3000-årigt järnåldersfort framgrävt på Golanhöjderna
Kopplingar kan finnas till Bibelns kung David.
Utgrävningen av det antika fortet i Hispin på södra Golanhöjderna.
När israeliska arkeologer nyligen grävde ut resterna av ett tre tusen år gammalt fort på Golanhöjderna blev det en världsnyhet. Enligt forskarna ska befästningen ha byggts av geshuréerna, ett folk som levde i området under tidig järnålder.
Murarna i det tusen kvadratmeter stora fortet utgjordes av kraftiga basaltblock. Men det kanske mest intressanta fyndet var en stor sten med inristade hornprydda figurer.
– Detta kan vara himmelsguden Sahr med sin månskära, eller Hadad med sina tjurhorn. Den senare dyrkades i regionen och kan liknas med den grekiska åskguden Zeus, säger Richard Holmgren, svensk arkeolog som under lång tid arbetat i Mellanöstern.
Ett intressanta fynd, en stor sten med inristade hornprydda figurer, gjordes vid utgrävningen av ett tre tusen år gammalt fort på Golanhöjderna.
Forskarna pekar på likheterna med en stenpelare som hittades 2019 vid en utgrävning i et-Tell, norr om Gennesaretsjön. På denna syns också en figur med horn och uppåtsträckta armar. Av vissa arkeologer har et-Tell identifierats som Betsaida, geshuréernas huvudstad och eftersom de två fyndplatserna ligger nära varandra skulle stenmonumenten ge en fingervisning om hur stort och viktigt Geshurriket var kring år 1000 f Kr.
Enligt Gamla Testamentet var Geshurkungens dotter gift med David, Israels andra kung. De två hövdingadömena var alltså allierade.
Del av den bibliska arkeologin
En viktig del av nyhetsrapporteringen kring utgrävningarna på Golanhöjderna har kretsat just kring Davids kopplingar till fortet. På så vis är fyndet en del av den så kallade bibliska arkeologin, som strävar efter att vetenskapligt koppla händelser och personer i Bibeln till historiska och arkeologiska källor.
Några bevis för att David har existerat i verkligheten finns dock inte. Samma sak gäller för geshuréerna, som nämns i Bibeln, men ingen annanstans.
Golanhöjderna i sydvästra Syrien erövrades av Israel under sexdagarskriget 1967 och annekterades 1981. Utgrävningen i byn Hispin skedde i samband med att nytt israeliskt bostadsområde skulle byggas.
Berättar om de gamla arameiska hövdingadömen
Historiska kopplingar till kung David och Geshur kräver mer av arkeologin än den klarar av, menar Richard Holmgren. Men utgrävningarna av fortet kan ändå vara intressanta då de berättar om de gamla arameiska hövdingadömen som i övergången mellan bronsålder och järnålder formerades i Syrien och Mesopotamien. De var små men ibland sammanbundna i nätverk.
– Fyndet kan berätta om tiden efter att det hettitiska riket slogs ut på 1200-talet f Kr, en period som vi inte vet så mycket om, säger Richard Holmgren.
