Sveriges historia Fostret i biskopens grav väcker frågor Dna-analyser visar på nära släktskap mellan känd Lundabiskop och det foster som begravdes med honom.
Sveriges historia Barnpensionaten kartläggs Linköpingsforskare studerar 1900-talets barnpensionat och förlossningshem.
Sveriges historia Inget trauma när Jämtland blev svenskt Ny forskning nyanserar bilden av vad som hände när jämtarna blev svenskar i samband med freden i Brömsebro 1645. Statsskiftet bör inte tolkas i nationalistiska termer, menar historikern Thord Theland.
Sveriges historia Vem är vilden på landskapsvapnet? Hur och när föddes Sveriges landskapsvapen? Och varför finns det bland alla örnar, lejon och andra djur en kransprydd jätte med stor stridsklubba?
Sveriges historia Häxjakt krävde hundratals offer Under några få år på 1600-talet avrättades hundratals människor i Sverige för häxeri. Än i dag spekuleras det om varför häxbålen egentligen tändes.
Sveriges historia Unika lokalfreder begränsade krigen Under 1500- och 1600-talen gick grannsämjan ofta före rikets intressen. Under alla krig mellan Sverige och Danmark slöt folk på ömse sidor riksgränsen avtal om lokala freder. Något liknande fanns inte i övriga Europa.
Sveriges historia Statsministersläktens historia i ny bok Släkten har anor från 1400-talets Danmark och innehåller två svenska statsministrar. Nu har en ny bok om släkten Bildt kommit ut.
Sveriges historia Hur länge har vi bott i byar? Vet man när människor började bo i byar, och när dök sockenbegreppet upp?
Sveriges historia Livet för de oäkta barnen Att få barn utan att vara gift sågs långt in på 1900-talet som moraliskt förkastligt och såväl mamman som barnet drabbades hårt. Under 1800-talet växte till exempel en hel fosterbarnsindustri upp där dödligheten var extremt hög.
Sveriges historia Makten samlades i tidiga städer De första städerna var mycket små, bara ett tusental invånare bodde där. Men i dem samlades mycket av den politiska och ekonomiska makten i det medeltida Sverige.
Sveriges historia Fader: okänd År 1778 förändrade kung Gustav III statsmaktens syn på oäkta barn. Kvinnor skulle nu kunna föda utan att uppge vare sig eget eller barnafaderns namn. Reformen var tänkt att förbättra de ogifta kvinnornas position och minska antalet barnamord. Men den fick framför allt andra konsekvenser: fäderna kunde förbli anonyma och slippa ansvar.
Sveriges historia Kärt land med många namn Varför heter egentligen Sverige just Sverige? Dick Harrison reder ut begreppen!
