Sveriges kungar – 17 frågor och svar!

Vem var Sveriges förste kung, och vilken kung har regerat längst i Sverige? De, och många andra frågor, får du svar på här!

Gustav Vasa rider in i Stockholm.

Vem var Sveriges förste kung?

Det beror på. Den förste som det finns historiska belägg för att ha varit kung över ett någorlunda sammanhållet rike är Erik Segersäll som var kung cirka 970–995, men oftast är det hans son, Olof Skötkonung, som räknas som den förste kungen över Sverige. Det finns både mynt och skriftliga källor som visar att Olof härskade över områden kring Vättern och Mälaren.

Hur många kungar har det funnits i Sverige?

Det beror på hur man räknar. Om man ser Olof Skötkonung som den förste svenske kungen och inte inkluderar riksföreståndare och andra som aldrig fick titeln kung blir siffran 59. I den siffran ingår även de regerande drottningarna.

Hur många drottningar har regerat i Sverige?

Tre av Sveriges regenter har varit drottningar. Det är Margareta, Kristina och Ulrika Eleonora. Margareta tog över den svenska tronen när hon genomdrev Kalmarunionen 1389. De sista åren (1396–1412) samregerade hon med Erik av Pommern. Drottning Kristina fick ämbetet som femåring när Gustav II Adolf stupade vid Lützen. Hon var då hans enda överlevande barn. Ulrika Eleonora blev som syster till den barnlöse Karl XII vald till regent efter att denne stupat i Norge 1718.

Både Kristina och Ulrika Eleonora abdikerade; Kristina valde katolicismen efter 22 år på tronen (de första tolv under förmyndare) medan Ulrika Eleonora avgick till förmån för sin man, Fredrik I, efter bara ett år.

Margareta var Sveriges första regerande drottning. Bakom henne står Erik av Pommern, som blev hennes medregent och efterträdare.

Vilken kung har suttit längst på Sveriges tron?

Den 26 april 2018 blev Sveriges nuvarande kung, Carl XVI Gustaf, den kung som regerat längst i Sverige. Han passerade då Magnus Eriksson som var kung över Sverige i 44 år och 222 dagar mellan 1319 och 1364. Magnus Eriksson var bara fyra år gammal när han fick kronan och levde ytterligare tio år efter att han förlorat den?

Vilken kung har suttit kortast tid på Sveriges tron?

Den siste unionskungen, Kristian II (även känd som Kristian Tyrann), hann bara vara kung över Sverige i 295 dagar innan han blev avsatt 1521. I Danmark höll han sig kvar vid tronen till 1523 innan han blev avsatt även där. Det finns troligen någon kung som regerat kortare tid på 1000- eller 1100-talet, men de tidsuppgifterna är allt för osäkra.

Vilken svensk kung har regerat över störst rike?

När Karl X Gustav slöt freden i Roskilde 1658 och lade till Skåne, Blekinge, Halland, Boshuslän, Trondheims län och Bornholm till Sverige var landet som störst. Då sträckte sig riket runt hela Östersjön med Finland, Baltikum och nordkusten i det som idag är Polen och Tyskland.

Efter freden i Roskilde 1658 var Sverige som störst. Det var Karl X Gustav som tvingade Danmark att avstå bland annat Skåne till Sverige.

© Abraham Wuchters/Nationalmuseum

Vilken kung enade Sverige?

Som så många andra frågor så beror det på vad man menar. Rätt svar kan vara Erik Segersäll, som på 980-talet fick makten över flera landskap. Ett annat svar är riksjarlen Birger Magnusson (Birger jarl) som på 1200-talet tog ett fast grepp om riket genom införandet av ett skatteväsende och nya statliga institutioner.

Var Birger jarl kung över Sverige?

Nej, han var aldrig kung utan regerade som riksjarl från 1248 till sin död 1266. Större delen av tiden var det hans son Valdemar Birgersson som hade titeln kung.

Hur många svenska kungar har mördats?

Den senaste svenske kung som mördades var Gustav III som sköts på en maskeradbal av missnöjda adelsmän 1792. Före det måste man gå tillbaka till 1100-talets strider om tronen för att hitta ett kungamord i Sverige, men då var de desto vanligare.

Karl Sverkersson dödades 1167 av Erik den heliges son Knut Eriksson som tog över kungamakten. Karl Sverkersson hade själv fått makten genom att döda den sittande kungen Magnus Henriksson 1161, som i sin tur intagit tronen genom att mörda Erik den helige 1160. Tidigare än så är källorna knapphändiga och osäkra, men vi kan vara säkra på att flera kungar dog under våldsamma omständigheter även innan 1160.

Sammanfattningsvis: Före Birger jarl var kungamord vanliga i Sverige, efter Birger jarls makttillträde är det bara en kung, Gustav III, som mördats.

Hur många kungar har dött på slagfältet?

Efter Birger jarls makttillträde är det två: Gustav II Adolf, som inledde den svenska stormaktstiden, och Karl XII, som avslutade den. Gustav II Adolf stupade vid Lützen 1632 och Karl XII vid Halden under det norska fälttåget 1718. Före Birger jarl är de säkra uppgifterna för knapphändiga för att slå fast vilka som verkligen dödades i strid och vilka som dödades på andra sätt.

Gustav IV Adolf är den senaste svenske kungen som abdikerat.

Har någon svensk kung abdikerat?

Flera svenska kungar har abdikerat. Den senaste var Gustav IV Adolf som tvingades till det efter det misslyckade finska kriget 1808-09. Före honom var det båda de regerande drottningarna, Kristina och Ulrika Eleonora, som abdikerade. Kristina 1654 för att kunna konvertera till katolicismen och Ulrika Eleonora 1720 till förmån för sin man Fredrik I.

Vilka var sagokungarna?

Ett långt och ärorikt förflutet var viktigt inte bara för adelssläkter utan också för länder. Krönikören Johannes Magnus såg med Historia de omnibus Gothorum Sveonomque regibus, utgiven 1544, till att Sverige fick en historia som sträckte sig ända till år 88 efter syndaflodens slut (år 2259 f kr), naturligtvis med en komplett kungalängd. Magog var den första svenska kungen enligt Johannes Magnus. Andra kungar som nämns är Sigge II, Hunding, Frode och fem olika Björn. Dessa ofta påhittade kungar går under beteckningen sagokungar.

Har Sverige haft sexton kungar som hetat Karl?

Nej, Det är Johannes Magnus sagokungar som spökar här. När Gustav Vasas son Erik tillträdde som kung var det Johannes Magnus regentlängd man utgick från när han som första kung fick ett ordningsnummer. Mer historiskt korrekt hade varit att kalla Erik XIV för Erik VIII. Samma sak med hans bror Karl, som fick nummer 9 när han tog över makten från Sigismund. Mer korrekt hade varit att kalla honom Karl III, vilket hade gjort vår nuvarande kung till Carl X Gustaf.

Vem har varit kung flest gånger i Sverige?

Under tiden med Kalmarunionen var både Erik av Pommern och Karl Knutsson Bonde kungar under tre perioder var. Erik av Pommern hade en lång första regeringsperiod från 1396 (först tillsammans med Margareta) fram tills han blev avsatt 1434. Han gjorde comeback i oktober 1435 för att bli avsatt några månader senare, men fick tillbaka tronen en tredje gång i september 1436. Då hade han kvar titeln kung över Sverige (åtminstone formellt) i tre år.

Hans konkurrent Karl Knutsson Bonde hann med att vara såväl rikshövitsman som riksföreståndare innan han fick titeln kung första gången 1448. Nio år höll han sig kvar på tronen innan han tvingades fly till Danzig 1457, för att åter väljas till kung 1464. Då klarade han sig ett halvår innan han avsattes, bara för att återvända för sin tredje period 1467, där han satt fram till sin död 1470.

Karl Knutsson Bonde lämnar Viborg slott 1448 för Stockholm där han blivit vald till kung över Sverige. Han blir vald till kung ytterligare två gånger: 1464 och 1467.

© Finlands nationalgalleri samt Nationalmuseum

Vilken kung var yngst vid sitt trontillträde?

Magnus Eriksson 3 år och några månader när han utsågs till kung i Sverige i juli 1319. Då hade han redan hunnit vara kung i Norge någon månad.

Hur länge har Sverige varit ett arvrike?

Det var Gustav Vasa som genom Västerås arvförening 1544 gjorde Sverige till ett arvrike. Dock var det ytterst vanligt även tidigare att kronan gick i arv, men det var inte stadgat i lagen.

Var svenska kungar enväldiga?

I traditionell svensk historieskrivning finns två perioder med enväldiga kungar: det karolinska enväldet 1680–1718 med Karl XI och Karl XII, och det gustavianska enväldet 1772–1809 med Gustav III och Gustav IV Adolf.

Men även utanför dessa två perioder har det funnits kungar som i praktiken agerat enväldigt menar historikern Dick Harrison. Han lyfter fram Gustav Vasa som paradexempel. Att han kunde utöva större personlig kungamakt än någon annan svensk regent bottnade inte i någon konstitutionell grundsats eller i att riksdagen erkänt en kunglig hegemoni, utan i hans hänsynslösa utmanövrering och utrensning av politiska motståndare, oavsett om det var adel, kyrka eller bönder.

Läs mer om betydande regenter på vår samlingssida Kungar och drottningar!