Stockholm blir världsledande på förhistoriskt DNA
I en helt ny anläggning i Stockholm ska ett fyrtiotal forskare undersöka förhistoriskt DNA. Den tvärvetenskapliga satsningen i världsklass ska bland annat ge svar om migration och kartlägga mönster för när arter försvinner.
Love Dalén och Vendela Lagerholm i DNA-labbet på Naturhistoriska riksmuseet.
I november öppnar en av världens största och modernaste anläggningar för arkeogenetik och paleogenetik i Sverige. Två forskargrupper, totalt ungefär 40 personer, flyttar in i lokaler på Stockholms universitet i ett samarbete mellan universitetet och Naturhistoriska riksmuseet.
Centrum för paleogenetik, CPG, kommer att forska kring förhistoriskt DNA och har ett tvärvetenskapligt fokus.
– Vi är unika så tillvida att vi flyttar ihop zoologi och arkeologi, säger Love Dalén, professor i evolutionär genetik vid Naturhistoriska riksmuseet.
– Dessutom är vi inte, som andra stora centra, koncentrerade runt en enda person. Vi kommer att ha en plattare organisation, vilket jag tror kan vara attraktivt för yngre forskare.
Inavel och klimatförändringar
De närmaste åren kommer CPG:s forskning handla om att använda förhistoriskt DNA för att dels undersöka hur klimatförändringar har påverkat olika organismer, dels studera hur arter drabbas av inavel och förlust av genetisk variation när de är på väg att dö ut.
Vendela Lagerholm övervakar mätningarna.
Kartlägga migration
Inom centrumet kommer man även att arbeta med att systematiskt beskriva människans historia, till exempel hur migration kan ligga bakom utvecklingen av olika samhällen och kulturer.
Love Daléns forskargrupp var för några år sedan först i världen med att kartlägga den ullhåriga mammutens DNA. Den andra gruppen vid nya CPG kommer att ledas av Anders Götherström, professor i molekylär arkeologi som bland annat kunnat visa hur jordbruket kom till Europa.
Knutet till det nya centret kommer också att finnas en serviceenhet dit forskare kan lämna prover för analys av förhistoriskt DNA.
