Våtmarker söder om Norrköping undersöks med georadar innan Ostlänken börjar byggas.

© Magnus Djerfsten

Högsäsong för arkeologer med Ostlänken

Utbyggnaden av järnvägen gör att Sveriges arkeologer kommer att ha fullt upp de närmaste åren. Bara utgrävningarna inför Ostlänken ger 250 arkeologer jobb.

24 januari 2020 av Anna Larsdotter

Bygget av den 16 mil långa Ostlänken mellan Järna och Linköping kommer att föregås av en av de största arkeologiska utgrävningarna i Sveriges historia. Omkring 250 arkeologer kommer att behövas samtidigt, enligt Trafikverkets beräkningar.

Det är ungefär lika många som är aktiva totalt under en normal svensk grävsäsong.

I många år har det varit svårt för arkeologer att hitta jobb, men nu tecknar Magnus Djerfsten, arkeolog och ansvarig för planeringen på Trafikverket, en ljus framtid för yrkesgruppen.

– Inför bygget av Ostlänken vill vi gå ut och berätta om behovet för att förbereda branschen, säger han. Studenterna ska veta att det finns både jobb och praktikplatser inom projektet.

Fler järnvägsbyggen

Men Ostlänken kommer knappast att vara den enda arkeologiska utgrävningen de närmaste åren. Därför utesluter Magnus Djerfsten inte att man kan behöva ta in utländsk arbetskraft, till exempel från övriga Norden.

Höghastighetsbanan mellan Järna och Linköping är den första delen av de nya tågstambanorna som ska knyta ihop Stockholm, Göteborg och Malmö. De ska vara klara till år 2035.

Gravfältet Högvakten norr om Nyköping med stenar resta under järnåldern. Det ingår i området som undersöks inför Ostlänken.

© Magnus Djerfsten

Statarområde ska grävas ut

Området är projekterat och sonderingarna visar att det finns så många som 600 fornlämningar längs sträckan som måste undersökas vidare. Tidsmässigt rör det sig om ett brett spann – från äldre stenåldersboplatser till 1800-talstorp och backstugor. En ändring i kulturminneslagen från 2014 gör att alla lämningar fram till 1850 i dag räknas som fornlämningar.

– Vi kommer att få ett unikt tillfälle att gräva ut statarbebyggelse, säger Magnus Djerfsten.

Författaren Moa Martinson bodde åren 1901–02 i en statarlänga vid Marieborgs gård i Norrköping, ett område som ska undersökas. Själva huset revs på 1970-talet men ännu finns spår kvar i landskapet. Kanske kan arkeologerna se vad statarna och andra i grannskapet odlade i sina trädgårdar.

Våtmarksarkeologi

En metod som tidigare inte tillämpats så ofta i Sverige är våtmarksarkeologi. Tekniken är knepig, bland annat eftersom man riskerar vattenfyllda schakt, men kan ge intressanta resultat. Mänskliga kvarlevor bevaras till exempel väl i fuktiga marker.

– Vi har startat ett projekt inom Ostlänkenprojektet som handlar om våtmarksarkeologi, berättar Magnus Djerfsten.

På flera platser, speciellt i Östergötland och Södermanland finns nämligen våtmarker med hög potential att hitta fornlämningar. Tester har visat på fornlämningar som exempelvis en förhistorisk väg och en 1500-talsbrunn.

De arkeologiska förundersökningarna inför Ostlänken påbörjas under våren men i större skala inleds arbetet först 2023. 

Kanske är du intresserad av...

Läs också