Krig

Joseph Goebbels – Hitlers PR-chef

Han drömde om att bli en berömd författare, men ingen ville ge ut hans bok. Istället blev Joseph Goebbels Nazi-Tysklands propagandaminister och beredde väg för Hitler och Förintelsen med hjälp av monumentala lögner.

2000 år sedan slaget i Teutoburgerskogen

År 9 e Kr stod ett omtalat slag mellan romerska soldater och upproriska germaner i Teutoburgerskogen i det nuvarande Tyskland. Ledare för germanerna, som vägrade låta sig infogas i det romerska riket, var Arminius, en tidig gerillakämpe. Han lockade in ståthållaren Publius Quinctilius Varus och dennes tre romerska legioner bland skogar och träsk, där de gick under efter flera dagars hopplös kamp.

Warszawaupproret

Polackernas historiska resning mot Nazityskland slutade i blodbad. Varken öst eller väst var beredda att ge de hårt trängda Warszawaborna hjälp.

Det glömda kriget i Burma

Striderna mellan japaner och allierade i Sydostasien betydde slutet för västmakternas kolonialism. Burmas djungler blev en svår erfarenhet för britterna.

Slaget vid Wagram 1809

Vid Wagram i Österrike stod i juli 1809 Europas dittills största drabbning, med över 340 000 stridande. Napoleon vann slaget, men till ett så högt pris att det förebådade kejsardömets undergång.

Berlinmurens historia

Sommaren 1961 konstaterade förvånade berlinbor att en avspärrning i betong byggdes tvärs igenom deras stad. Berlinmuren blev kalla krigets mest påtagliga symbol.

Röda armén under andra världskriget

Kampen mellan Hitlers Wehrmacht och Stalins Krasnaja Armija är det största och grymmaste fälttåget i militärhistorien. Där lades också grunden till den väldiga sovjetiska krigsmakt som i årtionden efter krigets slut skulle framstå som västvärldens fiende nummer ett.

Slaget vid Poltava – vägen mot undergången

Den 28 juni 1709 besegrades den svenska armén vid Poltava. Karolinernas dagböcker ger en fasansfull inblick i allt som gick fel när Karl XII styrde mot Ryssland och det svenska stormaktsväldets undergång.

Reporter i krig

Under andra världs­kriget blev många journalister hjälte­förklarade. Med livet som insats stred de med pennan – eller med vapen om så behövdes. Men deras skildringar, som format vår bild av kriget, har ofta varit ensidiga.

Magnus Stenbocks öde

hela sitt liv kämpade Magnus Stenbock för familjens ära. Han var Karl XII:s favorit och gjorde stora insatser för Sverige under stormaktstidens sista år, men slutade sitt liv i en fängelsecell.

Finska krigets upplösning 1809

Den 13 mars 1809 arresterades Gustav IV Adolf på Stockholms slott. Bakom statskuppen stod miss- nöjda officerare som tröttnat på hanteringen av det katastrofala kriget mot Ryssland. Samtidigt planerade den ryske kejsaren nya anfall mot Sverige.

Röda arméns historia

Våren 1945 stod den väldiga Röda armén i Berlin. Tyskland var besegrat, »det stora fosterländska kriget» slut. Året därpå skulle krigsmakten som skapats 1918 byta namn till Sovjetarmén. Seger­firandet utgjorde finalen på ett fyrtio­­årigt krig i Ryssland/Sovjetunionen, där Röda armén spelat en nyckelroll. Det menar histo­rikern Klas-Göran Karlsson, som här berättar hur bolsje­vikernas partigarde blev en stormakts krigsmaskin. I en annan artikel skriver Niclas Sennerteg, författare och journalist, om Röda armén under andra världskriget – från den överraskande tyska invasionen 1941 till slutstriderna i Berlin.

Trekungamötet i Malmö 1914

Attentatet mot Hitler 1944

Sommaren 1944 placerade Claus Schenk von Stauffen­berg en väska med en sprängladdning intill Adolf Hitler vid ett möte. Det var det trettionionde försöket att döda Führern och det dittills bäst planlagda.

SS – Ondskans garde

Med Heinrich Himmler i spetsen svällde Hitlers livvakt till en gigantisk nazistisk kamporganisation med såväl militära som polisiära befogenheter. Det fruktade SS skulle bestå av en ”renrasig arisk elit” och fick i uppgift att verkställa förintelsen.

Slaget vid Oravais

I slutet av 1990-talet hittades kvarlevorna efter en stupad svensk soldat i skogen vid Oravais i finska Österbotten. Här stod ett stort slag mellan svenskar och ryssar under finska kriget, den 14 september 1808. Med största sannolikhet tillhörde soldaten Hälsinge regementes vargering (ersättningsmanskap), vilket går att sluta sig till av uniformsdetaljerna.

Första världskriget – en oundviklig katastrof?

Första världskriget är sannolikt den mest omvälvande händelse som drabbat Europa sedan Västroms fall, skriver författaren och historikern Peter Englund. Kriget var en urkatastrof, havande med flera av 1900-talets senare stora konflikter.

Slaget vid Visby 1361

Den 27 juli 1361 mötte en illa rustad bondehär Valdemar Atterdags krigsvana soldater utanför Visby. Resultatet blev fruktansvärt; hälften av dem som deltog i slaget dog och större delen av allmogeuppbådet förintades.

Spanska tronföljdskriget

I slutet av 1600-talet var Spanien en sjuk gigant. Imperiet omfattade ett väldigt område i Europa, där södra Nederländerna, Italien och huvuddelen av Pyreneiska halvön styrdes från Madrid. I Amerika var det spanska väldet ännu större. Från Filippinerna till Västindien regerade den spanske kungens emissarier och guvernörer över ett av jordklotets största riken genom tiderna. Men storhetstiden var förbi och skulle aldrig komma åter.

Fronten i Alperna under första världskriget

Konflikten mellan Italien och Österrike är en bortglömd del av första världskriget. Ändå skördade striderna hundratusentals dödsoffer och frågan är om inte detta krigsavsnitt var värre än västfronten.

Slaget vid Holowczyn 1708 – Karl XII:s sista seger

Efter sju år av krig beslöt Karl XII i augusti 1707 att bryta upp från Sachsen, där han befann sig med sin här. Han vände sig österut för att ta itu med hotet från Ryssland. Den långa marschen skulle föra honom från höjden av ära och nästan religiös dyrkan till djupaste förnedring på mindre än två år.

Sveaborgs fall 1808

För 200 år sedan inleddes finska kriget, Sveriges senaste stora militära konflikt. Och det började riktigt illa för svenskarna. När fästningen Sveaborg oväntat kapitulerade var det fritt fram för de ryska trupperna i södra Finland.

Svenska offer från trettioåriga kriget undersöks i Wittstock

Hur fungerade vården av sårade på slagfälten? Var kom soldaterna från och i vilket fysiskt skick var de innan de dödades? Det är några frågor som arkeologerna bakom utgrävningarna av en mass­grav från trettioåriga kriget i Wittstock hoppas få svar på.

Slaget om Atlanten

Fartyg som försvinner ner i djupet sedan de träffats av torpeder från ubåtar. Överlevande besättningsmän som förtvivlat, ofta förgäves, försöker överleva i ett iskallt hav, som dess­utom ibland är täckt av ett lager brinnande olja. Detta var sjökriget när det var som brutalast och detta var verkligheten för hundratusentals sjömän under slaget om Atlanten.