Tema Stormaktstiden: Lyx och fattigdom i TV-dramat

Maktkamp, orättvisor, svält och umbäranden. Ju tuffare och odrägligare för de inblan­dade, desto bättre TV. Så resonerar programmakarna bakom Sveriges T

8 mars 2006 av Anna Larsdotter

Maktkamp, orättvisor, svält och umbäranden. Ju tuffare och odrägligare för de inblan­dade, desto bättre TV. Så resonerar programmakarna bakom Sveriges Televisions historiska realityserie ”Riket” som nu börjar sin andra säsong.

I fjol byggde man upp en medeltids­scenografi kring borgen Grodziec i södra Polen. I år pågår maktkampen i en stormaktstida miljö kring det vackra Tidö slott, ett par mil utanför Västerås. De rika huserar i slottets förnäma salar som ännu genljuder av ekon från rikskansler Oxen­stiernas tid. De fattiga bor, precis som förra året, i en timrad stuga i utmarken, tillsammans med höns, mygg och brevduvor.

Under pressens besök första veckan sitter de redan slitna deltagarna kring bordet i stugan och kalasar på granskott. Någon annan föda har de inte fått och inte heller lyckats lista ut hur de ska skaffa. Nat­ten har de tillbringat på sjukhus med var­sin syrgasmask, förgiftade av kolmonoxid. Efter att ha misslyckats med att tända en ordentlig eld i spisen stängde de dörren och gick och lade sig i rökångorna.

– I år ska det vara en än större utma­ning att leva i ”Riket”, säger producenten Joachim Brobeck. Tempot blir högre, den historiska känslan starkare och straffen hårdare.

Tittarundersökningar har visat att folket i TV-sofforna vill ha mer historia i programmen, liksom ökad spänning i tävlingarna; synpunkter som produktionsledningen tagit till sig. Förra året viftade man helst undan frågor om histo­risk vederhäftighet; i år har flera i teamet plöjt Peter Englunds böcker och på press­träffen håller researchern Tomas Blom en föreläsning om stormaktstidens samhälle för journalisterna.

– Polen var ett artificiellt neverland, säger han. På Tidö är känslan av äkthet större. Och historiemedvetenheten hos pro­duktionsteamet känns förtroendeingivande i år.

Tävlingskonstruktören Mats Ågren har även han fördjupat sig i böckerna för att hitta passande kamper med historisk för­ankring. Kungamord, stridsscener, häxjakt och disciplinstraff har inspirerat honom, liksom bärgandet av regalskeppet Vasas kanoner, vilket på 1600-talet skedde med en primitiv dykarklocka. Förra året kom Mats Ågren in så sent i bilden att han inte hann med faktainsamlingen på det sätt han önskat. I år kommer deltagarna att brännas på bål, hängas, leta mynt i döda kroppar och steglas – om än i barntillåten form. Och med den ständigt närvarande kameran hängande över sig.

Tävlingarna sker på en arena i skogen, någon kilometer bortom slottet. Den OB-buss (outside broadcasting) som TV använ­der vid utomhusarrangemang, och som man även körde till Polen förra året, går inte att manövrera i den ojämna terrängen. Istället använder teamet en special­byggd jeep för produktion av bild och ljud. Med åtta bildenheter och fyrtioåtta ljudkanaler står den säkert parkerad un­der kamouflagefärgad tältduk i den mygg­täta sko­gen. Pressfolket transporteras dit i armé­jeepar från andra världs­kriget.

Totalt produceras under inspelningen ungefär sjuhundra timmar som sedan klipps ner till tolv avsnitt à en timme.

I första avsnittet ska de tävlande, fjättrade vid fötterna, försöka hålla fast i en fana, vars stång är fäst med rep vid ett hjul. Hjulet dras sedan runt av ardennerhästar. Den som först släpper taget har förlorat. Tävlingen ska dels påminna om äldre tiders krigsjuridik, där den som svek sin fana avrättades – men är också inspirerad av steglingsstraffet.

Ett trettiotal kameramän, ljudtekniker, bildproducenter och andra är involvera­de vid inspelningsplatsen där de fattiga och rika möts för första gången.

Bland åskådarna finns denna dag, förutom pressen, slottsherren själv, David von Schinkel som äger Tidö. Han bor i en villa intill slottet tillsammans med sin familj och betraktar Tidö som ett lån av sina barn.

von Schinkel ringde själv upp och er­­bjöd slottet med åttiotalet rum och om­givande marker till SVT. Efter att ha re­kognoserat kanske hundra slott i Sverige och Europa beslöt projektledaren Tora Heckscher att Tidö var rätta platsen för att ”skapa tidsbubblan”, som hon säger. Slottet ligger någorlunda avskilt, är väl bevarat och dessutom för när­varande stängt för turister. Parallellt med TV-inspelning­arna sker renove­rings­­arbeten.

– Jag rös i hela kroppen när vagnen med härskaren för första gången kom inåkan­de på slottsbacken, säger David von Schinkel, som inte har något emot att också andra län­der förlägger sina ”Riket”-produktioner här.

Formatet är sålt till såväl Holland och Belgien som Frankrike, vilka alla har spelat in ”The Empire” i Grodziec under sommaren.

Tidö uppfördes åren 1625–52 av Axel Oxenstierna och hans hustru Anna Åkesdotter Bååt. Dess exteriör visar på den monumentalitet som den svenska toppadeln eftersträvade i sina bostäder. Anna hade 1610 ärvt Tidö efter sin mor, Christina Trolle, änka efter Åke Johansson Bååt. På den tiden var Tidö ett medeltida stenhus med vallgrav omkring. Ruinerna efter detta ”Oldenburg”, som borgen kallades, finns ännu kvar en bit från det nuvarande slottet.

Axel och Anna lät bygga ett slott som för eftervärlden framstår som ett klassiskt exempel på en herremansbostad från 1600-talet. Ett stramt kringbyggt palats med ett så kallat högslott i tre våningar i fonden och tre lägre tvåvåningslängor runt omkring. Vem som ritade det är inte känt – vad man vet är att både Simon de la Vallée och Nicodemus Tessin d ä var inblandade mot slutet av byggtiden. Förutom taket, som är utbytt, ser Tidö i dag ut på samma sätt som på Oxen­stiernas tid.

Scenografen Gert Wibe beskriver sitt arbete som förhållandevis enkelt, efter­som slottet i sig ger tydlig vägledning. Han har koncentrerat sig på Vasarenässans snarare än barock, och därmed und­vikit den svulstighet som förknippas med den senare delen av stormaktstiden. Den plyschklädda toaletten är kanske den möbel som mest påminner om detta textiltyngda stilideal.

Annars är det för sina intarsiadörrar som Tidö är mest känt – 43 stycken, alla tillverkade på 1630-talet av tyska mästersnickare. Detta var medan Sverige ännu blickade åt Tyskland när det gällde stilideal; under andra hälften av århundradet fick Frankrike ta över rollen som estetisk och kulturell inspiratör.

I Riddarsalen hänger imposanta porträtt av ätten Oxenstierna af Södermöre, en släktgren som dog ut på manssidan i Poltava, där Axels sonsonson Carl Gustaf d y stupade. Genom kvinnliga släktingars giften kom dock slottet att stanna i

familjerna Oxenstierna, Dohna och Ridder­stolpes ägo fram till 1840. Den berömde kokboksförfattaren och läkaren Charles Emil Hagdahl ägde Tidö 1848–53. Och år 1890 köptes slottet av den nuvarande ägarens anfader Carl David von Schinkel.

När årets omgång av ”Riket” startar är det dock Jonas Bengtsson, 44-årig malmöbo, som agerar slottsherre. Det är tävlingarna och det historiska perspek­tivet som fick honom att söka till ”Riket”. Med lämpligt teatrala gester visar han runt i sovrummet med de stora himmels­sängarna, i matsalen och i rikssalen där hans tron står. Liksom förra året har de flesta kläderna skapats av kostymören Kajsa Tosting, som i sitt arbete utgått från perio­den 1630–60, då de mest fram­trädan­de 1600-talskläderna bars. Just dräk­ter­na för rika män har dock införskaffats från det Londonbaserade företaget Angels, som förser många stora inter­nationella filminspelningar med tids­typiska dräkter.

På väggarna i den spartanskt möblerade salen hänger fanor utskrivna på en extrastor laserskrivare.

Runt om i det grönskande västmanländska landskapet har vakter posterats för att förhindra obehöriga att ta sig in på inspelningsområdet. De familjer som bor kring slottet har fått instruktioner om vilka platser de bör undvika och på vilka tider det är tillåtet att starta traktorn eller gräsklipparen. Under 43 dagar styr TV-teamets etthundra personer området – ungefär hälften med walkie-talkies och alla med minst en mobiltelefon var. Sedan är det tänkt att allt ska återgå till det normala igen.

Om slottsherren får som han vill betyder dock ”Riket” ett ordentligt uppsving för Tidö som besöksmål. Också Västerås stad vädrar morgonluft. Att historia – inte minst fiktiv – lockar turister, har man lärt sig av den västgötska Arn-turismen.

Detta är "Riket"

Realityserie i tolv delar som börjar sändas i SVT 18 november.

Sjutton deltagare – nio män och åtta kvinnor – kämpar om den slutgiltiga härskartiteln, en halv miljon kronor och härskarsmycket i guld.

Serien är uppdelad i två faser. I den första tävlar de rika mot de fattiga, lag mot lag. I den andra kämpar deltagarna individuellt mot varandra om en finalplats.

Några av tävlingsmomenten är »Maktkampen», där de rika gör upp om vem som ska vara härskare, »Duellen», där de fattiga ges chans att klättra på samhällsstegen och »Utskrivningen», där det avgörs vem som ska lämna riket.

Publicerad i Populär Historia 11/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också