Svenska flottan – skeppet Mars blodiga undergång 1564
Under sjöslaget vid Öland 1564 kapitulerade Jakob Bagges amiralsfartyg Mars efter en dramatisk strid med danskarna, kort därefter inträffade katastrofen.
Det svenska amiralsskeppet Mars (främst i gruppen till höger) omringat och på väg att bordas av de dansk-lybska fartygen Engelen och Fuchs under slaget vid Öland den 31 maj 1564. Pieter Cornelisz van Soests skildring av fartygstyper och de svenska flaggorna är anakronistisk.
Under nordiska sjuårskriget 1563–70, där Danmark var huvudmotståndaren, kunde den svenska flottan för första gången utmana danskarna om kontrollen över Östersjön.
De svenska fartygen var utrustade med modernare och effektivare kanoner än de danska. Man lade alltmer tyngdpunkten på artilleristrid, i syfte att på avstånd kunna skjuta sönder fiendens fartyg. Därför placerades tunga bronskanoner på de svenska fartygen och antalet armésoldater minskades.
Sjöslag utanför Öland
Den 30 maj 1564 mötte 16 svenska fartyg, bemannade med 5 000 man, en flotta bestående av 15 danska fartyg, plus 10 stycken från Danmarks allierade Lübeck. Ombord fanns det totalt omkring 6 300 man.
De båda flottorna möttes utanför Öland, och till en början växlade man artillerisalvor på avstånd innan närstrider inleddes dagen därpå, den 31 maj. Den andra dagen var de svenska fartygen utspridda, och därför hamnade en eskader med bara sex av de största svenska fartygen i strid på egen hand.
Bland dem fanns befälhavaren Jakob Bagges amiralsfartyg Mars med minst 107 kanoner ombord. På kvällen vände vinden plötsligt och två lybska fartyg kunde segla upp mot Mars, som samtidigt hade isolerats från de övriga svenska fartygen.
Det snabba skiftet i händelseförloppet illustrerar väl hur beroende sjökriget var av vädrets skiftningar.
Flera danska och lybska fartyg anslöt till striden och nu kunde inte ens Mars starka artilleri rädda henne – en kanon exploderade och skeppet började nu att brinna. I det läget valde Jakob Bagge att kapitulera, och tillsammans med ett hundratal svenska sjömän fördes han som fånge över till olika lybska fartyg.
Bagge placerades på skeppet Engelen. Det skulle visa sig bli hans personliga räddning.
Kanoner som har bärgats från vraket bekräftade att det var Mars som hittades utanför Öland 2011.
Katastrofen på fartyget Mars
I den andra riktningen strömmade lybeckare över till Mars för att plundra henne. Då inträffade katastrofen. Elden nådde det svenska fartygets krutförråd och Mars exploderade. Sannolikt runt tusen segerrusiga lybeckare och svenska fångar dödades, och resterna av det svenska amiralsskeppet försvann i djupet.
Jakob Bagge var en i Sverige firad krigshjälte redan före sjöslaget 1564, och detta förändrades inte av det faktum att han hade kapitulerat vid Öland. Efter sju år i dansk fångenskap släpptes Bagge fri, och vid hemkomsten 1571 utnämndes han till kommendant på Stockholms slott.
Mars hade sjösatts så sent som 1563, på skeppsgården Björkenäs norr om Kalmar, så hennes livstid blev bara ett år.
År 2011 fann marinarkeologer Mars liggande på botten utanför Öland. Förskeppet sprängdes bort av explosionen, men två tredjedelar av vraket är relativt väl bevarat. Det gör det till ett av våra viktigaste 1500-talsvrak. Bärgade kanoner kunde bekräfta att det var just Mars som hade hittats.
Publicerad i Populär Historia 6/2022
