Mattesnille hedras med gata
Hennes liv var kort och bökigt – hon levde mellan 1850 och 1891 – men har satt tydliga spår i vetenskapshistorien. Kovalevsky var inte bara matematiksnille, hon skrev också skönlitteratur och omhuldade ett modernt kvinnoideal. Politiskt stod hon långt till vänster. Sonjas far var rysk general, hennes mor en högt bildad kvinna av tysk härkomst, och familjen levde högreståndsliv på ett gods i nuvarande Vitryssland.
Matematikintresset motarbetades till en början av fadern, och de första studierna fick den unga Sonja göra i smyg. Att gå vidare till högre matematikstudier tycktes omöjligt – i Ryssland kunde kvinnor inte ens vara publik på universitetsföreläsningar. Många kunskapstörstande ryskor sökte sig därför till Västeuropa; ett komplicerat företag eftersom kvinnor inte fick ha eget pass. Sonja Kovalevsky tog det inte helt ovanliga steget att ingå skenäktenskap, så att maken kunde lotsa henne ut ur Ryssland.
Tjugo år gammal lyckades hon bli privatelev åt en berömd matematiker, Karl Weierstrass vid Berlinuniversitetet. Efter fyra år tog hon sin examen, och återvände sedan, med doktorsbrevet i fickan, till Ryssland. Efter att en kortare tid ha ägnat sig åt fastig-hetsaffärer lämnade hon sin bankrutte make och for med dottern till Berlin. Där fick hon en dag besök av den svenske matematikern Gösta Mittag-Leffler, som behövde en medarbetare. Så började Sonja Kovalevskys svenska tillvaro.
Som änka (hennes olycksalige man begick snart självmord) fick hon en privatdocentur vid Stockholms högskola. Trots hårt motstånd bland kollegorna genomdrev Mittag-Leffler 1884 att Sonja Kovalevsky blev professor; en händelse som oroade August Strindberg. En kvinnlig professor i matematik är både ”skadlig, onyttig och obehaglig”, skrev han.
En milstolpe i Kovalevskys karriär var när hon fick franska vetenskapsakademiens ryktbara Bordin-pris, vars prissumma höjdes som extra bonus för hennes briljanta arbete.
I Kovalevskys hemland dröjde ännu erkännandet; hon fick ingen tjänst, utan fick nöja sig med att bli korresponderande medlem av Sankt Petersburgs vetenskapsakademi. I Sverige kunde hon å andra sidan inte bli ledamot av motsvarande akademi, eftersom den bara tillät män som medlemmar. Vetenskapskademiens sekreterare Georg Lindhagen frågade sig upprört: ”Om akademin börjar med att invälja fruntimmer, var på de skapade varelsernas skala skall den då sluta?” Det ledde till omfattande pressdebatt.
Sonja Kovalevskys psyke kan inte betecknas som särskilt harmoniskt. Hon vacklade mellan högmod och överdriven självkritik, mellan oberoende och ett starkt behov av ömhet. Vid 41 års ålder drabbades hon av influensa som utvecklats till en dödlig lunginflammation. Hennes grav finns på Norra begravningsplatsen i Solna.
Folke Schimanski
