Din webbläsare behöver uppgraderas. Den här webbplatsen stöder tyvärr inte äldre webbläsare.

Sök

Sök

Prenumerera
Nyhetsbrevet
Sveriges och världens historia
- Sveriges historia
  - Kungar & drottningar
  - 1900-tal
  - 1800-tal
  - 1700-tal
  - Utvandringen
  - Vikingatiden
  - Stormaktstiden
  - Medeltiden
  - Vasatiden
  - Forntid
  - Hovet
- Politik
- Krig
- Vardagsliv
  - Hygien & hälsa
  - Mat & dryck
  - Traditioner
  - Turism
  - Sport
  - Arbetsliv
  - Högtider
- Samhälle
  - Brott & straff
  - Utbildning
  - Handel
  - Företag
  - Medier
- Civilisationer
  - Regenter
  - Romarriket
  - Mellanöstern
  - Egypten
  - Antikens Grekland
  - Städer
  - Imperier
  - USA
  - Kolonialism
  - Sydamerika
- Kultur
  - Litteratur
  - Mode
  - Film & teater
  - Konst
  - Hantverk
  - Språk
  - Fotografi
  - Musik
  - Filosofi
  - Författare
  - Konstnärer
- Vetenskap
  - Medicin
  - Arkeologi
  - Upptäckare
  - Biologi
- Teknik
  - Uppfinningar
  - Uppfinnare
  - Industri
  - Trafik
  - Arkitektur
  - Byggnadsverk
  - Sjöfart
- Religion
  - Kristendom
  - Islam
Om Populär Historia

Sök

Prenumerera
Nyhetsbrevet
Sveriges och världens historia
- Sveriges historia
  - Kungar & drottningar
  - 1900-tal
  - 1800-tal
  - 1700-tal
  - Utvandringen
  - Vikingatiden
  - Stormaktstiden
  - Medeltiden
  - Vasatiden
  - Forntid
  - Hovet
- Politik
- Krig
- Vardagsliv
  - Hygien & hälsa
  - Mat & dryck
  - Traditioner
  - Turism
  - Sport
  - Arbetsliv
  - Högtider
- Samhälle
  - Brott & straff
  - Utbildning
  - Handel
  - Företag
  - Medier
- Civilisationer
  - Regenter
  - Romarriket
  - Mellanöstern
  - Egypten
  - Antikens Grekland
  - Städer
  - Imperier
  - USA
  - Kolonialism
  - Sydamerika
- Kultur
  - Litteratur
  - Mode
  - Film & teater
  - Konst
  - Hantverk
  - Språk
  - Fotografi
  - Musik
  - Filosofi
  - Författare
  - Konstnärer
- Vetenskap
  - Medicin
  - Arkeologi
  - Upptäckare
  - Biologi
- Teknik
  - Uppfinningar
  - Uppfinnare
  - Industri
  - Trafik
  - Arkitektur
  - Byggnadsverk
  - Sjöfart
- Religion
  - Kristendom
  - Islam
Om Populär Historia

Andra världskriget

Värsta krisen var vid midsommar 1941

När Tyskland 1941 krävde att få sända en stor truppstyrka med tåg genom Sverige stod samlingsregeringens framtid på spel. Vågade man säga nej?

Svenskarna på D-dagen

Den 6 juni 1944 genomfördes vid Normandies stränder världshistoriens största landstigningsoperation. Bland de allierade invasionssoldaterna fanns både svenskar och svenskättlingar.

Nyhetsbrev från Populär Historia

Beställ vårt nyhetsbrev så får du intressanta artiklar om Sveriges och världens historia varje vecka. Allt från kungar och drottningars liv till vardagen och vetenskapens utveckling får du läsa mer om!

Ja tack, jag vill gärna ha Populär Historias nyhetsbrev med fascinerande artiklar och marknadsföring om Populär Historia via mejl. Du kan när som helst avregistrera dig igen via länken. Läs mer

Tornsvalorna bevakade Sverige

75 år sedan Köpenhamns befrielse

Judiska barn fick en fristad i Sverige

Arne Beurling knäckte tyskarnas koder

Ann Nehlin om finska krigsbarnen

Norsk by utplånades av nazisterna

Livet i Paris under ockupationen

Norrmännens kamp mot övermakten

Slaget om Atlanten

Förintelsens minnesdag

Kanske är du intresserad av...

Få 3 nr. av Populär Historia + Kraftfull powerbank

Spara 529 kr! Klicka här >>

Få 3 nr av Populär Historia + 2-i-1 högtalare till surfplatta och mobil

SPARA 720 kr! Klicka här >>

Årets bästa historier

Upplev hur årets nyheter hänger ihop med dåtidens dramatiska händelser

Alla dina favorittidningar digitalt

Utforska 48 populära tidningar via mobilen, surfplattan eller datorn med WYPE. Testa 1 månad gratis >>

Läs mer om Andra världskriget

Tredje riket

Attentatet mot Hitler 1944

Sommaren 1944 placerade Claus Schenk von Stauffenberg en väska med en sprängladdning intill Adolf Hitler vid ett möte. Det var det trettionionde försöket att döda Führern och det dittills bäst planlagda.

Tredje riket

SS – Ondskans garde

Med Heinrich Himmler i spetsen svällde Hitlers livvakt till en gigantisk nazistisk kamporganisation med såväl militära som polisiära befogenheter. Det fruktade SS skulle bestå av en ”renrasig arisk elit” och fick i uppgift att verkställa förintelsen.

Andra världskriget

Paris befrias, 1944

Hysterisk glädje och hundratusentals människor fyllde Paris gator och torg när staden befriades den 25 augusti 1944. Efter fyra år av tysk ockupation kunde alla uppdämda känslor släppas lösa. De allierade soldaterna, med ansiktena kletiga av ersatz-läppstift, plöjde långsamt fram genom ett tacksamt och jublande folkhav. Merci, merci, merci! Vive la France, vive l’Amerique!

Andra världskriget

Tyska flyktingar i danska läger under andra världskriget

Vid slutet av andra världskriget gav Adolf Hitler order om att en kvarts miljon tyskar skulle förflyttas till det ockuperade Danmark. De var flyktingar från Ostpreussen och andra delar av det forna östra Tyskland, där den sovjetiska Röda armén ryckte fram i början av 1945. Flyktingarna blev en hård belastning för danskarna, som ansåg sig ha fått nog av tyskar i och med ockupationen.

Andra världskriget

Stalin och Hitler

Det tyska anfallet på Sovjetunionen den 22 juni är historiens största militära operation. Över tre miljoner soldater, tretusen pansarfordon, sjutusen kanoner, tvåtusen flygplan och tiotusen hästar (!) deltog. Givetvis hade tyskarna inte kunnat genomföra sådana truppsammandragningar i öster utan att omvärlden noterat det. Rapporterna strömmade in till Kreml. Men Stalin vägrade tro att Hitler skulle bryta nonaggressionspakten från 1939.

Andra världskriget

Operation Barbarossa – Alla trodde på snabb tysk seger

Äntligen skulle Hitler få genomföra det han önskat så länge. Redan i Mein Kampf hade han skrivit att tyskarna måste skaffa livsrum i Sovjetunionen. Alltså ett anfall mot de ”underlägsna raserna” i öst, med sin hatade bolsjevism. Han kallade det ett korståg.

Tredje riket

Tyska mödrahemsbarn träder fram

Tiotusentals europeiska barn som föddes åren 1936–45 letar än i dag efter data om sin härkomst. De föddes inom det nazityska projektet ”Lebensborn” – en sorts mödrahem initierade av SS-ledaren Heinrich Himmler. Syftet var att motverka mellankrigstidens kris i befolkningsfrågan, och att göra det på ett ”ariskt” sätt.

Andra världskriget

1939 – andra världskriget bryter ut

Under morgontimmarna den 1 september 1939 låg dimman tät över de polska flygfälten. Snart fylldes luften dock av ljudet från flygplan; inte polska, utan tyska bombplan som närmade sig från väster. Det följdes av mullret från exploderande bomber. Inte långt därefter korsade stridsvagnsförband och infanteri den polska gränsen. Europa var åter i krig. Det skulle vara i sex år.

Andra världskriget

Hitler går till anfall – blixtkriget 1940

Medan blodiga strider rasade mellan ryssar och finländare från Petsamo till Karelska näset, planerade den tyske diktatorn Adolf Hitler för ett snabbt fälttåg mot Frankrike. Han hade begärt att planer skulle göras för ett anfall redan under 1939, men det dåliga vädret, bristen på förberedelser och den tyska generalstabens invändningar fick honom att skjuta upp operationen till 1940.

Beredskapstiden

Beredskapens sista tid

Under andra världskriget var mer än en miljon svenska män inkallade. Inkallelsernas omfattning varierade från tid till annan under krigsåren. De kraftigast

Andra världskriget

Bilderna från dödslägren

När de allierade styrkorna befriade Dachau, Buchenwald, Bergen-Belsen och andra koncentrationsläger möttes soldater och medföljande press av förfärliga scener. Snart konfronterades tidningsläsare världen över med fotografier av det ofattbara.

Andra världskriget

Perspektiv: Nollpunkten för vår tideräkning

För en tid sedan blev jag uppringd av en elev som ville veta vilket som var det senaste kriget som Sverige har deltagit i. Efter en stund kom hon själv fram till att det var andra världskriget – vi hade stött Tyskland och vår neutralitetspolitik gjorde oss moraliskt skyldiga till kriget och Förintelsen, menade hon. Och hon är inte ensam om att resonera i termer av skuld; hennes slutsatser är sannolikt en följd av att historien kring neutralitetspolitiken har skrivits om under 1990-talet.

Beredskapstiden

Flykten till Sverige

Berlin februari 1945. Min mor, syster och jag hade kommit till vår hemstad efter en strapatsrik men lyckosam resa från Västpreussen i nuvarande Polen, undan Röda armén. Men det var omöjligt att bo i vår lägenhet i den tyska huvudstaden: en vägg hade spruckit i barnkammaren, det fanns ett hål i taket i vardagsrummet på grund av en odetonerad brandbomb, det var kallt och ogemytligt. Tursamt kunde vi dock snart flytta till Svenska kyrkan, eftersom vi hade svensk anknytning; min mors föräldrar var svenskar som emigrerat till Tyskland.

Andra världskriget

Potsdamkonferensen: Segrarmakterna ritar om kartan

När vapnen hade tystnat i Europa (men ännu inte i Stillahavsområdet) samlades ledarna för USA, Sovjet, och Storbritannien för att besluta om framtiden. Nya gränser drogs upp, makt och resurser omfördelades. Men motsättningarna mellan öst och väst var redan tydliga.

Andra världskriget

Fältmarskalk Wilhelm Keitel skriver under den tyska kapitulationen den 7 maj 1945 i Röda arméns högkvarter i Berlin.

Sista delen i serien om andra världskriget: 1944-45 – Intensiva slutstrider

Kriget kunde ha slutat 1944. Då stod det klart att varken Tyskland eller Japan kunde vina. Men det dröjde till långt in på nästa år innan världen kunde fira den fred som snart övergick i kalla kriget.

Beredskapstiden

Den okände flyktingens grav

Under våren 1945 kom ett stort antal före detta koncentrationslägerfångar till Sverige. De allra flesta var svårt sjuka och tillbringade den första tiden på sjukhus. Många klarade sig, men flera dog, ibland mycket snart efter ankomsten. De flesta bar identitetsbrickor eller kunde tala om vilka de var, och i de svenska församlingarnas död- och begravningsböcker finner man uppgifter om dem.

Andra världskriget

Lästips om andra världskriget

Landstigningen i Normandie D-dagen den 6 juni 1944 är en av 1900-talets mest berömda händelser. Operationen ägnades ett eget fokus i nr 5/04, med anledni

Andra världskriget

De allierade i överläge 1943

När 1942 gick över i 1943 – och det nya året gav löfte om få saker annat än ett fortsatt dödande i stora delar av världen – var den tyska situationen vid Stalingrad hopplös, men Hitler förbjöd reträtt. Luftwaffe upprättade en luftbro för att flyga in förråd och medan ringen slöts allt hårdare runt staden flögs 30 000 sårade ut ur fällan. I månadsskiftet januari–februari kom sammanbrottet. Närmare 100 000 tyska soldater kapitulerade.

Andra världskriget

Andra världskriget - 1942: 1942 – Maktkamp i Stilla havet

Det japanska flyganfallet mot Pearl Harbor i december 1941 var framgångsrikt, men endast till hälften. Arton amerikanska örlogsfartyg, däribland fem slagskepp, hade antingen sänkts eller skadats allvarligt och USA tilldelats en ordentlig chock. De amerikanska bränsleförråden undgick emellertid förstörelse när chefen för den japanska slagstyrkan inställde den planerade tredje anfallsvågen. Detta drivmedel skulle spela en stor roll i amerikanernas tidiga motoffensiver i Stilla havet.

Andra världskriget

Adolf Hitler och Hindenburg i Potsdam 21 mars 1933.

Adolf Hitlers liv del II: Krokig väg till makten

Den hårda Versaillesfreden och 1920-talets ekonomiska kris banade väg för Hitler. Han började nu se sig själv som Tysklands frälsare, den som skulle leda landet ut ur kaos.

Andra världskriget

Andra världskriget 1941: Anfallet mot Sovjet

Under våren 1941 planerade Adolf Hitler för ett krig mot Sovjetunionen. Samtidigt blev han alltmer bekymrad över situationen på Balkan. På samma sätt som det västallierade hotet mot den svenska järnmalmen fått honom att iscensätta en invasion mot Skandinavien, skapade hotet från söder grogrund för liknande planer.

Andra världskriget

B-17 på botten

Den 8 maj 1944 startade nästan 400 amerikanska B-17-bombplan, ”flygande fästningar”, från baser i England. Målet var att bomba Berlin. Vädret var uselt. De täta och låga molnen ledde till att tre bombplan kolliderade med varandra. Å andra sidan hade luftvärnet svårt att träffa i den dåliga sikten.

Andra världskriget

20 juli-attentatet mot Hitler

Under nazitiden i Tyskland riktades tio verkligt allvarliga mordförsök mot Führern. Detta enligt säker hetspolisen Gestapos egna uppgifter. Flera av för...

Beredskapstiden

Per Albin-linjen

Till de försvarsansträngningar som gjordes i Sverige inför andra världskriget hör den så kallade Per Albin-linjen. Den består av en serie strandbunkrar varifrån en tänkt angripare från havet skulle beskjutas. Bunkrarna kan ännu i dag ses om man vandrar längs skånska kusten. Värnen var Sveriges motsvarighet till den berömda franska Maginotlinjen och en liknande i Tjeckoslovakien.

1
2
3
4
5

Kundtjänst
Kontakt: 08-555 454 00

Bonnier Publications International AS
Postboks 543
1411 Kolbotn
Norge
Reg: 977041006

Ansvarig utgivare: Anna Rading Ploman

Cookiepolicy
Personuppgiftspolicy
Juridisk information