Svärd från Sveriges barndom
Man skulle kunna tro att vapnen kom att väcka uppståndelse hos tidens nationalistiskt sinnade forskarkår. Svärden härstammade från den turbulenta tid då det första Sverige höll på att ta form och de var mycket välbevarade. Men fynden lades i Uppsala universitetsmuseums magasin, och där har de legat fram till i dag. Den 17 juni öppnar en utställning i Museum Gustavianum, då de för första gången någonsin kommer att visas för allmänheten.
– Det finns de som blivit arga när de förstått vilka klenoder som legat gömda för gemene man, säger John Worley, arkeolog, som tillsammans med kollegan Gunilla Beckholmen driver ett forskningsprojekt om fynden.
Svärd med liknande inskriptioner finns på flera håll i Europa. De är dyrbara och har troligen tillkommit på beställning av människor med makt. Att vapnen skulle ha hamnat intill Fyrisån som förkristna offergåvor anser John Worley vara uteslutet. Östra Aros, som Uppsala kallades vid tiden, hade redan flera kyrkor och även ett kloster.
– Sannolikt hamnade svärden där efter en mindre sammandrabbning, säger han. De kan ha trampats ner i leran och på så sätt undgått plundrare.
1200-talet är en intressant och omstridd period i svensk historia. Åtskilliga fejder om makten förekom just i Mellansverige; i Uppland, Öster- och Västergötland. Först stred de erikska och sverkerska ätterna mot varandra, därefter de rebelliska folkungarna mot Birger jarl och hans släkt, Bjälboätten, som ägde omfattande gods i Östergötland.
Forskningen om svärden går nu vidare. Tillsammans med historikern Martha Hedvall ska arkeologerna dels försöka tyda inskriptionerna, dels sätta in dem i sitt historiska sammanhang.
Publicerad i Populär Historia 6/2007
