Det första vinet
Den odlade formen skiljer sig i några viktiga avseenden från den vilda. Till exempel är den odlade varianten tvåkönad, medan den vilda vinrankan är tvåbyggare, vilket innebär att det finns han- och honplantor.
Frukterna på den vilda växten är också mindre och kärnorna rundare. Men variationen är stor och det kan vara svårt att avgöra vad som är en kärna från en odlad vinranka och vad som kommer från en vild.
Vindruvskärnor som man funnit vid arkeologiska utgrävningar ger inga riktigt säkra besked om när odlingen började. Men de grundläggande förutsättningarna för vinproduktion uppstod i Mellanöstern under neolitisk tid 8500–4000 f Kr. Då slog jordbruksekonomin igenom med åretruntboende i byar. Omkring 6000 f Kr började man tillverka keramik, och kärl som var lämpade för långtidslagring av drycker utvecklades.
På en plats som kallas Hajji Firuz i norra Zagrosbergen i Iran har man funnit världens äldsta nu kända vinkrus. Det rymmer nio liter och hittades i en byggnad som dateras till 5400–5000 f Kr. På insidan av kruset finns en gulaktig intorkad rest av något som med hjälp av hypermoderna kemiska analysmetoder har visat sig vara vin.
Den som utförde analyserna av det minst 7 000 år gamla vinet var Patrick McGovern vid University of Pennsylvania Museum.
McGovern har tillsammans med några kollegor i sommar företagit en resa till östra Turkiet för att samla vilda vinrankor som ska DNA-analyseras.
Forskarna hoppas få reda på om det är vinrankan i det här området som gett upphov till de odlade formerna av växten.
– De många tidigneolitiska fyndplatserna i östra Turkiet och det faktum att några andra ”grundgrödor” först odlades här gör att jag tror att man här också var först med att experimentera med vindruvor, säger Patrick McGovern.
Han håller även på att analysera kemiska rester på omkring 8 000 år gamla krukskärvor från samma trakt.
– Hajji Firuz kan till slut överträffas, säger han hoppfullt.
Vinodling kräver stora resurser. Det är något man sysslar med bara om den dagliga brödfödan gott och väl är tryggad.
Vinet har förmodligen under sin forntid signalerat status och rikedom, och det finns gott om belägg för att det spelat stor roll i religiösa sammanhang. Det kristna nattvardsvinet är bara ett exempel.
Ett spektakulärt tecken på vinets funktion i storståtliga sammanhang är en kunglig gravhög från cirka 700 f Kr i centrala Turkiet. Flera omständigheter har fått arkeologerna ganska säkra på att den som låg här var kung Midas av Frygien.
I den grekiska mytologin är kung Midas känd som den som fick allting han rörde vid att förvandlas till guld. Gravkammaren innehöll en begravningsmåltid uppdukad med en luxuös bronsservis.
I mitten av 1900-talet när utgrävningen genomfördes gick det inte att analysera de rester av mat och dryck som fanns i servisen. Men detta blev senare möjligt för Patrick McGovern och hans forskarlag. En kryddig stuvning av get- eller fårkött och linser hade serverats och drycken hade varit en blandning av vin, öl och honungsmjöd.
Ytterligare ett framsteg i kartläggningen av vinets historia gjordes tidigare i år när forskare från Barcelona analyserade resterna i en vinkruka från den egyptiske faraon Tutankhamuns grav. Han regerade på 1300-talet f Kr.
För första gången lyckades forskarna avgöra om resterna kom från rött eller vitt vin, och det visade sig att Tutankhamun hade fått rött vin med sig på sin sista resa.
Charlotta Sjöstedt är vetenskapsjournalist.
Att läsa Ancient Wine – The Search for the Origins of Viniculture av Patrick E McGovern (2003).
