Druvans heliga kraft

Vad är det för egenskaper hos vin som gjort det så användbart i religiösa sammanhang? De gamla grekerna föll i extas under fester till vinguden Dionysos...

27 juni 2002 av Anna Larsdotter

Vad är det för egenskaper hos vin som gjort det så användbart i religiösa sammanhang? De gamla grekerna föll i extas under fester till vinguden Dionysos ära, och även i det antika Egypten ansågs vinet vara en gudomlig dryck, vars ursprung var blod från människor som dödats i strid med fientliga gudar. Den judiska sabbaten inleds med en ceremoni där en ljuslåga släcks i utspillt vin och i kristna kyrkor förvandlas än i dag vinet till blod.

Inom islam är däremot vin först och främst förknippat med förbud. Fast i Koranen nämns det i skildringen av paradiset, där det flödar av både mjölk, honung och vin. Poängen är att man i det överjordiska håller sig nykter.

Den nya utställningen ”Anden i flaskan – Vinet i religionen” på Vin- och Sprithistoriska museet i Stockholm vill göra besökaren uppmärksam på den kraft vinet utövat genom historien. Flera nattvardskärl ställs ut; det modernaste formgivet av Anna-Stina Åberg, det äldsta en vinkanna från 1590 – en gåva till Storkyrkan i Stockholm av Claes Philipsson, kunglig sekreterare åt Johan III.

I svenska kyrkan firas nattvard allt oftare, samtidigt som antalet gudstjänstbesök minskat under slutet av 1900-talet. Kanske svarar nattvarden, med sitt drag av mysticism och rit, mot ett samtida behov av en mera sinnlig än rationell gudsupplevelse.

En präst i Svenska kyrkan är fri att använda vilket vin som helst i nattvarden – rekommendationen är dock ett sött rött vin från Israel. Kopplingen till Jesu blod är mer symbolisk än inom den katolska kyrkan där vinet efter välsignelsen verkligen tas emot som Jesu blod och därför är omgärdat av en rad regler. Eventuellt överblivet vin bör drickas upp av prästen och nattvardskalken torkas ur och täckas med speciella dukar.

Publicerad i Populär Historia 2/2001

Kanske är du intresserad av...

Läs också