Kungar drottningar

Arvprins i fält

Maria Eleonora

Hon var en strålande vacker prinsessa och sågs som ett gott parti för Gustav II Adolf. Men efter kungens död beskrevs Maria Eleonora som känslosam och ansvarslös. Kanske var sorgen hennes försök att utöva makt?

Kungliga hästar och hundar

Hunden är ibland även kungens västa vän. Och hästen inte bara ett transportmedel utan även en kamrat. Om kungliga husdjur handlar Livrustkammarens nya utställning.

Birger – jarlen som byggde riket

Birger jarl manövrerade ut sina motståndare med hänsynslösa metoder. Han använde sin makt till att bygga ett enat Sverige med nya borgar och städer.

Gustaf V – skogens konung

Gustaf V:s favoritsysselsättning var jakt. Intresset höll i sig livet ut och han är den svenske kung som har skjutit flest älgar.

Haga rustas för kungligt familjeliv

Hagaparken var Gustav III:s lustgård där han ville uppföra ett slott som monument över sig själv. Men när han mördades lades byggprojektet ned. Hans paviljong finns dock kvar, liksom Hagasessornas italienska palatsvilla, som nästa år blir kronprinsessan Victorias nya hem.

Jean Baptiste Bernadottes väg till makten

Det var en omskakande tid i vår historia. År 1809 hade Sverige förlorat Finland, som i sjuhundra år varit en del av det svenska riket. En miljon svenskar blev ryska medborgare. Tsarens trupper trängde in i norra Sverige och hotade Stockholm från Åland samtidigt som Sveriges kung Gustav IV Adolf blev avsatt i en statskupp. Ny regent blev den avsatte kungens farbror, Karl XIII. Eftersom han inte hade någon arvinge hade en dansk prins, Karl August, utsetts till tronföljare. Men han drabbades av stroke och avled i maj 1809.

Lovisa Ulrika – frustrerad drottning

Lovisa Ulrika av Preussen blev drottning i Sverige och gjorde vad hon kunde för att rusta upp det kulturellt utarmade landet. Men hennes planer på statskupp och envälde slutade i fiasko.

Karl XIII – en doldis på tronen

Karl XIII var 60 år gammal och sjuklig när han blev kung över Sverige 1809. För eftervärlden har den vankelmodige Karl XIII främst blivit känd som en hängiven frimurare.

Vänskap och politik genom tiderna

Vänskap var länge en nödvändig livförsäkring i ett hårt samhälle. Att hjälpa en vän i karriären var också vanligt, skriver historikern Eva Österberg.

Familjen Bernadotte: Revolutionens barn

I nästan tvåhundra år har den franske marskalken Jean Baptiste Bernadottes arvingar innehaft Sveriges tron. Deras personligheter, politiska strävanden och färdigheter har präglat svensk historia, samtidigt som den reella makten minskat generation för generation.

Gustav IV Adolfs hårda uppfostran

Kronprins Gustav Adolf blev försökskanin för 1700-talets nya idéer om barnuppfostran. Till stor del gick de ut på att knäcka pojkens vilja och göra honom till en duglig regent.

Fridhem – prinsessan Eugénies gotländska sommarvilla

På 1860-talet lät prinsessan Eugénie, dotter till Oscar I, bygga en sommarvilla på Gotland. Här utmanade hon den torra och steniga jorden och anlade en romantisk park.

Gustav II Adolf i helfigur

För första gången sedan 1932 kommer nu en biografi på svenska över Sveriges kanske mäktigaste kung genom tider­na, Gustav II Adolf.

Birger Jarl – Sveriges gudfader

En ny bok markerar startskottet för 800-årsjubileet av riksbildaren Birger Jarls födelse i början av 1200-talet.

Dagbok från hovet

Hedvig Elisabeth Charlotta, gift med Karl XIII, är utan tvivel den fliti­gaste dagboksskribent­en bland svensk histo­rias alla kungligheter. Vid sin bortgång efterlämnade hon fler än sjutusen tätt skrivna sidor som omfattar hennes liv från tiden som tonårig hertiginna vid Gustav III:s hov fram till bortgången 1818, då hon var drottning över Sverige och Norge. Hon hade bestämt att ingen fick läsa vad hon hade skrivit förrän femtio år efter hennes död, och det dröjde ända till början av 1900-talet innan dagböckerna publicerades.

Fredrik I, en avdankad militär på tronen

Fredrik I är en av Sveriges mest anonyma kungar. Karl XII:s svåger och krigarkompis lyckades erövra kronan, men sedan tog intresset för jakt och unga kvinnor över.

Kuppen mot Gustav IV Adolf

Alla visste att den västra armén var på marsch mot Stockholm för att tvinga fram ett slut på kriget. Alla utom kungen – Gustav IV Adolf – själv.

Fritidsnöjen för kungligheter

Tyst Victoria, jag räknar! Så lär Gustaf V ha sagt till sin maka Victoria när han räknade stygn till något av sina många broderiprojekt. Med åren blev kungen allt mer intres­serad av sin hobby som han skaffat sig på inrådan av en läkare för att lugna sina nerver och få slut på sitt kedjerökande. Kanske var det också ett sätt att få dra sig tillbaka från kungliga plikter och vara i fred.

Porträtt av en kungamördare

Författaren och journalisten Magdalena Ribbings far och farfar var officerare och mycket intresserade av Sveriges historia, farfar Olof professionell historiker med militärhistoria som specialitet. Släkten Ribbings långa historia var därför ett naturligt samtalsämne runt middagsbordet när Magdalena Ribbing växte upp. Kungamördaren Adolph Ludvig Ribbing och hans öde återkom ofta i diskussionerna.

Haijbyaffären präglar bilden av Gustaf V

Bilden av Gustaf V präglas av Haijbyaffären på 1950-talet. men utpressningshistorien bör ses i ett bredare sammanhang; det gick en våg av homofobi över världen vid denna tid. Det menar professor Stig Hadenius, som skrivit en biografi över kungen.

Prinsessorna träder fram i ljuset: Inte bara bihang...

Ett sextiotal berättelser i bröderna Grimms digra samling av tyska folksagor handlar om kungen och hans tre söner. Ofta går de ut på att prinsarna ska försöka hitta den rätta hustrun och på så sätt vinna kungariket. Utan den rätta prinsessan – inget kungadöme.

Blodsbröder – kampen mellan Gustav Vasas söner

Gustav Vasa gjorde allt för att de fyra sönerna skulle kunna hålla sams efter hans död. Ändå kom 1500-talets sista decennier att präglas av blodig kamp mellan Erik, Johan, Magnus och Karl.

Ingen frid i graven

Mitt i sommaren den 18 juli 1917 samlades ett antal mycket allvarliga herrar ur landets politiska och kulturella elit med prins Carl och riksmarskalken i spetsen i Riddarholmskyrkans kor. Deras ärende var att bevittna öppningen av Karl XII:s kista.