Björnklo skulle skydda mor och barn
När en ledning skulle grävas ner vid Vreta kloster hittade arkeologerna över sjuttio gravar. Skeletten var betydligt äldre än vad man först trodde, och flera oväntade fynd gjordes.
Utgrävningarna vid Vreta kloster, gravplatsen från tidigt 1000-tal.
Det var en sensation när arkeologer i höstas grävde fram en tidigare okänd gravplats från tidigt 1000-tal strax intill Vreta kloster utanför Linköping.
Skeletten var betydligt äldre
Ett helt vanligt rutinuppdrag – en ledning skulle grävas ner – ledde till att över sjuttio gravar kom i dagen.
Först bedömdes platsen som en pestkyrkogård från 1700-talet, men snart visade det sig att skeletten var betydligt äldre.
MER SVENSK HISTORIA I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV
– När jag såg att de hade väldigt fina tänder blev jag misstänksam. Det hade man inte på 1700-talet, säger Caroline Arcini, osteolog som nu skrivit en rapport om fynden.
Flera upptäckter var extra intressanta. Två rör spädbarn. Ett av dem hade en läkt fraktur på överarmen, vilket tyder på en komplicerad förlossning.
En jordemor kan ha tvingats att genomföra vad som idag kallas »McRoberts manöver«, ett speciellt handgrepp för att lossa barnets kropp när den har fastnat innanför kvinnans blygdben.
Inkilat mellan revbenen på ett annat litet barnskelett hittades en björnklo med ett hål i. Sådana bars förmodligen som lyckoamuletter för att ge styrka och skydd.
– Vi vet från etnografiskt material att björnklor ansågs ha magisk kraft och att de ibland bars av gravida kvinnor. Det är intressant att klon lades ned i en grav just i skiftet mellan hednisk och kristen religion, säger Caroline Arcini.
Väcker många frågor
Materialet i Vreta är mycket rikt, och hon och kollegorna hoppas nu kunna göra fler undersökningar.
Framförallt vill arkeologerna veta hur stor kyrkogården var, och var själva kyrkan – som måste ha funnits på platsen – låg. Men också varifrån människorna i gravarna härstammar, och varför flera av dem var osedvanligt långa för sin tid.
Publ. i Populär Historia 5/2021
