilket orsakar stor sensation i Europa.

1658 Freden i Roskilde. Danmark avträder Skåne, Halland, Blekinge och Bohuslän till Sverige. Dessutom avträds Bornholm och Trondheims län, men dessa områden återlämnas i en ny fred 1660. Den svenska stormakten står på höjden av sin maktställning.

1676 Slaget vid Lund mellan Danmark och Sverige, ett av de blodigaste i nor­disk historia. Svenskarna segrar och lyckas, delvis som följd av detta, behålla Skåne i freden i Lund 1679.

1680–82 Karl XI upprättar kungligt envälde. Han genomför även en stor reduktion som medför att stora mängder jord som tidigare lytt under adeln nu dras in till kronan. Indelningsverket skapas och utgör sedan grund för arméns organisation och försörjning ända till värnpliktens införande 1901.

1700–21 Stora nordiska kriget, under vilket Karl XII:s Sverige angrips av flertalet grannländer. Efter inledande framgångar går kriget allt sämre och resulterar i att flera provinser går förlorade.

1709 Slaget vid Poltava. Peter den stores ryska armé besegrar den svenska armén under Karl XII. Detta är sannolikt Sveriges mest kända militära nederlag i historien.

1718 Karl XII stupar den 30 november vid Fredrikshald.

1720 Enväldet avskaffas i den nya regeringsformen. Under de påföljande decennierna styrs Sverige av riksdagarna (”frihetstiden”).

1734 Riksdagen antar 1734 års lag, som ersätter den äldre svenska landslagen från 1442 (”Kristofers landslag”, en reviderad version av Magnus Erikssons landslag från mitten av 1300-talet).

1741–43 Krig mot Ryss­land (”lilla ofreden”). Sverige förlorar gränsområden i Finland genom freden i Åbo.

1753 Sverige antar den gregorianska tideräkningen, vilket medför att ett flertal dagar skärs bort – man går direkt från den 17 februari till den 1 mars.

1757–62 Krig mot Preussen (”pommerska kriget”). Freden i Hamburg 1762 leder inte till landavträdelser från någondera sidan.

1766 En av världens äldsta och mest vidsträckta tryckfrihetsförordningar genomförs i Sverige.

1772 Gustav III:s statsvälvning avslutar frihetstiden. Kungamakten stärks kraftigt på ständernas bekostnad.

1781 Toleransediktet. Främmande trosbekännare får rätt till fri religionsutövning i Sverige. Påföljande år får judar rätt att slå sig ned i Stockholm, Göteborg och Norrköping.

1783 En lantmäteriförordning ger bönder rätt att, under vissa villkor, få sina utspridda jordar sammanförda till en enhet. Detta bildar utgångspunkt för det så kallade enskiftet, som genomförs kring sekelskiftet 1800. Under påföljande sekel förändras det svenska landskapet i grunden genom skiftesrörelsen. Laga skifte påbjuds 1827 och leder till att det tidigare gemensamma brukandet av ägorna upphör, många byar sprängs och ersätts av separat liggande gårdar.

1788–90 Krig mot Ryssland. Fred sluts utan landavträdelser.

1789 Gustav III blir nästan enväldig genom den så kallade förenings- och säker­hetsakten. Samma år instiftas Högsta Domstolen. Många adelsprivilegier avskaffas och bönder börjar i allt högre utsträckning köpa frälsehemman. Under 1800-talet kommer dessa självägande bönder att utgöra landsbygdens nya överklass.

1792 Kung Gustav III mördas på en operamaskerad i Stockholm.

1809 Gustav IV Adolf störtas och med honom det ”gustavianska enväldet”. Den 6 juni antas en ny regeringsform. I freden i Fredrikshamn förloras en stor del av Sverige, nämligen Finland (med Åland), till Ryssland. De strider som före freden utkäm­pas i Norrland är de hittills sista som har ägt rum i Sverige. Påföljande år väljs den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte till svensk tronföljare (Karl XIV Johan, 1818–44). Hans släkt innehar ännu tronen.

1814 I freden i Kiel avträder Danmark Norge till Sverige. Detta leder till ett kortvarigt krig mellan Sverige och Norge – som svenskarna vinner – varefter de båda länderna förenas i union under en gemensam kung. Expeditionen till Norge är Sveriges hittills sista krig.

1832 Göta kanal öppnas. Kanalbygget är en teknisk triumf och ett typiskt exempel på dåtidens stora infrastrukturella projekt i Europa.

1846 Näringsfrihetsförordningen innebär att det svenska skråväsendet avskaffas och att åtskilliga hinder rivs för den fortsatta ekonomiska utvecklingen. Kvinnor får rätt att driva handel och utöva tidigare förbjudna yrken.

1865–66 Representationsreformen: den gamla fyrståndsriksdagen avskaffas och ersätts av en tvåkammarriksdag. Denna ersätts i sin tur av en enkammarriksdag år 1970.

1879 Sundsvallsstrejken, Sveriges första strejk, utbryter. Samma år ger August Strindberg ut romanen Röda rummet.

1886–90 Utvandringen till Amerika kulminerar under dessa år, då omkring 180 000 svenskar utvandrar.

1889 Socialdemokratiska Arbetarpartiet (SAP) grundas under Hjalmar Brantings ledning. Vid denna tid växer arbetarrörelsen snabbt till följd av att industrialiseringen tar fart. Landsorganisationen (LO) bildas år 1898.

1897 Ingenjör Salomon August Andrée försöker nå Nordpolen med luftballongen ”Örnen”, men expeditionen misslyckas och alla deltagarna omkommer. Resterna av Andrée och hans färdkamrater påträffas först 1930.

1901 Allmän värnplikt införs. Samma år börjar nobelprisen delas ut.

1905 Unionsupplösningen. Norrmännen bryter banden med Sverige efter det att kung Oskar II råkat i konflikt med stortinget om Norges rätt att ha egna konsulat. Efter förhandlingar i Karlstad nås en överenskommelse som innebär att Sverige och Norge går skilda vägar.

1909 Storstrejken: LO proklamerar allmän strejk som svar på ett hot om lockout från SAF. Omkring 300 000 arbetare deltar, men strejken slutar i nederlag. LO saknar de nödvändiga resurserna för att föra en utdragen kamp.

1914 "Bondetåget" i Stockholm, med över 30 000 deltagare, demonstrerar för ett starkare försvar. Genom det i vänsterkretsar hårt kritiserade "borggårdstalet" stöder Gustaf V bönderna och tar avstånd från den sittande regeringen under liberalen Karl Staaff, vilken därför avgår. Den inrikespolitiska krisen avmattas dock av första världskrigets utbrott.

1917 Parlamentarism genomförs i praktiken i samband med att liberalerna och socialdemokraterna bildar regering. Samma år införs Brattsystemet (motboken) för att begränsa alkoholkonsumtionen (avskaffas 1954).

1918 Spanska sjukan förhärjar Sverige. Katastrofen, som drabbar hela jordklotet, räknas som 1900-talets största epidemi. Den skördar fler offer än första världskriget.

1921 Allmän och lika rösträtt införs i och med att även kvinnor tillerkänns rätt att rösta i allmänna val.

1922 En folkomröstning (Sveriges första) om rusdrycksförbud genomförs. Med knapp majoritet säger svenska folket nej till förbud.

1931 Världsdepressionen når Sverige. I Ådalen, där det råder konflikt på arbetsmarknaden, utbryter våldsamma kravaller. Fem personer skjuts ihjäl av militär, den blodigaste incidenten i svensk arbetarhistoria.

1932 ”Krügerkraschen”, den djupa finanssvacka som följer på finansmannen Ivar Krügers självmord i Paris, förvärrar depressionen ytterligare.

1941 ”Midsommar­krisen”: den svenska rege­ringen tillåter att en tysk division förflyttas tvärs genom landet från Norge till krigsfronten i Finland. Händelsen, som allvarligt komprometterar den svenska neutraliteten under andra världskriget, är en av de mest omdebatterade incidenterna i modern svensk utrikespolitik.

1952 Catalinaaffären. En svensk DC-3:a och ett sjöräddningsplan av typ Catalina skjuts ned över Östersjön av sovjetiskt stridsflyg. Händelserna leder till en allvarlig kris i de svensk-sovjetiska relationerna och är ett exempel på hur det svenska samhällsklimatet påverkades av kalla kriget. Andra exempel är frågan om Raoul Wallenbergs öde (fängslad av ryssarna i andra världskrigets slutskede) och krisen när den sovjetiska ubåten U 137 gick på grund i Karlskronas skärgård 1981.

1973 Sverige skakas av två dramatiska händelse­förlopp, vilka äger rum samtidigt: en bankrånare tar gisslan i Stockholm (”Norrmalmstorgsdramat”) och kung Gustaf VI Adolf dör i Helsingborg.

1986 Statsminister Olof Palme mördas den 28 februari. Mordet i sig skakar hela svenska folket, men därtill kommer att mordgåtan – sannolikt på grund av dåligt polisarbete – inte klaras upp. Oklarheten om gärningsmannens identitet och motiv leder till en mängd spekulationer och konspirationsteorier.

1994 Färjan Estonia förliser i Östersjön, varvid 859 människor, däribland många svenskar, mister livet.

1995 Sverige inträder i EU efter att en knapp majoritet sagt ja härtill i samband med en folkomröstning 1994.

**2003** Utrikesminister Anna Lindh knivmördas av Mijailo Mijailovic under ett besök på NK i Stockholm.

**2004** Annandag jul orsakar ett kraftigt jordskalv i Indiska oceanen en enorm flodvåg, tsunami, som drabbar bland annat Thailands kust där många svenskar semestrar. Flera hundra svenskar omkommer.

Publicerad i Populär Historia 3/2005