En grävande kronprinsessa

Danmarks blivande drottning Margrethe II (född 1940) ler avspänt med cigaretten i handen där hon tittar upp ur den skelettgrav som hon gräver ut tillsammans med några arkeologkollegor. Platsen är järnåldersgravfältet vid Slusegård, strax väster om Bornholms sydspets. Fornlämningen upptäcktes 1876 i samband med grustäkt, och genom åren har drygt 1 400 gravar och mängder av fynd från perioden 50 f Kr–450 e Kr påträffats här.

Den vid fototillfället tjugotvååriga kronprinsessan deltog under några somrar i början av 1960-talet i professor Ole Klindt-Jensens undersökningar av Slusegårdsgravfältet. Och även om yrkesutövningen skedde lite grann på ”fritidsbasis” var och är Margrethe faktiskt utbildad arkeolog. Annars är drottningen kanske mest känd för sin konstnärliga ådra – hon har verkat som formgivare inom flera olika områden, till exempel grafisk design, scenografi och textildesign. Bland annat gjorde hon 1977 (under pseudonymen Ingahild Grathmer) illustrationerna till en dansk utgåva av JRR Tolkiens bok Härskarringen.

Margrethes arkeologiska intresse går långt tillbaks i tiden. Det lär ha varit en barnflicka vid namn Agnete Orth som väckte prinsessans passion för det förflutna när hon på slottet Amalienborg i Köpenhamn läste högt ur en historiebok. Margrethe var då sex år gammal och ännu inte ämnad att bli drottning – detta skedde först 1953, då en grundlagsändring medgav kvinnlig tronföljd i Danmark.

Under hela sin uppväxt besökte Margrethe utgrävningar och fornlämningar runtom i Danmark – ofta i sällskap av sin farmor, drottning Alexandrine. En annan släkting som tog fasta på hennes forntidsfaiblesse var morfadern, Sveriges kung Gustaf VI Adolf, som närde ett livslångt arkeologiintresse. Vid flera tillfällen under 1950-talet hyste ”Gamle kungen” sitt danska barnbarn som gäst och fältpraktikant vid grävningarna i San Giovenale några mil utanför Rom, där Svenska Institutet undersökte en etruskisk boplats.

Senare blev det arkeologistudier vid universiteten i såväl Köpenhamn och Århus som i Cambridge. En av studiekamraterna vid det traditionstyngda engelska lärosätet var den sedermera berömde brittiske arkeologiprofessorn Colin Renfrew (född 1937). Han har berättat om hur kronprinsessan inkognito kunde delta i det sorglösa studentlivet utan livvakter, som nästan vilken tjugoåring som helst.

När man betraktar fotografiet här intill – bilden togs av Bornholms Tidendes fotograf Algot Lindau Rasmussen (1919–96) – kan man ana att inhoppen som arkeolog var välkomna avbrott i en framtida regents vardag.

Att läsa: Dronning Margrethe og arkæologien (Gads forlag, 2010) av Jesper Laursen m fl (red).

Att se: På Nationalmuseet i Köpenhamn visas fram till och med 27/2 2011 en specialutställning som bygger på ovan nämnda bok.

Publicerad i Populär Historia 11/2010