Sveriges första avbildade mord
Ingenstans i Europa är det så tätt mellan hällristningarna som i norra Bohuslän. Här finns bland annat hällristningsområdet i Tanum – med på Unescos världsarvslista – men även andra fyndplatser.
Arkeologerna Andreas Toreld och Tommy Andersson vid den unika mordscenen – den mest spekta-kulära av de nyfunna hällristningarna i Brastad, Bohuslän.
Brastad utanför Lysekil är en sådan ort. Här finns en ansenlig mängd ristningar dokumenterade, mestadels med de ”vanliga” bohuslänska motiven: människor med eller utan spjut, skepp, vagnar och solsymboler. De nyfunna hällristningarna i en dalgång i Brastad består också till stor del av välristade varianter på dessa teman, men även av mer ovanliga – för att inte säga spektakulära – motiv.
En fredagseftermiddag tidigare i år var arkeologerna Tommy Andersson och Andreas Toreld ute för att dokumentera hällristningar, bland annat några hjulkors som omnämnts i skrifter från 1930-talet.
– Hjulkorsen visade sig vara män med lyfta svärd, berättar Tommy Andersson, det var knappt vi trodde det var sant...
Lyfta svärd finns nämligen inte på hällristningar. Det visste alla.
– Sedan hittade vi femton svärdslyftare till! Vi fann skepp, vi fann Bohusläns finaste vagn och så naturligtvis mordscenen.
Något liknande har aldrig tidigare skådats på en hällristning – en man som klart och tydligt dödar en annan med sitt spjut. Kanske i självförsvar; den nedstuckne tycks vara på väg att anfalla med en stor påk eller kanske, just det, ett svärd. Det finns vittnen; ett djur och en svärdsbeväpnad man ser på. Men kanske utgör mordristningen istället en varning till besökare, eller kanske berättar den om en verklig händelse? Det kan ingen svara på.
Ingen kan med säkerhet fastställa syftet med hällristningarna, men teorier har inte saknats. Forskarna hyser olika åsikter om varför bronsåldersmänniskorna lade ner så mycket tid och energi på att hacka och rista in bilder i berghällen. En del är övertygade om att de fyllde någon slags religiös, ceremoniell funktion. Andra menar att det handlade om revirmarkeringar i ett stamsamhälle.
– Själv lutar jag åt att det handlar om något slags tidsfördriv, säger Tommy Andersson.
För att datera mordscenen och de svärdsviftande figurerna utgår han från skeppsristningar i närheten. Detaljer på skeppen ger nämligen ledtrådar om ristningarnas ålder. Svärdslyftarna är troligen från yngre bronsåldern (cirka 1100–500 f Kr) och mordscenen troligen från äldre bronsåldern (cirka 1700–1100 f Kr).
Att dessa enastående hällristningar inte har upptäckts tidigare har en förklaring.
– De ligger på privat mark, en del i trädgårdar. Hällarna har helt enkelt inte varit tillgängliga för arkeologiska undersökningar. Men en eftermiddag, just när vi skulle sluta för dagen, tänkte vi att vi snabbt skulle kolla upp de där hjulkorsen eftersom vi såg att trädgårdens ägare var hemma.
Det var då de hittade Sveriges kanske första avbildade mord.
Mer på webben Arkeologernas dagbok: www.hallristning.se/faltrapport_2010.htm
Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?
Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.
Använd ditt specialerbjudande nu!
[](https://popularhistoria.se/tidningen/popular-historia-nr-10-2010/)**Publicerad i Populär Historia 10/2010
