Ansarvedösen på Gotland är en av de stenkammargravar från stenåldern som undersökts. 

© Magdalena Fraser

Megaliterna var böndernas familjegravar

I hundratals år under stenåldern begravde människor sina döda i mäktiga stenkammargravar. Ny forskning visar att det var bönder med ursprung i Anatolien som använde dem som familjegravar över hela Europa.

2 maj 2019 av Anna Larsdotter

I hundratals år under stenåldern begravde människor i Europa sina döda i mäktiga stenkammargravar. I Sverige finns ungefär trehundra sådana megaliter, de flesta i Västergötland och Skåne. För inte så länge sedan kunde forskare från Göteborgs universitet visa att traditionen att uppföra dem härrör från norra Frankrike, varifrån den började spridas bland annat mot Skandinavien för ungefär 6 000 år sedan.

Nu följer nya rön som fördjupar kunskapen om dessa mäktiga monument.

För första gången har forskare undersökt DNA i kvarlevorna efter ett större antal av de människor som begravts under stenbumlingarna. Genetisk information från 24 individer på tre olika platser i Europa – Irland, Skottland och Gotland – visar att de alla tillhörde samma grupp av neolitiska jordbrukare. En grupp som hade sina rötter i Anatolien i dagens Turkiet där jordbruket uppstod för ungefär 12 000 år sedan.

Bönderna en minoritet på Gotland

På Gotland levde under stenåldern levde främst jägare-samlare, vilka tillhör en annan folkgrupp. Men det var inte dessa människor som begravts i Ansarvedösen.

– Människorna som begravdes i Ansgarvegraven hade en annan demografisk historia jämfört med samtida jägare-samlare. Det visar att begravningstraditionen vid Ansarvedösen, som pågick över 700 år, upprätthölls av en annan stenåldersgrupp jordbrukare med rötter i Anatolien, säger Magdalena Fraser, forskare vid Uppsala universitet och en av studiens författare.

Megalitgraven i Primrose på Irland var en av de stenåldersgravar som undersöktes.

© Göran Burenhult

Megaliterna familjegravar

Kartläggningen visar dessutom att individerna i varje grav var nära släkt med varandra.

– Det är första gången vi har kunnat bevisa sådana familjestrukturer, säger Helena Malmström, arkeogenetiker vid Uppsala universitet och medlem av den internationella forskargruppen som står bakom de banbrytande rönen.

Kol 14-analyser tyder på att megalitgraven i Ansarve på Gotland var i bruk under åtminstone 700 år kring år 3000 f Kr. Undersökningar av DNA från nio individer visar att två av dem var nära släkt på fädernet. I Skottland och Irland var familjebanden fler.

– På Irland hittade vi fem olika släktskap – bland annat en far och son som var gravlagda i två olika megalitgravar på två kilometers avstånd från varandra, säger Helena Malmström.

Hon ser nu fram emot fler undersökningar av megalitgravar i bland annat Sverige. Först då kan ett större mönster utkristallisera sig som talar om vilken vikt europeiska bönder lade vid familj- och släktband under stenåldern.

Kanske är du intresserad av...

Läs också