Den i lava begravda staden Pompeji är en av världens tio mest spektakulära arkeologiska upptäckter.

© Javen / Shutterstock

Världens mest spektakulära arkeologiska upptäckter

Vi bad arkeologen Richard Holmgren att ta fram de tio mest spektakulära arkeologiska upptäckterna i världen. Mellanösterns många fynd dominerar listan, men även Kina, Sydamerika och det antika Europa finns med.

21 december 2006 av Richard Holmgren

När man ska välja ut världens mest spektakulära arkeo­logiska upptäckter är det naturligt att prioritera materiella kvaliteter framför vetenskapligt värde. Mindre betydelsefulla fynd kan också försvara sin plats om de har återfunnits i en exotisk miljö, under speciella omständigheter eller för att de äger en redan känd historia.

Annat måste väljas bort. Den stenplatta som grävdes fram av Napoleons män nära Rosetta i Egypten har haft enorm betydelse för att dechiffrera det fornegyptiska språket. Rosettastenen är ett viktigt fynd i arkeologiska sammanhang. Den platsar ändå inte bland de allra mest uppseendeväckande arkeologiska upptäckterna. Fyndet var inte så dramatiskt och stenen föga guldglänsande.

Vår tids vetenskapligt inriktade arkeologi har oftast inte mycket gemensamt med de storslagna utgrävningsäventyren för hundra år sedan. Men även dagens forskning styrs ibland av materiell lockelse. 

FÅ POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV – VARJE VECKA!

Utgrävningen av en stad kan till exempel fortgå år efter år innanför murarna, eftersom fyndmaterialet är som störst där. Forskningen skulle dock gynnas mer av att kompletterande schakt öppnades utanför murarna, för att ge en bättre bild av staden i ett vidare sam­manhang.

På samma sätt kan den arkeologiska undersök­ningen av en klosteranläggning, med dess många olika ekonomibyggnader, ägnas lite tid, till förmån för den mer iögonfallande men inte sällan mindre informativa lämningen – klosterkyrkan.

Observera att inget av de arkeologiska fynd som valts ut till tio-i-topplistan ska anses som mer självskrivet än något annat. Numreringen ska alltså inte tolkas som en inbördes rangordning.

Jeriko.

Lämningar från Jerikos storhetstid.

© DYKT Mohigan (CC 2.0)

10. Jeriko

Jeriko är en av världens tidigaste stadsbildningar. På 1950-talet fann arkeologen Kathleen Kenyon här en av de äldsta kända lämningarna av ett bondesamhälle med tamboskap från tiden 9000 f Kr.

De speciella tilldragelser i vilka Jeriko figurerar i Gamla Testamentet har också givit platsen en särskild historisk laddning. 

Att Kenyons arkeologiska undersökningar även kunde visa att staden redan var öde när Joshua och israeliterna enligt Bibeln skulle ha raserat murarna, har ställt till problem för ortodoxa trosriktningar.

Klippstaden Petra i Jordanien

Klippstaden Petra i Jordanien.

© Buiobuione (CC 4.0)

9. Petra

Denna klippstad i Jordanien är kanske det mest spektakulära vi kan uppleva som fornlämning. Petras extrema naturförhållanden, tillsammans med det tidigare centrala handelspolitiska läget, inspirerade flera olika grupperingar att slå sig ned på platsen. 

Det arabiska handelsfolket nabatéerna var först på plats och mejslade ur klipporna ut de kolossala tempel och gravfasader som Johann Burckhardt år 1812 skulle återupptäcka sedan de fallit i glömska sedan korstågstiden.

Ruinstaden i Babylon.

© Hamody al-iraqi (CC 4.0)

8. Babylon

Babylons läge markeras i dag av ett brett stråk av ruiner öster om floden Eufrat, nio mil söder om Bagdad. 

Babylon var huvudstad i Babylonien under det första och andra årtusendet före Kristus. Platsen har blivit legendarisk inte minst genom sina många omnämnanden i Gamla Testamentet. 

Staden har frambringat många angelägna kilskriftstexter och inte minst kan man här se fundamentet till det berömda Babels torn. 

Den förste att kartlägga och beskriva ruinerna var språkgeniet Claudius James Rich.

Lämningar i Knossos fotograferade 1919.

© Frederic Boissonnas

7. Palatset i Knossos

Knossos på Kreta var det mest betydelse­fulla ekonomiska och politiska centrat i den minoiska civilisationen. Platsen blev metodiskt utgrävd av sir Arthur Evans i början på förra seklet, där mycket av arbetet fokuserades på själva palatset. 

I den grekiska mytologin berättas att detta var kung Minos säte, och platsen för den labyrint som skapades av Daedalus för att inhysa det fruktansvärda monstret Minotaurus. 

Några spår av labyrinten fann dock inte Evans, men han har gjort platsen ökänd bland forskare genom sitt kontroversiella beslut att låta rekonstruera det numera praktfulla residenset.

Ett av dödahavsrullarnas över sexhundra manuskript.

© Shutterstock

6. Dödahavsrullarna

De första exemplaren av denna samling av hebreiska och arameiska manuskript upptäcktes 1947 av en herdepojke vid Döda havets nordvästra strand. Snart gjordes nya fantastiska fynd i flera grottor i området av Khirbet Qumran. 

De över 600 manuskripten, skrivna på läder och papyrus, innehåller bland annat två av de äldsta kända kopiorna av profeten Jesajas skrifter samt fragment av nästan samtliga böcker i Gamla Testamentet.

Terrakottaarmén vaktar kejsar Shi Huangdis grav.

© Zhao Jian Kang / Shutterstock

5. Shi Huangdis terrakottaarmé

År 1974 grävde några bönder en brunn sex mil från den kinesiska staden Xian. Där stötte de på ett par terrakottasoldater i naturlig storlek. Med tiden skulle det bli över sextusen soldater, där varje individ hade sitt unika utseende. 

Denna gigantiska konstgjorda armé av hästar och krigare anses vakta graven till Kinas förste enväldige kejsare, Shi Huangdi. Kejsargraven, som tros ligga i närheten under en höjd kallad Li, väntar ännu på att grävas ut.

Det antika Trojas stadsmurar.

© CherryX (CC 3.0)

4. Troja

Staden Troja har rönt lika mycket uppmärksamhet för sin legendariska his­­­toria som för de fynd och metoder som figurerat i samband med utgrävningarna. Dess ruinhög identifieras i dag med kullen Hissarlik i Turkiet. Stadens olika boplatsnivåer – från tidig bronsålder till romersk tid – har räknats till nio. 

Från upptäckaren Heinrich Schliemanns kontroversiella fynd och utgrävningsmetoder 1870 och fram till modern tid, har flera arkeologiska projekt grävt ut ruinkullens olika lager.

Tutankhamuns grav.

© alexandersr/Shutterstock

3. Tutankhamuns grav

År 1922 upptäckte arkeologen Howard Carter en relativt okänd faraos grav. En hel värld fick möjlighet att ta del av en oerhörd mångfald av föremål från en tid man visste mycket lite om. Bara upptäcktens spektakulära omständigheter i sig, har kommit att påverka vår moderna kulturhistoria markant.

Inkastaden Machu Picchu återupptäcktes 1911.

© Shutterstock

2. Machu Picchu

Inkafästet i de peruanska Anderna har kommit att bli en symbol för förlorade städer. Hit flydde möjligen de sista inkaindianerna i huvudstaden Cuzco i samband med den spanska erövringen. 

Staden återupptäcktes 1911 av forskningsresanden Hiram Bingham. Machu Picchu omfattar tretton kvadratkilometer och ger prov på avancerad ingenjörskonst och stor hantverksskicklighet. Några av de monumentala byggnaderna hade viktiga religiösa funktioner.

Gipsavgjutning av ett av offren som begravdes i Pompeji när Vesuvius fick sitt utbrott år 79 e Kr.

© Javen / Shutterstock

1. Pompeji

Pompeji i Italien är sannolikt den mest omtalade av alla historiska städer. Denna ganska ordinära romerska stad, belägen i Kampanien, begravdes i aska och pimpsten år 79 e Kr när vulkanen Vesuvius fick ett utbrott. 

Pompejis exceptionellt välbevarade stadsmiljö har – tillsammans med grannen Herculaneum – givit en unik bild av den romerska vardagen under denna tid. Staden började grävas ut under mitten av 1700-talet. Arbetet i Pompeji innebar också startskottet för den arkeologiska vetenskapen.

Publicerad i Populär Historia 1/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också