Allmän rösträtt – men inte för alla
Den 24 maj 1919 fattades beslutet att införa allmän och lika rösträtt för alla svenska kvinnor och män. Ändå var det bara 55 procent av befolkningen som hade rätt att rösta i riksdagsvalet 1921.
Landsföreningen för kvinnans politiska rösträtt firar det andra riksdagsbeslutet 1921 som slutgiltigt gav kvinnor rösträtt på samma villkor som män.
Det är ungefär hundra år sedan riksdagen tog det historiska beslutet att införa kvinnlig rösträtt i Sverige. Därmed hade det som brukar kallas ”allmän och lika rösträtt” blivit verklighet. Men hur allmän var den egentligen? Faktum är att endast drygt hälften av befolkningen – 55 procent – hade rätt att rösta i valet 1921. I dag är siffran 74 procent. En viktig anledning var att rösträttsåldern var högre då (23 år mot 18 i dag), men det är inte hela förklaringen.
– Män som inte fullgjort sin värnplikt fick inte rösta, inte heller personer som var straffade för brott, som förklarats omyndiga, hade gjort konkurs eller var omhändertagna av fattigvården, säger Fia Sundevall, docent i ekonomisk historia och samordnare för forskningsprojektet ”Rösträtt för alla?”.
Inte uppfyllt sina skyldigheter gentemot staten
Det fokuserar just på begränsningar i demokratin efter reformerna 1918–21. Dessutom är Fia Sundevall en av författarna till nya populärvetenskapliga antologin Rösträttens århundrade, där en lång rad perspektiv på rösträtten presenteras.– Exkluderingen kunde innebära att människor som arbetat ett helt liv inte fick rösta om de på ålderns höst hamnade hos den kommunala fattigvården.
Gemensamt för de grupper som inte släpptes fram till valurnorna var länge att de inte ansågs ha uppfyllt sina skyldigheter gentemot staten. De var helt enkelt inte tillräckligt skötsamma. Något som blev omdebatterat – för hur kunde man veta att en person inte oförskyllt hamnat i till exempel fattigdom? Ett argument blev då istället att personer som försörjdes av kommunen eller var försatta i konkurs inte var ”oberoende” och därmed inte borde få rösta.
Sista begränsningen togs bort 1989
De ekonomiska begränsningarna för rösträtt upphävdes 1945. Men inte förrän 1989 togs den sista inskränkningen bort.
– Då försvann omyndighetsförklaringen ur den svenska lagstiftningen, vilket gjorda att det så kallade omyndighetsstrecket inte längre var relevant, säger Fia Sundevall.
Det var alltså då, för trettio år sedan, som alla svenska medborgare över 18 år fick rätt att rösta.
Publicerad i Populär Historia 6/2019
Vid riksdagsvalet den 14 september 1946 fick både män och kvinnor delta. Men ännu fanns inskränkningar i rösträtten.
Fakta: Rösträttsbegränsningar efter 1921
Beslutet att införa allmän och lika rösträtt för kvinnor och män fattades av riksdagen 1919 och bekräftades av riksdagen 1921. Då fanns flera begränsningar kvar, som har avskaffats efterhand.
- 1922 Värnpliktsstrecket avskaffas.
- 1937 Straffpåföljdsstrecket avskaffas.
- 1945 Konkursstrecket avskaffas.
- 1945 Fattigvårdsstrecket avskaffas.
- 1989 Omyndighetsstrecket avskaffas.
Källa: Rösträttens århundrade
Publicerad i Populär Historia 6/2019
