Kafferepet – hånat nätverk för hemmafruar

Återkommande kaffesammankomster fyllde tidigt en viktig social funktion – inte minst för kvinnor.

Historisk fikaläsning. Populär Historia nr 4/2017.

© Jacob Wiberg

Redan under 1700-talet blev det vanligt att överklassdamer umgicks i hemmen över kaffe och något bakverk. Kafferepen blev senare vanliga i alla samhällsklasser och utvecklades till en orgie i sötsaker i slutet av 1800-talet, när järnspisen underlättade hembakandet samtidigt som inhemsk odling av sockerbetor sänkte priset på socker.

Minst sju sorters kakor var idealet och godsakerna skulle sköljas ner med både två- och tretår ur kaffekannan.

Möjlighet att träffa andra

För hemmafruar fyllde kafferepen en viktig social funktion och var för många det enda sammanhang där de hade möjlighet att träffa andra kvinnor för att umgås och utbyta erfarenheter.

De kvinnliga sammankomsterna utsattes ofta för diverse nedsättande lustigheter, vilket benämningar som »kaffemostrar«, »kaffekärringar« och »sladderlunch« vittnar om.

I ett kistebrev från 1845 avbildas exempelvis en »Fru Sump von Sump, född Kaffetörst« och i en vers från 1894 diktar satirikern Falstaff, fakir (Axel Wallengren) »Kafferepet är en lina, där man hänger nästor sina«.

»Kafferep«. Illustration av Peter Georg Sundius (1823–1900), tecknare i Ny Illustrerad Tidning.

© Uppsala universitetsbibliotek

Lattemammor håller traditionen vid liv

I och med att kvinnor började yrkesarbeta avtog kafferepens popularitet, även om de fått en viss renässans under senare år.

Den nedlåtande attityden till kvinnor som gillar att fika tillsammans har också fått en nutida motsvarighet i begreppet »lattemammor«, som används om föräldralediga morsor som träffas på kafé med sina barnvagnar.

Recept på lyckat fikamöte

Ett kafferep behöver inte bjuda på 7 sorter, men inte heller bör det anses för mycket med denna siffra! Först litet fyllnad: hembakat vetebröd och delikatesskorpor. Så en, helst två mjuka kakor och gärna då någon som är speciellt påkostad. Så ett par sorters småbröd, till exempel smörblad, vaniljbröd eller dylikt och slutligen en tårta. Signaturen »Fru Maj« i Husmodern nr 3 1925.

Läs mer i nummer 4/2017 om kaffets heta historia i fikatokiga Sverige – från de första smakupplevelserna på 1600-talet, via både uppsving och kaffeförbud, till status som nationaldryck.