Livet i skuggan av striderna

Att bo och verka i Sverige var svårt under Karl XII:s styre. Det långdragna kriget krävde ständigt ökade skatter, och allt fler unga män som kunde bli soldater. Vissa tog till desperata åtgärder för att slippa undan slagfälten, det finns det många skakande vittnesmål om.

Fostret i biskopens grav väcker frågor

Dna-analyser visar på nära släktskap mellan känd Lundabiskop och det foster som begravdes med honom.

Karl XII:s eviga fälttåg

Ur svenskt perspektiv är historien om ofredsåren 1700–21 i mångt och mycket berättelsen om Karl XII:s vuxna liv. Hans gärningar och ambitioner var direkt avgörande för krigets utveckling – och för att det höll på så länge.

Sophie Sager: Drev sitt eget våldtäktsmål

Så försökte adeln motivera sin existens

Hennes sista hopp var Zorns målningar

Rasbiologiska institutet

För 100 år sedan, i maj 1921, beslöt riksdagen att inrätta Statens institut för rasbiologi i Uppsala med Herman Lundborg som chef. Med sitt arbete menade han sig motverka »den svenska folkstammens degenerering«. Verksamheten mötte inledningsvis ringa kritik, utan stöttades av en rad kulturperson­ligheter. Och internationellt sågs Sverige som ett föregångsland.

Barnpensionaten kartläggs

Linköpingsforskare studerar 1900-talets barnpensionat och förlossningshem.

Nytt nummer ute nu!

I Populär Historia nummer 7/2021 gör vi en djupdykning i Andréexpeditionen. Du kan också läsa om dalmåleriet och om filantropen Lotten Wennberg som under 1800-talet bekämpade fattigdom och slum.

Omsorg och vidskepelse i dödens rum

Före industrialiseringen gick livet och döden hand i hand i bonde­samhället, på ett helt annat sätt än idag. Starka traditioner och folkliga föreställningar styrde när man på gården skulle hantera och vörda liket efter en nyss avliden.