Kungar drottningar Blodsbröder – kampen mellan Gustav Vasas söner Gustav Vasa gjorde allt för att de fyra sönerna skulle kunna hålla sams efter hans död. Ändå kom 1500-talets sista decennier att präglas av blodig kamp mellan Erik, Johan, Magnus och Karl.
Kungar drottningar Gustav Vasas väg till makten Gustav Vasas väg till tronen var kort men snårig och innefattade en fängelseflykt, brutna löften och starka allierade i kampen om makten.
Kungar drottningar Margareta Eriksdotter Vasa – en viktig pjäs i Gustav Vasas politiska spel Gustav Vasas syster, Margareta Eriksdotter, spelade en viktig roll i det politiska spelet kring det svenska kungavalet 1523. Hon och flera andra kvinnor blev en del av en maktuppgörelse mellan flera länder.
Sveriges historia Unionsupplösningen – Norges kamp för självständighet Det blev nästan krig mellan Sverige och Norge vid unionsupplösningen 1905. Kvinnor på bägge sidor om gränsen spelade en viktig roll för freden.
Sveriges historia Stockholms blodbad – motiven bakom massavrättningarna Massavrättningarna i Stockholm 1520 hör till de mest studerade händelserna i svensk historia. Men var danska kung Kristian II galen eller realpolitiker?
Kungar drottningar Kristinas abdikation – vägrade giftermål och lämnade Sverige Drottning Kristina är unik i svensk regenthistoria – hon vägrade gifta sig, avsade sig frivilligt tronen och konverterade till en annan religion.
Medeltiden Så föddes Stockholm På 1200-talet uppstod möjligheten för makthavarna i det gryende svenska riket att ta kontroll över inloppet till Mälaren. Mannen som grundade Stockholm var Birger jarl.
Forntid Vikingatid och tidig medeltid – en ny tro erövrade Norden Under vikingatiden og tidig medeltid, 800–1250 e Kr, tog sig vikingarna längre ut i världen än nordbor någonsin gjort förut. Vikingarna är kända för att ha gett sig ut i världen för att plundra och härja, dock kristnades många och reste på långväga pilgrimsfärder.
Forntid Folkvandringstid och vendeltid – klimatkris, våld och vräkighet Folkvandringstiden och vendeltiden varade från 375–800 e Kr. Stora folkvandringar och en klimatkatastrof kännetecknar perioden. Under den efterföljande vendeltiden slösade härskarna stora resurser för att visa sin makt.
Forntid Förromersk och romersk järnålder – mer järn och mindre prakt I de första perioderna av järnåldern, förromersk och romersk järnålder, cirka 500 f Kr–375 e Kr, blir gravarna allt mer fyndfattiga. Bronsålderns gyllene era är över, nu är järnet centralt.
Forntid Bronsåldern – metallen var viktig för eliten Bronsåldern varade från 1800–500 f Kr. Lukrativ handel med metall tillgodosåg elitens behov av status. Men det fanns en baksida – slavhandel och plundring.
Forntid Yngre stenåldern – bönderna ville äga sin mark Under bondestenåldern, cirka 4000–1800 f Kr, blev människorna successivt mer bofasta. Nya genetiska och språkvetenskapliga studier har nyanserat synen på perioden.
