Mat dryck

Kampen för att äta svampen

Länge stod svampen orörd i skogen. Inte ens i nödtid ville den svenska befolkningen befatta sig med den. Det krävdes en kung och flera kampanjer innan kantarell och karljohan hamnade på våra matbord.

Trendiga dietråd skapade första restaurangen

Vilken var den första restaurangen – och varifrån kommer själva begreppet restaurang?

Förbjuden böna blev nationaldryck

Länge var kaffe ett omstritt njutningsmedel förbehållet de priviligierade. Men vid sekelskiftet 1900 var hela Sverige beroende av bönorna. Vad hade hänt?

Socker – från lyx till vardagsmat

Från importerad lyxvara till svenskodlat superlivsmedel. Få varor har genomgått en sådan resa genom samhället som det omdiskuterade sötningsmedlet.

Sockret fick fart på kafferepen

Kafferepen såg dagens ljus i 1700-talets överklasshem men slog igenom på bred front under 1800-talet. En viktig orsak var det sjunkande sockerpriset.

Socker – från lyxvara till vardagsmat

Fredagsmys, lördagsgodis, fika och efterrätt – när vi vill ha det trevligt och umgås, eller för den delen när vi söker tröst, vill vi gärna ha något sött och smaskigt. I dag finns socker med som ett självklart inslag i vår vardag, men så har det inte alltid varit.

Vårfrudagen blev våffeldagen

På söndag (den 25 mars) är det Jungfru Maria Bebådelsedag, vårfrudagen och våffeldagen. Dagarna har samma ursprung, och det finns fler traditioner än att äta våfflor kopplade till dem.

Det första vinet

Den vilda vinrankan, Vitis vinifera sylvestris, finns i ett område som sträcker sig från Spanien i väst till de norra delarna av Iran i öst.

Druvornas distrikt

En värld av vin

Förmodligen började det hela av en ren tillfällighet, som så mycket annat i mänsklighetens historia. Vilda druvor hade någon gång i en avlägsen forntid skördats och pressats och saften tappats upp på ett lämpligt kärl. Detta täpptes till ordentligt som skydd för insekter och ställdes undan för att dess innehåll skulle avnjutas vid lämpligt tillfälle. Men något kom i vägen, kanske en plundringsräd från illasinnade grannar eller ett elakt oväder, och det råkade dröja länge innan fruktsaften kunde avsmakas. Dessvärre visade det sig att det hänt märkliga saker i kärlet. Den söta saften hade fått en besynnerlig doft och smak, och var sannolikt fördärvad.

Folklig föda

Vilken mat har då lagats i de svenska köken genom århundradena? Det beror förstås på vilken samhällsklass man befinner sig i. Husmanskosten, som i dag åter hittat in på finkrogarna, har sitt ursprung i allmogens och tjänstefolkets enklare kost. Begreppet härrör från de taxor som upprättades vid gästgivargårdarna, där man skilde på priser och maträtter till herrskap respektive tjänstefolk. Husmanskosten var billig och enkel, men näringsrik och mättande. Först i början av förra seklet hade husmanskosten spritt sig till de allra fattigaste.

Svart delikatess

Vi svenskar har ”Kalles kaviar” att tacka för att vi inte är helt bortkomna som romätare. Fast det är väl egentligen tveksamt om den röda blandningen av torskrom och socker som vi klämmer ut på mackorna borde få kallas kaviar. I Finland heter det romkräm. Riktig kaviar ska vara rysk och bestå av rom från någon av de tre stora störarna: rysk stör, beluga eller stjärnstör.

Populär smörja

Under 1970-talet kom forskare fram till att den olivoljerika medelhavskosten i många avseenden är hälsosammare för människor än traditionell nordeuropeisk husmanskost.

Hamburgaren fyller 100

Den som greppar en burgare håller också ett stycke kulturhistoria i sina händer. Hamburgarens verkliga ursprung råder det dock viss osäkerhet om. Möjligen var det i östra Europa som nötfärsbiffen tillkom på 1800-talet. I Baltikum var det vanligt att skrapa det sista köttet från oxbenen och av skavet steka små biffar, något som spred sig till Tyskland och sedan vidare till USA via emigranter och sjömän.

Ramlösa

Nutid: Elegisk stillhet i Ramlösa brunnspark. Småbarnsmamma strosar med barnvagn, joggare jäk- tar, husse hojtar, kommunalarbetare kapar grenar. Oscarian

Socker – statussymbol som blev folkhälsoproblem

När riksrådet och riddaren Birger Petersson, lagman i Uppland och en av sin tids allra ri- kaste svenskar, mätt på ära och berömmelse lade sig till den

Mamsellen vid hällen

En vinterdag år 1769 ägde en lite ovanlig begravning rum i Klara kyrka i Stockholm. När prästen hade lagt de tre skovlarna mull på den enkla träkistan lyf

Starten för Coca-cola

För femtio år sedan nåddes Sverige av den amerikanska kulturimperialismens främsta symbol. Fram till 1953 hade livsmedelslagens förbud mot koffein och fosf

Chokladens historia

Den 15 augusti 1502 lät Christofer Columbus sina fyra karaveller kasta ankar vid ön Guanaja, en av Bahiaöarna några mil utanför Honduras nordkust. Den...

Föda förpackad för framtiden

Bruket att konservera mat, det vill säga förbättra ett livsmedels hållbarhet, är tusentals år gammalt. Tillgången på olika sorters föda varierade under

Absint – dekadensens dryck nr 1

De svenskar som vill frammana en air av dekadent fin-de-siècle kan sedan en tid köpa den mytomspunna absinten på Systembolaget. Men i ursprungslandet Frankrike är drycken fortfarande förbjuden.

Druvans heliga kraft

Vad är det för egenskaper hos vin som gjort det så användbart i religiösa sammanhang? De gamla grekerna föll i extas under fester till vinguden Dionysos...

När brödet blev kött

Att ha råd att vräka i sig kopiösa mängder kött har länge uppfattats som ett tecken på status och ära, i synnerhet i Europa. Ytterst går dessa kostvano

Giftsvamp i omeletten

I äldre tid, före 1800-talet, betraktade inte många svenskar svamp som mat. Röd flugsvamp var en av de få användbara svamparna – denna kunde i alla fall