Cookiepolicy

Din webbläsare behöver uppgraderas. Den här webbplatsen stöder tyvärr inte äldre webbläsare.

Sök

Sök

Prenumerera
Nyhetsbrevet
Sveriges och världens historia
- Sveriges historia
- Politik
- Krig
- Vardagsliv
  - Hygien & hälsa
  - Mat & dryck
  - Traditioner
  - Turism
  - Sport
  - Arbetsliv
  - Högtider
- Samhälle
  - Brott & straff
  - Utbildning
  - Handel
  - Företag
  - Medier
- Civilisationer
  - Regenter
  - Romarriket
  - Mellanöstern
  - Egypten
  - Antikens Grekland
  - Städer
  - Imperier
  - USA
  - Kolonialism
  - Sydamerika
- Kultur
  - Litteratur
  - Mode
  - Film & teater
  - Konst
  - Hantverk
  - Språk
  - Fotografi
  - Musik
  - Filosofi
  - Författare
  - Konstnärer
- Vetenskap
  - Medicin
  - Arkeologi
  - Upptäckare
  - Biologi
- Teknik
  - Uppfinningar
  - Uppfinnare
  - Industri
  - Trafik
  - Arkitektur
  - Byggnadsverk
  - Sjöfart
- Religion
  - Kristendom
  - Islam
Tidningen

Sök

Prenumerera
Nyhetsbrevet
Sveriges och världens historia
- Sveriges historia
- Politik
- Krig
- Vardagsliv
  - Hygien & hälsa
  - Mat & dryck
  - Traditioner
  - Turism
  - Sport
  - Arbetsliv
  - Högtider
- Samhälle
  - Brott & straff
  - Utbildning
  - Handel
  - Företag
  - Medier
- Civilisationer
  - Regenter
  - Romarriket
  - Mellanöstern
  - Egypten
  - Antikens Grekland
  - Städer
  - Imperier
  - USA
  - Kolonialism
  - Sydamerika
- Kultur
  - Litteratur
  - Mode
  - Film & teater
  - Konst
  - Hantverk
  - Språk
  - Fotografi
  - Musik
  - Filosofi
  - Författare
  - Konstnärer
- Vetenskap
  - Medicin
  - Arkeologi
  - Upptäckare
  - Biologi
- Teknik
  - Uppfinningar
  - Uppfinnare
  - Industri
  - Trafik
  - Arkitektur
  - Byggnadsverk
  - Sjöfart
- Religion
  - Kristendom
  - Islam
Tidningen

Andra världskriget

Förintelsens minnesdag

Det var den 27 januari 1945 som Röda Armén befriade lägerfångarna i Auschwitz och den tyska naziregimens illgärningar blottlades. Idag är den 27 januari Förintelsens minnesdag. Här är historien om koncentrationslägret i Auschwitz.

Dansk strejk mot ockupanterna

Sommaren 1944 steg spänningen i det ockuperade Danmark. Tyskarna svarade på motståndsrörelsens sabotage med att spränga Tivoli. När utegångsförbud infördes fick köpenhamnarna nog.

Nyhetsbrev från Populär Historia

Beställ vårt nyhetsbrev så får du intressanta artiklar om Sveriges och världens historia varje vecka. Allt från kungar och drottningars liv till vardagen och vetenskapens utveckling får du läsa mer om!

Ja tack, jag vill gärna ha Populär Historias nyhetsbrev med fascinerande artiklar och marknadsföring om Populär Historia via mejl. Du kan när som helst avregistrera dig igen via länken. Läs mer

Drabbades Danmark eller Norge värst av ockupationen?

"Om kriget kommer" gjorde debut 1943

Stridsflyg över Sverige under kriget

Norsk by utplånades av nazisterna

Nazi-Tysklands svenska gruvor

De finska krigsbarnen

1944–45: Intensiva slutstrider i andra världskriget

Vinterkriget: Den svenska hjälpen

Adolf Hitlers liv del IV: Vägen mot undergången

Vinterkriget: Anfallet på Finland blev även Sveriges sak

Kanske är du intresserad av...

2 nr av Populär Historia + Sonitum Bluetooth-högtalare. Endast 69,50 kr

SPARA 389 kr!

Varm och superlätt vår- och höstjacka. Klicka här >>

2 nr av Populär Historia + N'arctic Fiberjakke - SPARA 759 kr

ALLA ÅRETS GENOMBROTT I EN BOK

Upplev årets vetenskapliga händelser med Illustrerad Vetenskaps Årsbok 2018

Alla dina favorittidningar digitalt

Utforska 39 populära tidningar via mobilen, surfplattan eller datorn med WYPE. Testa 1 månad gratis >>

Läs mer om Andra världskriget

Andra världskriget

Stalin och Hitler

Det tyska anfallet på Sovjetunionen den 22 juni är historiens största militära operation. Över tre miljoner soldater, tretusen pansarfordon, sjutusen kanoner, tvåtusen flygplan och tiotusen hästar (!) deltog. Givetvis hade tyskarna inte kunnat genomföra sådana truppsammandragningar i öster utan att omvärlden noterat det. Rapporterna strömmade in till Kreml. Men Stalin vägrade tro att Hitler skulle bryta nonaggressionspakten från 1939.

Andra världskriget

Operation Barbarossa – Alla trodde på snabb tysk seger

Äntligen skulle Hitler få genomföra det han önskat så länge. Redan i Mein Kampf hade han skrivit att tyskarna måste skaffa livsrum i Sovjetunionen. Alltså ett anfall mot de ”underlägsna raserna” i öst, med sin hatade bolsjevism. Han kallade det ett korståg.

Tredje riket

Tyska mödrahemsbarn träder fram

Tiotusentals europeiska barn som föddes åren 1936–45 letar än i dag efter data om sin härkomst. De föddes inom det nazityska projektet ”Lebensborn” – en sorts mödrahem initierade av SS-ledaren Heinrich Himmler. Syftet var att motverka mellankrigstidens kris i befolkningsfrågan, och att göra det på ett ”ariskt” sätt.

Andra världskriget

1939 – andra världskriget bryter ut

Under morgontimmarna den 1 september 1939 låg dimman tät över de polska flygfälten. Snart fylldes luften dock av ljudet från flygplan; inte polska, utan tyska bombplan som närmade sig från väster. Det följdes av mullret från exploderande bomber. Inte långt därefter korsade stridsvagnsförband och infanteri den polska gränsen. Europa var åter i krig. Det skulle vara i sex år.

Andra världskriget

Del 2 i en serie om andra världskriget: 1940 – Hitler går till blixtattack

Medan blodiga strider rasade mellan ryssar och finländare från Petsamo till Karelska näset, planerade den tyske diktatorn Adolf Hitler för ett snabbt fälttåg mot Frankrike. Han hade begärt att planer skulle göras för ett anfall redan under 1939, men det dåliga vädret, bristen på förberedelser och den tyska generalstabens invändningar fick honom att skjuta upp operationen till 1940.

Andra världskriget

Potsdamkonferensen: Segrarmakterna ritar om kartan

När vapnen hade tystnat i Europa (men ännu inte i Stillahavsområdet) samlades ledarna för USA, Sovjet, och Storbritannien för att besluta om framtiden. Nya gränser drogs upp, makt och resurser omfördelades. Men motsättningarna mellan öst och väst var redan tydliga.

Beredskapstiden

Den okände flyktingens grav

Under våren 1945 kom ett stort antal före detta koncentrationslägerfångar till Sverige. De allra flesta var svårt sjuka och tillbringade den första tiden på sjukhus. Många klarade sig, men flera dog, ibland mycket snart efter ankomsten. De flesta bar identitetsbrickor eller kunde tala om vilka de var, och i de svenska församlingarnas död- och begravningsböcker finner man uppgifter om dem.

Andra världskriget

Fältmarskalk Wilhelm Keitel skriver under den tyska kapitulationen den 7 maj 1945 i Röda arméns högkvarter i Berlin.

Sista delen i serien om andra världskriget: 1944-45 – Intensiva slutstrider

Kriget kunde ha slutat 1944. Då stod det klart att varken Tyskland eller Japan kunde vina. Men det dröjde till långt in på nästa år innan världen kunde fira den fred som snart övergick i kalla kriget.

Beredskapstiden

Flykten till Sverige

Berlin februari 1945. Min mor, syster och jag hade kommit till vår hemstad efter en strapatsrik men lyckosam resa från Västpreussen i nuvarande Polen, undan Röda armén. Men det var omöjligt att bo i vår lägenhet i den tyska huvudstaden: en vägg hade spruckit i barnkammaren, det fanns ett hål i taket i vardagsrummet på grund av en odetonerad brandbomb, det var kallt och ogemytligt. Tursamt kunde vi dock snart flytta till Svenska kyrkan, eftersom vi hade svensk anknytning; min mors föräldrar var svenskar som emigrerat till Tyskland.

Andra världskriget

Perspektiv: Nollpunkten för vår tideräkning

För en tid sedan blev jag uppringd av en elev som ville veta vilket som var det senaste kriget som Sverige har deltagit i. Efter en stund kom hon själv fram till att det var andra världskriget – vi hade stött Tyskland och vår neutralitetspolitik gjorde oss moraliskt skyldiga till kriget och Förintelsen, menade hon. Och hon är inte ensam om att resonera i termer av skuld; hennes slutsatser är sannolikt en följd av att historien kring neutralitetspolitiken har skrivits om under 1990-talet.

Andra världskriget

Bilderna från dödslägren

När de allierade styrkorna befriade Dachau, Buchenwald, Bergen-Belsen och andra koncentrationsläger möttes soldater och medföljande press av förfärliga scener. Snart konfronterades tidningsläsare världen över med fotografier av det ofattbara.

Andra världskriget

Lästips om andra världskriget

Landstigningen i Normandie D-dagen den 6 juni 1944 är en av 1900-talets mest berömda händelser. Operationen ägnades ett eget fokus i nr 5/04, med anledni

Beredskapstiden

Beredskapens sista tid

Under andra världskriget var mer än en miljon svenska män inkallade. Inkallelsernas omfattning varierade från tid till annan under krigsåren. De kraftigast

Andra världskriget

Andra världskriget: 1943: 1943 – De allierade i överläge

När 1942 gick över i 1943 – och det nya året gav löfte om få saker annat än ett fortsatt dödande i stora delar av världen – var den tyska situationen vid Stalingrad hopplös, men Hitler förbjöd reträtt. Luftwaffe upprättade en luftbro för att flyga in förråd och medan ringen slöts allt hårdare runt staden flögs 30 000 sårade ut ur fällan. I månadsskiftet januari–februari kom sammanbrottet. Närmare 100 000 tyska soldater kapitulerade.

Andra världskriget

Andra världskriget - 1942: 1942 – Maktkamp i Stilla havet

Det japanska flyganfallet mot Pearl Harbor i december 1941 var framgångsrikt, men endast till hälften. Arton amerikanska örlogsfartyg, däribland fem slagskepp, hade antingen sänkts eller skadats allvarligt och USA tilldelats en ordentlig chock. De amerikanska bränsleförråden undgick emellertid förstörelse när chefen för den japanska slagstyrkan inställde den planerade tredje anfallsvågen. Detta drivmedel skulle spela en stor roll i amerikanernas tidiga motoffensiver i Stilla havet.

Andra världskriget

Adolf Hitler och Hindenburg i Potsdam 21 mars 1933.

Adolf Hitlers liv del II: Krokig väg till makten

Den hårda Versaillesfreden och 1920-talets ekonomiska kris banade väg för Hitler. Han började nu se sig själv som Tysklands frälsare, den som skulle leda landet ut ur kaos.

Andra världskriget

Andra världskriget år för år: 1941 – Storanfall mot Sovjet

Under våren 1941 planerade Adolf Hitler för ett krig mot Sovjetunionen. Samtidigt blev han alltmer bekymrad över situationen på Balkan. På samma sätt som det västallierade hotet mot den svenska järnmalmen fått honom att iscensätta en invasion mot Skandinavien, skapade hotet från söder grogrund för liknande planer.

Andra världskriget

B-17 på botten

Den 8 maj 1944 startade nästan 400 amerikanska B-17-bombplan, ”flygande fästningar”, från baser i England. Målet var att bomba Berlin. Vädret var uselt. De täta och låga molnen ledde till att tre bombplan kolliderade med varandra. Å andra sidan hade luftvärnet svårt att träffa i den dåliga sikten.

Andra världskriget

20 juli-attentatet mot Hitler

Under nazitiden i Tyskland riktades tio verkligt allvarliga mordförsök mot Führern. Detta enligt säker hetspolisen Gestapos egna uppgifter. Flera av för...

Beredskapstiden

Per Albin-linjen

Till de försvarsansträngningar som gjordes i Sverige inför andra världskriget hör den så kallade Per Albin-linjen. Den består av en serie strandbunkrar varifrån en tänkt angripare från havet skulle beskjutas. Bunkrarna kan ännu i dag ses om man vandrar längs skånska kusten. Värnen var Sveriges motsvarighet till den berömda franska Maginotlinjen och en liknande i Tjeckoslovakien.

Andra världskriget

Landstigningen i Normandie

Hur kunde allting ha gått så fel? Harold Baumgarten, menig soldat i amerikanska 116. infanteriregementet, såg sig omkring i förödelsen. Kulor visslade ovan

Andra världskriget

Wallenberg i nytt ljus

Raoul Wallenbergs räddning av ungerska judar under andra världskriget har gått till historien som en av de största humanitära in-satserna någonsin. Men enligt en ny doktorsavhandling finns det inte belägg för att Wallenberg själv var aktiv i mer än två räddningsaktioner vilka gällde sammanlagt ungefär femhundra personer med svenska skyddspass.

Andra världskriget

Mycket att se från kriget

PLATSER Pegasus Bridge Denna bro i Benouville togs kuppartat av brit-tiska lufttrupper (sjätte luftburna divisionen) natten mot den 6 juni 1944. Intill bron

Andra världskriget

Attacken mot Bismarck

Bismarck lämnade Gothenhafen (nuvarande Gdynia) den 19 maj 1941. Hennes uppdrag var att ge sig ut på Atlanten och störa de brittiska sjötransporterna mellan USA och Storbritannien. Fem dagar senare befann hon sig i strid med de brittiska slagfartygen Hood och Prince of Wales i Danmarkssundet väster om Island. Bismarck sänkte det första och skadade det andra fiendefartyget.

1
2
3
4

Kundtjänst
Kontakt: 08-555 454 20

Bonnier Publications International A/S
Øvre Vollgaten 8
NO-0158 Oslo
CVR: 977041006

Prenumerera nu
Kundtjänst

Cookiepolicy
Personuppgiftspolicy
Juridisk information