Vetenskap Tio svenska historiker: Ingvar Andersson – Humanist med språkkänsla Ingvar Andersson började sin bana som källkritisk forskare inom den Weibullska kretsen i Lund, men kom senare att lämna den akademiska banan. Han blev istället en av Sveriges mest lästa populärhistoriker under 1900-talet.
Vetenskap Beth Hennings – Gustav III:s levnadstecknare Som historiker arbetade Beth Hennings inom ett ganska smalt fält: den gustavianska epoken med särskilt fokus på Gustav III:s person. Men inom detta fält gjorde hon banbrytande forskningar som i dag är helt grundläggande för vår kunskap om Gustav III och hans tid, och då i synnerhet hans barn- och ungdom.
Vetenskap Historikern Nils Ahnlund – en expert på att popularisera Nils Ahnlund var en av de mest inflytelserika svenska historikerna under 1900-talet och tveklöst en av de mest produktiva. Men han deltog också aktivt i den dagsaktuella politiska debatten med en rad artiklar i olika ämnen.
Vetenskap Tio svenska historiker: Den mest lärde historikern Gottfrid Carlsson föddes i ett prästhem i Burseryd i Småland. Efter studentexamen i Växjö 1905 valde han att läsa vidare i Uppsala och inte det geografi
Vetenskap Tio svenska historiker: Källkritiker utan pardon Lauritz Weibull var den mest inflytelserike av Sveriges historiker under 1900-talet och definitivt en av de mest omstridda. Men ändå var det ytterst nära att han hindrades från att göra akademisk karriär.
Utbildning Lydia Wahlström: Expert på gustavianskt Lydia Wahlström var en banbrytare för kvinnornas intåg i svensk historieforskning.
Utbildning Tio svenska historiker: Fostrade en ny generation Harald Hjärne var den källkritiskt reflekterande forskaren, men samtidigt på spaning efter den mänskliga utvecklingens lagar. Trogen sin tidsanda strävade
Utbildning Tio svenska historiker: Han väckte kungens ilska Stockholmaren Julius Mankells egen militära bana blev kort. Direkt efter studentexamen 1847 tjänstgjorde han vid artilleriet i Stockholm och Göteborg innan han tog avsked som underlöjtnant i november 1850, bara 22 år gammal. Julius Mankell kvarstod dock i arméns rulla och hans sista tid som aktiv officer inföll åren 1868–74 vid Värmlands regemente.
Utbildning Tio svenska historiker: En spårhund i arkivet Odhner! För generationer svenska skolbarn var namnet synonymt med folkskolans och realskolans läroböcker i Sveriges historia. Alltifrån 1870 och in på 1940-talet utkom hans Lärobok i fäderneslandets historia i en mängd upplagor för de olika stadierna. Därmed fick Odhner ett massivt inflytande på svenska folkets historiesyn, även om många ansåg att hans böcker var alltför akademiskt tunga och opedagogiska för skolelever. Men Odhner var också en av vårt lands mest banbrytande historiker.
Politik Renässansfurstarna: bildning och makt Kulturella intressen och hårda nypor. Den kombinationen blev ett ideal för europeiska härskare under 1400- och 1500-talen. Erik XIV och Johan III är svenska exempel på denna furstetyp.
Svenska krig Frivilliga i strid Den spanska republikens kamp mot Francotruppernas uppror väckte omgående sympatier i Sverige. Penninginsamlingar och olika former av humanitär hjälp initier
1800-tal Finska arméns långa farväl till Sverige Efter 1809 avvecklades den finländska delen av Sveriges krigsmakt. Men alla soldater och officerare återvände inte till det nya storfurstendömet.
Sjöfart Vasaskeppet och maktspelet om Östersjön Hur gick det till när Vasa byggdes och gick under? Varför beställdes fartyget av Gustav II Adolf överhuvudtaget? Vi bad historikern Lars Ericson sätta in regalskeppet i sitt 1600-talssammanhang.
Beredskapstiden Beredskapens sista tid När Sveriges förstärkta försvarsberedskap formellt upphörde den 30 juni 1945 avslutades en mobilisering som hade inletts den 3 september 1939.
Svenska krig Fraustadt 1706 Mellan åren 1700 och 1721 utkämpade Sverige och Ryssland det stora nordiska kriget. Vid Narva år 1700 vann den svenska armén en överväldigande seger, och vid Poltava, nio år senare, krossades samma armé av sina ryska motståndare.
Krig Gerillataktiken knäckte USA Mitt under firandet av det vietnamesiska nyåret Têt, i gryningen den 31 januari 1968 exploderade Vietnamkriget.
Krig Gustav II Adolf använde Alexanders taktik Alexanders fälttåg fick en enorm betydelse för krigskonsten. En god taktisk samverkan mellan infanteri och kavalleri, väl utvecklad försörjning (logistik)
Krig Israels blixtkrig chockade arabländerna För 50 år sedan slog Israel till i ett överraskningsanfall mot Egypten. Mellan den 5 juni och 10 juni 1967 tog den unga staten en överlägsen militär seger. Sexdagarskriget påverkar Mellanöstern än i dag.
Krig Regler för slagfältet Krig är inte en artighet utan den mest fruktansvärda sak i livet.” När den berömde ryske författaren Leo Tolstoj låter furst Andrej Bolkonskoj uttala de
Svenska krig Karlsborgs fästning Varje besökare som i dag närmar sig Karlsborgs fästning får en tydlig förnimmelse av kraft och styrka från de väldiga murarna och bastionerna, som mot la
Krig Främlingslegionens återkomst Främlingslegionen är en långlivad och väletablerad militärorganisation. Den har en rykte om sig att vara en elitstyrka inom den franska krigsmakten och har deltagit i fredsbevarande operationer.
Sport När leken blev allvar – om svensk idrotts historia År 1899 inträffade två händelser som, oberoende av varandra, bekräftade ett nytt inslag i stockholmarnas dagliga liv. Det året anlades den första riktiga
Stormaktstiden I skuggan av Narva och Poltava Historieskrivningen om stora nordiska kriget 1700–21 har dominerats av de dramatiska händelserna vid Narva, Poltava och Fredrikshald. Här är historien om hur Estland och Livland steg för steg gick förlorade och förvandlades till ryska provinser, något som de skulle förbli till omvälvningarna i första världskrigets spår.
Sjöfart Svenska flottan och medelhavets kapare Genom rena piratdåd, överfall på enstaka fartyg, bortsnappande av främmande länders sjömän som sedan hölls i slaveri, kidnappning av västerlänningar s
