Östersjöns kulturskatt kartlagd

Östersjön har en unik förmåga att bevara lämningar efter vrak. Dels lever inte den fruktade skeppsmasken här, dels består botten av stora mängder sand, som har en bevarande och skyddande effekt. Forskarna vet säkert att det finns minst 12 000 vrak i Östersjön, men tror att det kan röra sig om så många som upp till 100 000.

– Uppgifter om förlisningar skrevs ner först på 1700-talet så vi har ingen dokumentation från tiden innan dess, säger Andreas Olsson, chef för marinarkeologiska enheten på Statens maritima museer.

Tillsammans med kollegor från andra östersjöländer har han under två år kartlagt havets kulturarv. Projektet kallas Rutilus.

Kartläggningen har genererat en lista över de hundra mest värdefulla lämningarna, daterade från stenåldern och framåt. Tolv av dessa är svenska, bland andra det välbevarade 1700-talsvraket Sjöhästen och örlogsfartyget Kronan, som i dag delvis finns bevarat på Kalmar läns museum. Man har också hittat många boplatser på havets botten. Hela södra östersjöområdet var en gång land, och forskarna fann under sina dykningar bland annat en stenåldersboplats, som platsade på hundra-i-topplistan.

Andreas Olsson beskriver Östersjön som det enda stället på jorden där man hittar helt bevarade skepp på havsbotten. Ambitionen är nu att locka en bredare publik att upptäcka kulturarvet. Tankar finns på att an­ordna dykutflykter eller anlägga dykpark utanför Dalarö. Fadderverksamhet, som innebär att dykarklubbar tar sig an ett vrak som de studerar, är ett annat sätt att öka intresset, tror Andreas Olsson. Dessutom finns planer på ett undervattensmuseum.

Frågan om hur man ska bevara Öster­sjöns kulturskatt återstår dock. Skyddet för det marina kulturarvet ser olika ut i samarbetsländerna, men And­reas Olsson hoppas på en gemensam strategi där målet är att förklara Östersjöns botten som världsarv.

– Skeppen är vår del av världens pyramider, säger han.