Så skapades "Riket"

På toppen av en lövskogsklädd kulle i sydvästra Polen ligger medeltidsborgen Grodziec, där Sveriges Televisions nya historiska nöjessatsning ”Riket” utspelar sig. Under några veckor ska området i det grönskande Nedre Schlesien (på polska Slask) flyttas sjuhundra år tillbaka i tiden, till ett fiktivt svenskt 1300-tal då gränserna mellan fattiga och rika var knivskarpa, religionen detaljstyrde människors liv och det allestädes närvarande mörkret präglade vardagen.

Med en budget av samma mått som den för ”Expedition: Robinson”, ett TV-team på 90 personer och ny inspelningsteknik vill producenterna bakom ”Riket” ta ännu ett kliv i nöjestelevisionens utopiska landskap och ge en förmodat historietörstande allmänhet den ultimata upplevelsen. För sexton svenskar (som valts ut bland drygt femtusen sökande) blir den klassiska drömmen om tidsresan äntligen verklighet – om än inför ögonen på hela svenska folket.

Rullade över vindbryggan

Borgen Grodziec är en fantasieggande plats med tinnar och torn, vallgrav och skyttevärn, och med omgivande skogar som kan föra tankarna till Sherwoodskogen. Det är lätt att förstå att produktionsteamet, efter att ha rekognoscerat tvåhundra olika platser i Sverige och övriga Europa, äntligen tyckte sig ha hittat hem när de rullade över vindbryggan och in på den stenlagda innergården där svenska trupper klampat omkring under trettioåriga kriget och kejsar Vilhelm II hållit tal till sitt folk från en av stenbalkongerna.

Trots de riddarromantiska förutsättningarna har det varit ett omfattande och resursslukande arbete att förvandla Grodziec till ett medeltidssamhälle. Kravet på upplevelse och verklighetskänsla är grundläggande för dagens nöjesindustri och en resa i historien får inte vara mindre verklighetstrogen än en resa till en ö i Malaysia.

Några månader före inspelningsstart började kostymören Kajsa Tosting arbetet med att ta fram dräkter till deltagarna som skulle vara tidstypiska (samtidigt som de verkade attraktiva för 2000-talets TV-tittare).

Skapa medeltid

I april, en månad före avspark, var scenografen Marina Krig på plats i Polen med sitt ateljéteam om 25 personer. Dekormålare- och snickare, rekvisitörer och scenografiassistenter har tillsammans skapat illusionen av nordisk medeltid. Grunden finns i borgens ekande salar med bredtiljade trägolv, välvda tak och vindlande trappor. Vaxljuslampetter, himmelssängar med tunga broderade täcken, skrivpulpeter och en badavdelning med trätunna och rengörande örtextrakt förstärker intrycket av en på en gång spartansk och ganska behaglig miljö.

I de jättelika öppna spisarna sprakar elden och tjänare i anonyma linnekläder tassar runt i salarna med den enda uppgiften att passa upp de rika: klä på dem, bädda deras sängar, bada dem och servera dem mat och dryck.

Snickare, smeder, golvläggare och linnetillverkare anlitades på plats för att skapa inredningsdetaljer till borgen och tävlingsarenorna. Dessutom byggdes det så kallade ”fattighuset” upp i skogen nedanför slottet; ett timmerhus med eldstad där TV-seriens mindre lyckligt lottade bor tillsammans i ett enda rum. Här råder kyla och matbrist och kamp mot fästingar som trivs i den fuktiga schlesiska vegetationen.

Under de första inspelningsdagarnas järnnätter flyttade deltagarna, för att hålla värmen, samman sina bäddar intill husets enda vägg, vilket fick kvällspressen hemma i Sverige att göra rubriker om ”sex i fattighuset”. Intill timmerstugan finns en medeltida trädgård och gärdsgårdshägn för getter, kor och grisar.

Hitta balans

– Den största utmaningen har varit att hitta en balans mellan historisk trovärdighet och produktionstekniska krav, säger Marina Krig. Jag har läst massor av litteratur och besökt svenska slott, men i scenografin kan vi aldrig fullt ut sträva efter det historiskt korrekta. Det handlar om att ge en historisk känsla och ofta att förstärka vissa intryck och förhållanden, i det här fallet skillnaden mellan de fattiga och de rika.

Det är just denna orättvisa – som möjligen är extra svår att hantera för oss jämlikhetsfostrade svenskar – som utgör nerven i maktspelet ”Riket”. Producenterna talar gång på gång om hur intressant det är att utsätta 2000-talsmänniskor för en fiktiv historisk situation där alla skyddsnät plockats bort och orättvisan är livets grundelement.

Men istället för att förlita sig på Gud, likt medeltidens människor, får ”Rikets” invånare ställa upp i olika uppdrag och dueller för att överleva, eller avancera socialt.

Har varit svensk

Kring själva borgen finns många historiska dokument och Grodziec bär också spår efter flera epoker. Ursprungligen från medeltiden har den byggts till och renoverats i flera omgångar. En period under 1600-talet var borgen i svensk ägo och på en kyrkogård i närbelägna staden Pielgryzymka ligger fyra svenska soldater som stupade under trettioåriga kriget begravda.

Till Napoleons ära – hans födelsedag firades – brändes slottet ner i början av 1800-talet och några decennier senare blev det ett av Europas första turistanpassade slott.

Inför inspelningen har delar av slottet restaurerats i samarbete med en polsk konservator, nya golv har lagts, salsväggar kalkats och eldstäder försatts i användbart skick. Många av inventarierna – sängar, stolar, bord, lampor, textilier och husgeråd – har hämtats från SVT:s rekvisitaförråd, medan annat införskaffats på plats i Polen. Ett antal vildsvinsfällar kommer från en lokal jägare och många smidesdetaljer – lås, beslag och nycklar – har tillverkats av smeder i närheten.

Glaset kommer från en svensk tillverkare som specialiserat sig på historiskt glas. Även dräkttillbehör som harnesk, skor, ringbrynjor och väskor är tillverkade i Sverige. Nuförtiden är det ganska lätt att hitta medeltidsaccessoarer här, tack vare den stora mängden rollspels- och medeltidsföreningar.

Folkbildande aspekt

De inblandade i ”Riket”, både bakom och framför kameran, talar gärna om seriens folkbildande aspekt, som inte handlar om traditionella faktakunskaper utan om hur historiskt vetande utvinns genom upplevelsen av de villkor som äldre tiders människor levde under. Det ökande intresset för historia hos både producenter och konsumenter gör att gränslandet mellan fakta och fiktion blir allt suddigare.

Men att kräva av ett nöjesprogram att det ska ge definitiva svar på klassiska frågor om ”när” och ”varför” är inte relevant, enligt författaren och manusskribenten Tomas Blom, som fungerar som historisk konsult och researcher åt ”Riket”-produktionen.

Liksom Marina Krig poängterar Tomas Blom den delikata avvägningen mellan historisk korrekthet och vikten av att göra bra TV. När han kom in i bilden var förutsättningarna redan klara och hans uppdrag blev att konkretisera skeendet i tidstrogna detaljer, både när det gäller vardagsliv och de tävlingsmoment som driver serien vidare.

Skapa tidsstämning

– I ”Riket” handlar det framför allt om att skapa en tidsstämning. Tittarna ska få en känsla för de villkor som människor levde under och hur deras vardag påverkades av miljön. Hade det handlat om en ren faktaberättelse måste varje detalj naturligtvis stämma. Mitt uppdrag kunde handla om allt från att ta reda på hur lamporna fungerade till hur man knäppte sina byxor eller hur 1300-talsmänniskans världsbild såg ut. Jag konsulterade många källor, men i slutändan kan resultatet förstås aldrig bli hundraprocentigt.

Tomas Blom har skrivit fackhistoria för barn och historiska vuxenromaner men även manus till TV-serier som ”Varuhuset” och ”Skilda världar”. Kombinationen av insyn i mediet och historisk kunskap gjorde att TV valde honom till samarbetspartner.

Själv beskriver han sitt historieintresse som ”obotligt nostalgiskt romantiskt”, vilket han försöker parera med att läsa akademisk litteratur som ger en mer nyanserad bild av ”livet förr”. 1300-talet är ett väl valt århundrade, tycker han; det var en dynamisk tid då de första rikstäckande lagarna skrevs, träldomen avskaffades och frälset var nytt.

Troligen kommer vi väl inte att få så mycket av det idéhistoriska landskapet i ”Riket”; däremot en hel del av hur deltagarna bakar bröd, bygger valvbågar, trampar vin och kokar nässelsoppa. Och så blir det väl kärlek förstås.

Att pesten grasserade som värst under 1300-talet är ett faktum som produktionsteamet troligen valt att kompromissa med.

Publicerad i Populär Historia 11/2004

Fakta: Första realitydramat

»Riket» är det första svenska programformatet i genren realitydrama, ett underhållningsprogram i gränszonen mellan fiktion och verklighet, reality.

Formatet är inspirerat av den svenska historien, men »Rikets värld» kan i princip vara förlagd i vilken tidsepok som helst.

Säsongen 2004–05 utspelar sig serien i 1300-talet och bygger på en maktkamp mellan fattiga och rika, där de rika lever lyxliv på slottet medan de fattiga äter barkbröd och nässelsoppa i en timmerstuga.

Härskarstrider, uppdrag och dueller för handlingen vidare och kan förflytta deltagarna mellan de olika miljöerna.

Spelledaren har en viktig roll, påminnande om ledaren av ett rollspel. Han är allsmäktig och kan lägga sig i handlingen när han önskar.

Programidén kommer ursprungligen från produktionsbolaget Troja Television men har vidareutvecklats av SVT och Jarowskij, seriens producenter. De tre hoppas kunna sälja formatet vidare till andra länder.

Fakta: Verklighetens 1300-tal

Miljön för »Riket» är tänkt att påminna om nordiskt 1300-tal, ett sekel som var mycket händelserikt på det politiska planet. Århundradet inleddes med den berömda släktfejden mellan Magnus Ladulås söner, en serie stridigheter som gav oss Håtuna-leken (1306) och Nyköpings gästabud (1318).

Därefter kom Magnus Erikssons långa period som svensk kung. Han är faktiskt den regent som suttit längst på den svenska tronen (1319-64). Under hans regim uppträdde den i våra dagar så uppmärksammade heliga Birgitta. Digerdödens ankomst till Norden vid seklets mitt var ett annat problem som kung Magnus tvingades hantera.

1300-talets sista decennier präglades politiskt av turerna kring Kalmarunionen. Magnus efterträddes av Albrekt av Mecklenburg som i sin tur besegrades av den handlingskraftiga Margareta, dansk drottning. Seklets sista år var det formellt hennes adoptivson Erik av Pommern som ägde den svenska kronan.

En annan av seklets kändisar var Bo Jonsson Grip – en osedvanligt brutal och förmögen jordägare, troligen den rikaste personen i svensk historia.

Publicerad i Populär Historia 11/2004