Därför firar vi namnsdagar i Sverige
Almanackans namnlängd har genomgått en fascinerande resa i Sverige, från helgonens dominans till modernisering och förnyelse. Upptäck hur namn har förändrats och nya namn har tillkommit genom åren, och vilka institutioner som har spelat en roll i att forma vår almanacka.
Målning av Carl Lasson, "Namnsdag på härbret", ur Ett hem (26 akvareller), cirka 1895.
Före reformationen firade man i Sverige, liksom man fortfarande gör i katolska och ortodoxa länder, minnesdagar över olika kristna helgon och martyrer. Det är dessa helgondagar som gett upphov till det svenska namnsdagsfirandet.
Svenska Akademien strök 150 helgonnamn ur almanackan
När Sverige blev protestantiskt togs de altare som hade tillägnats särskilda helgon bort ur kyrkorna, men helgonens namn blev kvar i de almanackor som trycktes årligen från och med 1596. Då och då lades nya namn till, från kungar och andra kända personer, men helgonen fortsatte att dominera ända fram till 1800-talet.
Från och med 1749 var det Vetenskapsakademien som hade privilegiet att ge ut de årliga almanackorna och 1831 lade man fram ett förslag om att almanackans namnlängd borde moderniseras.
Det skulle dock dröja ända fram till 1899 innan en revidering blev av. Då fattade den svenska riksdagen ett beslut om att en ny tidsenlig namnlängd skulle tas fram.
Två år senare lanserade Svenska Akademien 1901 års namnlängd som innehöll 357 namn varav 134 kvinnonamn. Över 150 helgonnamn hade strukits och ersatts av 177 nya namn. Många namnformer hade också ändrats till de svenska varianterna, exempelvis hade Laurentius blivit Lars och Andreas Anders.
Namnsdagar uppdateras regelbundet
År 1972 förlorade Vetenskapsakademien sitt privilegium, och det blev fritt fram för vem som helst att ge ut almanackor med olika namnlängder.
Esselte Almanacksförlag har sedan dess gett ut två versioner, där de flesta av årets dagar har fått tre namn och namnen från 1901 års namnlängd stod kvar som förstanamn på varje datum.
År 1996 blandade sig Svenska Akademien i frågan igen. Detta när dess dåvarande ständige sekreterare, språkforskaren Sture Allén, bildade en grupp som skulle ta fram en ny officiell namnlängd. När den var klar 2001 innehöll den 615 namn, varav 313 mansnamn och 302 kvinnonamn. 254 av årets dagar hade fått två namn, 104 bara ett och den 6 januari (trettondag jul) hade tre – Kasper, Melker och Baltsar, efter de tre vise männen.
Namnlängdskommittén ser regelbundet över de namn som fanns med i 2001 års almanacka. Förändringar görs regelbundet och 2022 tillkom sju nya namn; Cornelia, Henry, Maja, Noa, Olle, Regina och Tim.
Vem har namnsdag idag?
Det kan du se här.
Publicerad i Populär Historia 1/2023
