Brand logo
Prenumerera
  • 1900-tal
  • 1800-tal
  • 1700-tal
  • Stormaktstid
  • Vasatid
  • Medeltid
  • Vikingatid
  • Forntid
  • Prenumerera nu
  • Om Populär Historia
Gå till startsida
    • Sveriges historia
    • 1900-tal
    • 1800-tal
    • 1700-tal
    • Utvandringen
    • Vikingatid
    • Stormaktstid
    • Medeltid
    • Vasatid
    • Forntid
    • Kungar drottningar
    • Hovet
    • Politik
    • Politiker
    • Ideologier
    • Kvinnokamp
    • Krig
    • Svenska krig
    • Andra världskriget
    • Första världskriget
    • Kalla kriget
    • Revolutioner
    • Tredje riket
    • Beredskapstiden
    • Befälhavare
    • Vardagsliv
    • Hygien hälsa
    • Mat dryck
    • Traditioner
    • Turism
    • Sport
    • Arbetsliv
    • Högtider
    • Samhälle
    • Brott straff
    • Utbildning
    • Handel
    • Företag
    • Medier
    • Civilisationer
    • Afrika
    • Asien
    • Regenter
    • Romarriket
    • Mellanöstern
    • Egypten
    • Antikens Grekland
    • Städer
    • Imperier
    • USA
    • Kolonialism
    • Sydamerika
    • Kultur
    • Litteratur
    • Mode
    • Film teater
    • Konst
    • Hantverk
    • Språk
    • Fotografi
    • Musik
    • Filosofi
    • Författare
    • Konstnärer
    • Vetenskap
    • Medicin
    • Arkeologi
    • Upptäckare
    • Biologi
    • Teknik
    • Uppfinnare
    • Industri
    • Trafik
    • Arkitektur
    • Byggnadsverk
    • Sjöfart
    • Religion
    • Kristendom
    • Islam
  • Nyheter
    • Vinnare i Populär Historias tävlingar
  • Om Populär Historia
  • Prenumerera nu
Sveriges h...

Sveriges historia

1900-tal

Hemmafruns sista suck

I slutet av 1960-talet reformerades den svenska familjepolitiken. Att vara hemmafru ansågs nu förlegat och stå i vägen för det moderna samhällets framväxt.

Medeltiden

De äkta folkungarna

Vilka var "de äkta folkungarna" – de gåtfulla upprorsmännen i 1200-talets Sverige? Fredrik och Henrik Lindström, språkvetare respektive historiker, ser likheter med dagens EU-kritiker.

Sveriges historia

Ståndsprotokoll snart på nätet

Sverige var först i världen med att ge ut sina riksdagsprotokoll i tryckt form. Redan 1786 bestämde adel, borgare och bönder att trycka sina rapporter. Den åtstramade tryckfriheten under Gustav III:s tid gällde inte riksdagshandlingar, och protokollen blev ett sätt att torgföra åsikter utan att stöta sig med censuren. Prästerna ville dock undvika att allmänheten fick kännedom om ståndets interna stridigheter. De beslöt därför att inte offentliggöra sina handlingar.

Medeltiden

Att gifta sig på medeltiden

De medeltida bröllopen var uppsluppna tillställningar som varade flera dagar. Men brudparet hade sällan valt varandra av kärlek, det var släkten som gjorde upp om giftermål. Magin kring brud och bröllopsnatt var emellertid stor...

Kungar drottningar

Haijbyaffären präglar bilden av Gustaf V

Bilden av Gustaf V präglas av Haijbyaffären på 1950-talet. men utpressningshistorien bör ses i ett bredare sammanhang; det gick en våg av homofobi över världen vid denna tid. Det menar professor Stig Hadenius, som skrivit en biografi över kungen.

Stormaktstiden

Spår efter Sveriges stormaktstid i Europa

I Östersjöområdet finns gott om minnen från stormaktstiden. Vissa platser tillhörde Sverige i mer än två sekel.

Stormaktstiden

Bondens dagbok från stormaktstiden

Mats Ersson Nohr­mans dagbok från 1600-talets Dalarna är den enda kända dagboken som berättar om ett bondeliv under Sveriges stormaktstid.

Stormaktstiden

Tema Stormaktstiden: Lyx och fattigdom i TV-dramat

Maktkamp, orättvisor, svält och umbäranden. Ju tuffare och odrägligare för de inblan­dade, desto bättre TV.

Stormaktstiden

Tema stormaktstid: Tecken på triumf

Under slaget vid Lützen 1632 vände ett av svenskarnas fienderegementen ryggen åt motståndarna och flydde slagfältet. Som straff avrättades den överstelöjtnant som fört befälet, liksom en löjtnant, samtliga fänrikar, fanjunkare, fältväblar, furirer och korpraler. Dessutom hängdes var tionde menig – de övriga fick utstå spöstraff och brännmärkning. Slutligen eldades förbandets standar upp.

Stormaktstiden

Tema Stormaktstid: Klasskillnader och vardagsslit

När Karl X Gustav gifte sig med Hedvig Eleonora 1654 bar han en brudgumsdräkt av vit siden­atlas besatt med silverspetsar värderad till fyrahundra daler sil

Gustav II Adolf
Stormaktstiden

Tema Stormaktstid: En effektiv svensk krigsmaskin

Den 7 september 1631 möttes svenska, sachsiska och kejserliga styrkor vid Breitenfeld strax söder om Leipzig.

Stormaktstiden

Tema Stormaktstid: Viktigt med de rätta kläderna

Kläderna gör mannen, heter det enligt talesättet. Genom historien har klädseln varit ett av mannens viktigaste instrument för att manifestera makt, status och manlighet.

Stormaktstiden

Oxenstiernas hemliga agenter

Första hälften av 1600-talet var Sverige ett rike på uppgång. Den nytillträdde rikskanslern Axel Oxenstierna förstod att en stormakt inte bara byggs av va

Hovet

Prinsessorna träder fram i ljuset: Inte bara bihang...

Ett sextiotal berättelser i bröderna Grimms digra samling av tyska folksagor handlar om kungen och hans tre söner. Ofta går de ut på att prinsarna ska försöka hitta den rätta hustrun och på så sätt vinna kungariket. Utan den rätta prinsessan – inget kungadöme.

Sveriges historia

När finnarna intog svenska ödeskogar

Varför kallas skogarna i Värmland och Dalarna för finnmarker? Förklaringen finns i en av Nordens mest mytomspunna migrationsrörelser. Den ägde rum under 1500- och 1600-talen.

Sveriges historia

Unionsupplösningen 1905: Krisen chockade kungen

Det avgörande steget till unionsupplösning kom att tas i den norska regeringens korridorer och i stortinget vid Karl Johans gate i Kristiania (Oslo). Annars hade åren efter 1900 bjudit på ett milt unionsklimat, unionens ”indiansommar” som perioden kallats. Men efter en indiansommar kommer alltid höststormar och vinterkyla. En gemensam kommitté kom fram till att ett norskt konsulatväsen var möjligt, men vid förhandlingarna om hur det skulle gå till sprack samförståndet.

Medeltiden

En kamp för överlevnad

Påven Gregorius IX, mannen som några år tidigare hade instiftat inkvisitionen, avsände den 11 maj i Herrens år 1237 en skrift från sitt residens i Viterbo

1800-tal

Pionjärsystrar – yrkeskvinnor på 1800-talet

Fars och mors döttrar äro vidunder till qvinnor! Det ser ut som icke heller Alma skulle få lust att uppfylla qvinnans bestämmelse!

Kungar drottningar

Nya rön om Karl XII:s död

Hur dog Karl XII? Under snart trehundra år har det spekulerats kring vad som egentligen hände vid Fredrikstens fästning i Norge den 30 november 1718. Många har haft svårt att tro att kungen helt enkelt stack upp huvudet ur löpgraven vid ett illa valt tillfälle.

Sveriges historia

Skeppsgossarna mönstrar av

En drygt 300-årig svensk sjömanstradition försvinner när de före detta skeppsgossarnas förening lägger ner sommaren 2004.

Kungar drottningar

Hemma hos Bernadotterna

År 1818 utropades den första Bernadotten, Karl XIV Johan, till kung över Sverige och Norge. För den nye monarken, som var van att vistas i det franska kejsa

Hovet

Stockholms slott – byggt för envåldshärskare

När den gamla kungaborgen Tre Kronor brann ner år 1697 befann sig Sverige i ett kulturellt bakvatten. Nu fanns chansen att visa vad landet förmådde ifråga om arkitektur och kultur. Det nya palatset skulle spegla Sveriges framstående position i världspolitiken.

Hovet

Taffeltäckare, marskalk och fatbursjungfru

Ett besök på Stockholms slott är som en utflykt till en annan värld. Besökaren passerar högvakten, går vidare genom flera tunga portar och träder sedan in i en sagolik miljö, där inte bara inredningen tycks hämtad ur fiktionen utan även titlarna ger en känsla av förgången guldålder. Riksmarskalk, hovmarskalk, åldfru, hovauditör, taffeltäckare...

Hovet

Monarkins symboler

Stockholms slott är en av Sveriges viktigaste historiska byggnader och dess miljöer och konstskatter är ovärderliga illustrationer till vår historia – givetvis ur centralmaktens synvinkel.

  • 13
  • 14
  • 15
  • 16
  • 17
Page 15 / 20
Populär Historia
  • Bonnier Publications International AS

  • Postboks 543

  • 1411 Kolbotn, Norge

  • Org. 977041066

  • Ansvarig utgivare: Magnus Bergsten

  • KUNDTJÄNST

  • Självbetjäning
  • Telefon: 08-555 454 00
Sociala medier
  • Facebook
Läs tidningen
  • Prenumerera
  • Ge bort prenumeration
  • WYPE - Magazine
  • Bonniershop
  • MOREshop
  • Om Populär Historia
  • Kontakt
Information
  • Cookiepolicy
  • Cookie-inställningar
  • Personuppgiftspolicy
  • Juridisk information