Margareta Eriksdotter – en viktig pjäs i Gustav Vasas politiska spel
Gustav Vasas syster, Margareta Eriksdotter, spelade en viktig roll i det politiska spelet kring det svenska kungavalet 1523. Hon och flera andra kvinnor satt som fångar i Köpenhamn. De blev en del av en maktuppgörelse mellan flera länder.
Kung Gustav hade en syster som också spelade en roll i det politiska spelet kring det svenska kungavalet 1523: Margareta Eriksdotter (Vasa, 1497–1536). Hon var en i kretsen av högadelsdamer som blev änkor i samband med Stockholms blodbad i november 1520, och hamnade i fängsligt förvar på slottet Tre kronor. Sommaren 1521 fördes hon och en rad andra kvinnor plus barn till Köpenhamn. I den danska huvudstaden placerades de i Blåtårn ("Blå tornet") på Köpenhamns slott.
Kvinnorna var en del av en politisk uppgörelse
Fängelsetiden innebar en svår prövning för kvinnorna och barnen. Flera drabbades av sjukdom och några dog. Kvinnorna var en del av den politiska uppgörelsen mellan Gustav Vasa, den tyska Hansan och de två danska regenterna, Kristian II och Fredrik I, som var involverade i maktkampen. Med Gustav Vasas intåg i Stockholm vid midsommartid 1523 ljusnade läget något för fångarna. Margareta frigavs på senhösten 1523. Ett år senare var hon förlovad med en tysk greve, en viss Johan av Hoya.
Bakom äktenskapet låg kung Gustav Vasa som sökte en allians mellan sitt kungahus och greve Hoya, som var en inflytelserik person kring Östersjön och stod på god fot med Hansan. Men alliansen slutade i katastrof.
Margaretas död
Kungen och greven kunde inte samarbeta. Konflikten slutade med att Johan av Hoya tvingades att fly från Viborg i Finland, där han med Margareta hade placerats som ståthållare. Med på flykten fanns Margareta, som dog i Real (Tallinn) den 31 december 1536. Av hennes kvarlåtenskap att döma var hon inte utblottad, trots att hon och brodern inte stod på god fot med varandra.
Margareta är begravd vid högaltaret i Tallinns domkyrka.
Publicerad i Populär Historia 06/2023
