Kensingtonstenen i huvudroll

Den mytomspunna Kensingtonstenen, som hittades år 1898 i svenskbygderna i USA, är återigen på tapeten. Det är den svenska skådespelaren Peter Stormare som i den kommande tv-serien ”The American Runestone” ska söka den slutgiltiga sanningen bakom stenen. Två säsonger är planerade, den första börjar sändas nästa år.

Olof Öhman upptäckte stenen

Mannen som grävde fram stenen på sin åker, Olof Öhman, var född i samma grannskap i Hälsingland som Stormare. Hela hans liv kom att kretsa kring runstenen, som en del trodde var äkta medan andra tog för ett falsarium.

Fyndet gjordes lägligt i en tid när den nordiska nationalromantiken blomstrade och intresset för vikingar var på topp. De egenartade runorna på stenen kunde berätta om ”göter och norrmän” varit i det inre av Nordamerika redan på 1300-talet.

För runforskare och arkeologer i Skandinavien har det länge varit självklart att Kensingtonstenen är en 1800-talsprodukt. Runor var ju långt ifrån bara något vikingatida eller medeltidsfenomen utan användes långt in på 1900-talet.

Runor användes på 1800-talet

Sentida runor, nästan identiska med Kensingtonstenens, har till exempel hittats på en alnmåttstav i Haverö i Medelpad. Och nyligen har även runor av samma typ uppmärksammats i ett par olika gårdar i Hassela i Hälsingland – på en av dem finns även årtal angivet: 1870. Runskriften verkar vara en blandning mellan svenska, norska och engelska och språket påminner om hur man talade på 1800-talet.

Kanske har Öhman själv ristat runorna och sedan både grävt ner och upp stenen? Alternativt har någon annan hälsingeättling i hans omgivning, med kunskap om den speciella runskriften, velat spela honom ett spratt.

Arkeologen Mats G Larsson, som skrivit en bok om Kensingtonstenen, lutar åt den förra förklaringen.

– En av runorna är en tydlig signatur, ett Ö med ett N inuti, säger han. De står naturligtvis för Öhman.

Nordmän i det inre Amerika

Larsson, liksom de flesta andra experter, menar dessutom att det inte är rimligt att anta att skandinaver skulle ha tagit sig djupt in i Nordamerika på 1300-talet.

– Skulle man ha gjort det hade det varit från större kolonier vid kusterna, och sådana fanns inte vid den här tiden. Den bosättning som fanns på östkusten fick man överge på grund av konflikterna med ursprungsbefolkningen.

Alla amerikaner är dock inte är lika säkra på det. Antropologen Alice Beck Kenoe menar att det inte alls är otroligt att människor från Norden reste i det inre av Amerika och där fick kontakt med och idkade handel med ursprungsbefolkningen. Även Peter Stormare verkar följa detta spår i ”The American Runestone”. Förutom fornnordisk historia och mytologi är han djupt intresserad av den amerikanska ursprungsbefolkningen historia, vilket han vittnat om i flera intervjuer.

– Jag tror man kan lägga fram hur mycket bevis som helst – ändå kommer idén om att Kensingtonstenen är äkta att leva kvar, säger Mats G Larsson. Många amerikaner, särskilt de med skandinaviska rötter, vill gärna ha en så lång historia som möjligt i Nordamerika.