Arkeologi

Kanske är du intresserad av...

Läs mer om Arkeologi

Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi

Lungrot, libbsticka och luktviol är tillbaka i Nydala. Och snart även munkarna!: Klosterträdgård får nytt liv

Det är inte bara gamla slagfält som väckt ett nymornat intresse hos arkeologerna. Sedan några år är även disciplinen trädgårdsarkeologi etablerad i Sverige, om än i liten skala. I Nydala utan­för Värnamo genomfördes år 2004 en undersökning av den gamla klosterträdgården, anlagd av cisterciensermunkar på 1100-talet. Syftet var att ta reda på vad munkarna en gång odlat till nytta och lyst. Och på sikt även att återskapa det.

Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi

Aktuell forskning: Elitsoldater på Birka

Glöm seriefiguren Hagbard Handfaste – verklighetens krigare på Birka tillhörde en välorganiserad och välutbildad elit, menar arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson. Mellan åren 1997 och 2004 deltog hon i utgrävningen av borgberget på Birka, där den vikingatida garnisonen låg. I jorden hittades mängder av vapen och rustningsdelar som tillsammans ger en helt ny bild av vikingatidens krigarkultur. Nyligen sammanställde hon materialet i en avhandling som lades fram vid Stockholms universitet.

Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi
Arkeologi

Kulthus på skånska slätten

Klerken Adam av Bremen skrev på 1070-talet verket Historien om Hamburgerstiftet och dess biskopar. I den fjärde volymen skildrar han hednatemplet i Uppsala på följande sätt: ”Det är en byggnad prydd med guld i vilken avbildningar av Tor, Oden och Frej förvaras och till dessa frambäres offer. Runt templet löper en guldkedja. Vart nionde år offras nio varelser av manligt kön som hängs upp i en närbelägen trädlund. Nära templet växer ett mäktigt träd med vintergröna blad och där finns också en källa som bland annat används för människooffer.” Beskrivningen av templet är utan tvekan den mest citerade delen av Adams arbete.