Andra världskriget

Förintelsens minnesdag

Det var den 27 januari 1945 som Röda Armén befriade lägerfångarna i Auschwitz och den tyska naziregimens illgärningar blottlades. Idag är den 27 januari Förintelsens minnesdag. Här är historien om koncentrationslägret i Auschwitz.

Dansk strejk mot ockupanterna

Sommaren 1944 steg spänningen i det ockuperade Danmark. Tyskarna svarade på motståndsrörelsens sabotage med att spränga Tivoli. När utegångsförbud infördes fick köpenhamnarna nog.

Drabbades Danmark eller Norge värst av ockupationen?

Var det Danmark eller Norge som drabbades värst av den tyska ockupationen under andra världskriget?

"Om kriget kommer" gjorde debut 1943

År 1943 utkom den första versionen av »Om kriget kommer« med anvisningar och råd till allmänheten i händelse av krig. Nu har en ny version av skriften delats ut.

Stridsflyg över Sverige under kriget

Under andra världskriget kunde man se utländska militärplan flyga över Sverige. Var det egentligen tillåtet?

Norsk by utplånades av nazisterna

När den lilla fiskarbyn Telavåg avslöjades som ankomsthamn för motståndsrörelsen bestämde sig den tyska ockupationsmakten för att statuera exempel.

Nazi-Tysklands svenska gruvor

Fram till andra världskrigets slut ägde tyska företag ett antal gruvor i Sverige. Den nazistiska regeringen försökte utnyttja dem maximalt under kriget.

De finska krigsbarnen

80 000 finska barn hamnade under andra världskriget hos fosterfamiljer i Sverige. När freden slöts uppstod stridigheter om var barnen egentligen hörde hemma. Historikern Pertti Kavén, själv krigsbarn, berättar om ett politiskt misstag.

1944–45: Intensiva slutstrider i andra världskriget

I januari 1944 var axelmakterna långt ifrån slagna. I fjärran östern höll japanerna fortfarande merparten av de områden de erövrat, och även om Italien

Vinterkriget: Den svenska hjälpen

Finlandsrörelsen under vinterkriget är i sin omfattning unik i svensk historia. På drygt ett år samlade svenskarna in 490 miljoner kronor – mer än den finländska statsbudgeten – till grannlandet.

Adolf Hitlers liv del IV: Vägen mot undergången

Efter de första lyckosamma krigsåren följde den ena katastrofen efter den andra. Hitlers vägran att ge upp prisgav Tyskland åt det totala nederlaget. I april 1945 tog han sitt liv.

Vinterkriget: Anfallet på Finland blev även Sveriges sak

Adolf Hitlers liv del IV: Vägen mot undergången

Efter de första lyckosamma krigsåren följde den ena katastrofen efter den andra. Hitlers vägran att ge upp prisgav Tyskland åt det totala nederlaget. I april 1945 tog han sitt liv.

Adolf Hitlers liv del 1: En diktators barndom

Privatpersonen Adolf Hitler var väl medveten om att hans dunkla förflutna stod i skarp kontrast till den aura av ordning, pålitlighet och handlingskraft som omgav Führern Adolf Hitler.

Adolf Hitlers krokiga väg till makten

Den hårda Versaillesfreden och 1920-talets ekonomiska kris banade väg för Hitler. Han började nu se sig själv som Tysklands frälsare, den som skulle leda landet ut ur kaos.

Adolf Hitlers liv del III: Propaganda och terror

I högt tempo och med stor beslutsamhet genomdrev Adolf Hitler sina diktatorsplaner. Hans verktyg var våld och list. Snart var Tyskland en enpartistat som rustade för angreppskrig.

Diktatorerna delar upp Europa

Den 23 augusti 1939 skrev utrikesministrarna Joachim von Ribbentrop och Vjatjeslav Molotov under det historiska avtalet som delade upp Europa i en tysk och en sovjetisk sfär. Pakten, som undertecknades för 78 år sedan, blev starten för andra världskriget.

Första rörliga bilderna på Raoul Wallenberg

På en film från en hemvärnsövning 1940 har Raoul Wallenberg upptäckts. Det är första gången den svenske diplomaten som försvann i Ungern 1945 syns på film.

Sovjetiska soldater i Sverige under kriget

Under andra världskriget fanns tusentals soldater från Röda armén i Sverige. De var oftast krigsfångar som lyckats fly från tyskarna i Norge. Sju särskilda ryssläger byggdes på ensliga platser i Sverige.

"Man kan bli skrämd, men får aldrig ge upp"

Hédi Fried överlevde Förintelsen och har genom åren besvarat otaliga frågor om sina upplevelser i nazisternas läger. Nu har hon sammanställt några av frågorna och svaren i bokform.

Raoul Wallenberg – hjälten som försvann

Den svenske diplomaten Raoul Wallenberg räddade tiotusentals ungerska judar undan Förintelsen. I januari 1945 togs han till fånga, fördes till Sovjetunionen och hördes aldrig mer av. För insatserna i Budapest blev han hjälteförklarad, samtidigt som försvinnandet bidrog till mytbildningen runt honom. Vem var han egentligen?

Evakueringen vid Dunkerque 1940

I år är det 75 år sedan en av krigshistoriens mest dramatiska räddningsaktioner ägde rum – evakueringen av hundratusentals allierade soldater över Engelska kanalen, undan framryckande tyska styrkor. Än i dag diskuterar historikerna hur händelsen ska värderas.

De finska krigsbarnen

80 000 finska barn hamnade under andra världskriget hos fosterfamiljer i Sverige. När freden slöts uppstod stridigheter om var barnen egentligen hörde hemma. Historikern Pertti Kavén, själv krigsbarn, berättar om ett politiskt misstag.

Nazitysklands ekonomi

Självförsörjning var fundamentet till det nazityska statsbygget. Industri och tvångsarbete inriktades på en enda sak: att föra krig. Många stor­företag, som Krupp och Hugo Boss, tjänade grova pengar på affären.