Brand logo
Prenumerera
  • 1900-tal
  • 1800-tal
  • 1700-tal
  • Stormaktstid
  • Vasatid
  • Medeltid
  • Vikingatid
  • Forntid
  • Prenumerera nu
  • Om Populär Historia
Gå till startsida
    • Sveriges historia
    • 1900-tal
    • 1800-tal
    • 1700-tal
    • Utvandringen
    • Vikingatid
    • Stormaktstid
    • Medeltid
    • Vasatid
    • Forntid
    • Kungar drottningar
    • Hovet
    • Politik
    • Politiker
    • Ideologier
    • Kvinnokamp
    • Krig
    • Svenska krig
    • Andra världskriget
    • Första världskriget
    • Kalla kriget
    • Revolutioner
    • Tredje riket
    • Beredskapstiden
    • Befälhavare
    • Vardagsliv
    • Hygien hälsa
    • Mat dryck
    • Traditioner
    • Turism
    • Sport
    • Arbetsliv
    • Högtider
    • Samhälle
    • Brott straff
    • Utbildning
    • Handel
    • Företag
    • Medier
    • Civilisationer
    • Afrika
    • Asien
    • Regenter
    • Romarriket
    • Mellanöstern
    • Egypten
    • Antikens Grekland
    • Städer
    • Imperier
    • USA
    • Kolonialism
    • Sydamerika
    • Kultur
    • Litteratur
    • Mode
    • Film teater
    • Konst
    • Hantverk
    • Språk
    • Fotografi
    • Musik
    • Filosofi
    • Författare
    • Konstnärer
    • Vetenskap
    • Medicin
    • Arkeologi
    • Upptäckare
    • Biologi
    • Teknik
    • Uppfinnare
    • Industri
    • Trafik
    • Arkitektur
    • Byggnadsverk
    • Sjöfart
    • Religion
    • Kristendom
    • Islam
  • Nyheter
    • Vinnare i Populär Historias tävlingar
  • Om Populär Historia
  • Prenumerera nu
Vetenskap

Vetenskap

Medicin

Drottningens skola för sjuksköterskor: Sophiahemmet

Sveriges drottning Sofia inspirerades av Florence Nightingale när hon grundade Sophiahemmet i Stockholm, som finns kvar än i dag som både högskola och sjukhus.

Upptäckare

Christofer Columbus

Christofer Columbus misstag kom att revolutionera världshistorien. Själv dog han i ensamhet och fattigdom, fortfarande fast övertygad om att det var en ny väg till Indien han hade hittat.

Arkeologi

Greby gravfält har gäckat forskarna

Greby gravfält är inte bara Bohusläns största, det är också förtrollande vackert – och mystiskt. Finns det någon sanning bakom påståendet att skotska krigare ligger begravda här?

Biologi

DNA och släktforskning

Dagens släktforskare tar DNA-test på sig själva och anlitar databaser på internet i jakten på sitt ursprung.

Arkeologi

Ismannen Ötzi – alpinisten från stenåldern

Ismannen "Ötzi" har gett oss banbrytande kunskap om stenåldern. Han upptäcktes av två erfarna alpinister på semester i Öztalalperna.

Arkeologi

Eketorps borg – unik befästning inspirerad av romarna

Journalisten och arkeologen Kristina Svensson berättar om Eketorps fornborg på Öland, en unik befästning inspirerad av romarna.

Vetenskap

Tio svenska historiker: Ingvar Andersson – Humanist med språkkänsla

Ingvar Andersson började sin bana som källkritisk forskare inom den Weibullska kretsen i Lund, men kom senare att lämna den akademiska banan. Han blev istället en av Sveriges mest lästa populärhistoriker under 1900-talet.

Medicin

Förlossningssaxen – krisredskap för barnmorska

En del föremål på svenska museer bär på en svår historia; de berättar om händelser eller företeelser vi helst vill glömma. Förlossningssaxen, eller perforatoriet, är ett sådant. Det är en förnicklad sax med korta spetsiga skär och långa skänklar. Den användes när ett foster dött inne i mammans mage och barnmorskan var tvungen att klippa upp fostrets skalle för att lättare avlägsna det.

Biologi

Linnés lärjunge Pehr Löfling offrade allt för vetenskapen

Den 22 februari 1756 avled Linnélärjungen Pehr Löfling på en missionsstation i Venezuela. Han begravdes under ett apelsinträd – endast 27 år gammal. Som utsänd av Linné var han deltagare i en spansk gränsdragningsexpedition med särskild uppgift att undersöka den nya världens växt- och djurliv. Spåren från den tid då Löfling färdades genom Venezuela är sparsamma. Naturens växtkraft, den organiska nedbrytningen och civilisationens framfart utplånar och förställer.

Vetenskap

Beth Hennings – Gustav III:s levnadstecknare

Som historiker arbetade Beth Hennings inom ett ganska smalt fält: den gustavianska epoken med särskilt fokus på Gustav III:s person. Men inom detta fält gjorde hon banbrytande forskningar som i dag är helt grundläggande för vår kunskap om Gustav III och hans tid, och då i synnerhet hans barn- och ungdom.

Vetenskap

Vädrets vetenskap

FN:s senaste klimatrapport målar upp hotfulla orosmoln. I fram­tidsscenariot ingår bland annat översvämningar, växande öknar och naturkatastrofer. Men vid sidan av långsiktiga och globala klimat­hot är det fortfarande de närmaste dagarnas lokala väder som styr samtalsämnen och vardagsplanering.

Vetenskap

Historikern Nils Ahnlund – en expert på att popularisera

Nils Ahnlund var en av de mest inflytelserika svenska historikerna under 1900-talet och tveklöst en av de mest produktiva. Men han deltog också aktivt i den dags­aktuella politiska debatten med en rad artiklar i olika ämnen.

Arkeologi

Lungrot, libbsticka och luktviol är tillbaka i Nydala. Och snart även munkarna!: Klosterträdgård får nytt liv

Det är inte bara gamla slagfält som väckt ett nymornat intresse hos arkeologerna. Sedan några år är även disciplinen trädgårdsarkeologi etablerad i Sverige, om än i liten skala. I Nydala utan­för Värnamo genomfördes år 2004 en undersökning av den gamla klosterträdgården, anlagd av cisterciensermunkar på 1100-talet. Syftet var att ta reda på vad munkarna en gång odlat till nytta och lyst. Och på sikt även att återskapa det.

Vetenskap

Tio svenska historiker: Den mest lärde historikern

Gottfrid Carlsson föddes i ett prästhem i Burseryd i Småland. Efter studentexamen i Växjö 1905 valde han att läsa vidare i Upp­sala och inte det geografi

Arkeologi

Svärd från Sveriges barndom

Våren 1896 hittades fyra medeltida svärd nergrävda i strandbädden intill Fyrisån i Uppsala. Undersökningar visade att de var från tidigt 1200-tal. Två av svärden hade inskriptioner i silver och guld längs med hela klingan.

Arkeologi

Bronsåldersfyndens tio-i-topp

Genom åren har många spektakulära fynd från bronsåldern gjorts. Här listar vi de tio intressantaste i Sverige.

Vetenskap

Mattesnille hedras med gata

Sonja Kovalevskys gata kommer att ligga i ett nytt område för forskar- och studentbostäder på Norra Djurgården i Stockholm. Kovalevsky, eller Sofija Vassiljevna Kovalevskaja som hon egentligen hette, var världens första kvinnliga professor i matematik – och den första kvinnliga professorn i Sverige överhuvudtaget.

Vetenskap

Tio svenska historiker: Källkritiker utan pardon

Lauritz Weibull var den mest inflytelserike av Sveriges historiker under 1900-talet och definitivt en av de mest omstridda. Men ändå var det ytterst nära att han hindrades från att göra akademisk karriär.

Arkeologi

Bronsåldern och himmelsskivan i Nebra

Fyndet av den spektakulära himmelsskivan i Nebra i Tyskland har gett ny kunskap om bronsåldern. Den visar hur oerhört viktig solen var för forntidens människor. Solen stod i centrum för fruktbarhetskult och religion – en religion som var betydligt mer avancerad än forskarna tidigare trott.

Arkeologi

Hus för levande och döda

De allra flesta människor bodde i långhus under bronsåldern, ibland under samma tak som djuren. Medan matrester och borttappade föremål kan avslöja vad som ägde rum inomhus, skvallrar bostädernas storlek om den sociala hierarkin i bronsålderssamhället.

Upptäckare

En småländsk blomsterprins

Just i vackraste våren, då göken utropat sommaren emellan lövsprickningens och blomningens månader” föddes en son till komministern Nils Linnæus och hans hustru Christina Brodersonia. De var nygifta och bodde i Rås­hult, Stenbrohults socken, nära Smålands gräns mot Skåne.

Arkeologi

Aktuell forskning: Elitsoldater på Birka

Glöm seriefiguren Hagbard Handfaste – verklighetens krigare på Birka tillhörde en välorganiserad och välutbildad elit, menar arkeologen Charlotte Hedenstierna Jonson. Mellan åren 1997 och 2004 deltog hon i utgrävningen av borgberget på Birka, där den vikingatida garnisonen låg. I jorden hittades mängder av vapen och rustningsdelar som tillsammans ger en helt ny bild av vikingatidens krigarkultur. Nyligen sammanställde hon materialet i en avhandling som lades fram vid Stockholms universitet.

Arkeologi

Östersjöns kulturskatt kartlagd

Tänk dig en hel värld av förlista skepp, boplatser och andra antika lämningar. Så ser Östersjöns botten ut. Efter två års forskning i havet ska denna kulturskatt göras känd för allmänheten och skyddas genom ett internationellt samarbete.

Vetenskap

Metall – till nytta och nöje

Hur skulle människors liv gestalta sig om det inte fanns metaller? Inga redskap av järn och stål, inga jordbruksmaskiner, inga bilar och cyklar. Men heller inga gevär, stridsvagnar och kärnvapen. Hur många människor skulle vi vara på jorden utan metaller? Skulle det finnas någon högre teknisk civilisation?

  • 2
  • 3
  • 4
  • 5
  • 6
Page 4 / 10
Populär Historia
  • Bonnier Publications International AS

  • Postboks 543

  • 1411 Kolbotn, Norge

  • Org. 977041066

  • Ansvarig utgivare: Magnus Bergsten

  • KUNDTJÄNST

  • Självbetjäning
  • Telefon: 08-555 454 00
Sociala medier
  • Facebook
Läs tidningen
  • Prenumerera
  • Ge bort prenumeration
  • WYPE - Magazine
  • Bonniershop
  • MOREshop
  • Om Populär Historia
  • Kontakt
Information
  • Cookiepolicy
  • Cookie-inställningar
  • Personuppgiftspolicy
  • Juridisk information