Vikingatiden Vikingen – en belastad figur Historiker av facket folk i gemen värderar vikingabegreppet olika. Många forskare undviker rentav att använda det symbolladdade ordet viking, vars ursprungliga betydelse är oklar.
Vikingatiden Vikingarnas stridskonst Den egna religionens myter om krigarens lön efter livet spelade stor roll för uppträdandet på slagfältet, menar Lars Magnar Enoksen. Träningen började i unga år.
Vikingatiden Vikingar i österled Arkeologen och författaren Mats G Larsson berättar historien om de vikingatida nordbornas resor till Kaukasus. Hur reagerade folken i dessa trakter på att främlingar plötsligt dök upp mitt ibland dem? Ett svar finner vi i en skildring av händelserna år 943, då den muslimska staden Berda'a erövrades.
1800-tal Den antisvenske Runeberg I en av Hans Alfredsons och Tage Danielssons revyer från det tidiga 1960-talet finns en travesti på Fänrik Ståls sägner.
Sveriges historia Frälsets födelse Hur uppkom den svenska adeln? Går det att dra en rak linje från vikingatidens hövdingar till 1600-talets fältherrar? Eller har varje tid i vår historia skapat sitt eget specifika överskikt?
Sveriges historia När husbonden regerade Enligt de medeltida lagarna i Sverige hade husbonden rätt att bestämma om nyfödda barn skulle få leva eller inte. Han hade också rätt att aga familjemedlemmar.
Sveriges historia Aktuell forskning: När husbonden regerade Enligt de medeltida lagarna i Sverige hade husbonden rätt att bestämma om nyfödda barn skulle få leva eller inte. Han hade också rätt att aga familjemedlemmar och tjänstefolk och ansvarade som målsman för eventuella brott även om dessa begåtts av andra hus-hållsmedlemmar. Han förvaltade all egendom, även hustruns och de myndiga barnens, så länge dessa bodde hemma.
Stormaktstiden Stormaktstidens adelns storhetstid På 1600-talet sammanföll aristokratins intressen med den svenska statens, aldrig har adelns makt varit lika framträdande som under Magnus Gabriel De la Gardies livstid.
Stormaktstiden Prästerna ville inte försvenskas Genom fredsfördraget i Roskilde 1658 blev Skåne och Blekinge svenska provinser efter att ha tillhört Danmark. För kyrkans del innebar skiftet att prästerna var tvungna att anpassa sig till svenska seder och svenskt gudstjänstbruk. Tidigare forskning har ofta betonat att försvenskningen av landskapen var snabb och relativt problemfri. Men inom kyrkan gick anpassningen inte fort och lätt. Lokala avvikelser förekom ända fram på 1700-talet. Prästerna trotsade sin nye svenske biskop, Canutus Hahn, och lät integreringen ta tid eftersom det löfte de avgett i samband med nationsskiftet endast talade om att de ”efter handen” skulle inrätta sig efter det nya.
1800-tal Anpassade sig till den nya tiden Mellan 1789 – då Gustav III drev igenom en ny grundlag som gav ökade rättigheter åt kungen och de ofrälse – och 1809 försvann adelns ekonomiska privilegier successivt. Adeln hade inte längre monopol på frälsejord och rätten till de högsta statliga ämbetena var inte heller förbehållen den.
Sveriges historia Sockenlapparnas historia De mellansvenska samerna var nomader som staten tvingade att bli bofasta på 1700-talet. De blev "sockenlappar", offentligt anställda hjälpredor som bland annat utnyttjades som hästslaktare. Systemet levde kvar till slutet av 1800-talet.
Kungar drottningar Karl XIV Johan: Först och främst realpolitiker Bilden av Karl XIV Johan som ensidigt konservativ är förenklad, anser Per Sandin. Han forskar om Bernadottedynastins möte med det borgerliga samhället.
Hovet Prins Eugen – blått blod och konstnärshjärta Prins Eugen valde konstnärskapet istället för den militära karriär som hans far, kung Oscar II, utstakat åt alla sina söner. "Målarprinsen" umgicks i sin tids radikala kulturkretsar, och det hände att han förespråkade monarkins avskaffande.
1700-talet Bilden av skiftet måste nyanseras Det laga skiftet som genomfördes under 1800-talet innebar inte alltid en förbättring för bönderna, visar forskning.
Sveriges historia Hansastad blev svensk fästning Den tyska hamnstaden Wismar är en lite avsides liggande pärla med minnen från svensk stormaktstid.
Stormaktstiden Världens första banksedlar Sverige var först i världen med att ge ut banksedlar. Bakom Idén stod bankdirektören Johan Palmstruch som kom på den när banken fick akut brist på kopparmynt 1661.
Kungar drottningar Livrustkammaren – Gustav II Adolfs klädkammare Gustav II Adolf ville bevara sina blodiga krigsdräkter för framtiden. Plaggen kom att utgöra grunden i en unik samling av kungliga kläder och inventarier: Livrustkammaren, Sveriges äldsta museum, som skapades 1628.
Medeltiden Lund 1103 För nio sekler sedan, enligt traditionen i Herrens år 1103, for den danske kungen Erik Ejegod på pilgrimsfärd till Heliga landet.
Medeltiden Riddare i myt och verklighet Den 14 september år 1441, i Uppsalas väldiga gotiska katedral, kröntes den unge bayerske ädlingen Kristofer av huset Wittelsbach till svensk konung.
Medeltiden Kvinnoliv i medeltidens Stockholm Hur var livet för kvinnorna i medeltidens Stockholm? Genom att analysera arkeologiska fynd har vi kunnat få en bild av den krävande vardagen i staden.
Stormaktstiden Universalgeniet Rudbeck I maj år 1702 stod Uppsala i brand. Stora delar av staden ödelades, däribland domkyrkans tak, torn och inredningar. Detta var illa nog.
1900-tal Gerlesborg, 1920 – och i dag Bottnafjorden, som sköljer södra stranden av Kville härad, utgör, jämte den långa Sotenfjorden, med vilken den sammanhänger, varje sjömans skräck.
Hovet Helena Snakenborg: drottning Elisabets sängkamrat Helena Ulfsdotter Snakenborg kom till England som hovdam till prinsessan Cecilia – en av Gustav Vasas döttrar. Hon stannade kvar i landet och blev Englands näst finaste dam.
Kungar drottningar Kung Birgers hämnd Det här är historien om bröderna Magnussons medeltida maktkamp och ett dramatiskt gille på Nyköpingshus 1317.
