Författaren Magnus Västerbro.

© Johanna Hanno

Magnus Västerbro om Svälten

Författaren Magnus Västerbro dras till historiens mörka sidor. 1800-talets hunger­år är ämnet för hans nya studie.

21 september 2018 av Anna Larsdotter

Magnus Västerbros bok Pestens år, om det sista stora pestutbrottet i Stockholm utkom år 2016. Uppföljaren heter Svälten och är en berättelse om Sveriges senaste hungersnöd

Den inträffade åren 1867–69 och gav inte bara upphov till död och umbäranden utan också till stark social och politisk oro med strejker och uppror. En av svältårens konsekvenser var att tiotusentals svenskar lämnade landet för att söka sig ett bättre liv i Amerika.

Pest och svält – varför är katastrofer så intressanta?

– Som fenomen är de tacksamma eftersom de utgör ett slags stresstest på ett samhälle. De visar i blixtbelysning vilka människor som anses viktiga och vilka som inte gör det. Vilka får hjälp i en katastrofsituation, vilka blir utan?

– Sedan har katastrofen förstås en självklar dramatik som gör den intressant för många. För mig är det viktigt att även locka läsare som inte är specialintresserade av historia.

Vad låg bakom svältåren på 1860-talet?

– 1867 var ett år av extrem kyla, speciellt i Norrland där det låg is på Umeälven vid midsommar. Sedan följde ett år med svår torka framförallt i södra Sverige. Skördarna blev bara en fjärdedel så stora som de brukade. Det handlade om en naturkatastrof som Sverige inte upplevt sedan dess.

Vem var det som drabbades?

– Framförallt de egendomslösa, som saknade både pengar och mark. Barkbröd och lavpannkaka är rätter som återkommer i källorna, gamla överlevnadsknep som man redan då trodde hörde till historien. Befolkningen slutade växa de här åren – fler dog, färre föddes och många emigrerade eller flydde till andra trakter i Sverige.

Vad gjorde myndigheterna?

– Man kan säga att de gjorde för lite för sent. De var kluvna mellan olika ideal; att hjälpa de nödställda samtidigt som man var rädd att skämma bort dem. Hjälpen gavs med olika förbehåll – både lån och nödhjälp skulle betalas tillbaka. Det betydde att de med störst behov blev utan.

De hårda förhållandena i Sverige gjorde att många utvandrade till USA. 

© Geskel Saloman/Göteborgs konstmuseum

Karl XV har en viktig roll i din bok, vilken?

Kungen var känd för sitt festande och blev en symbol för överhetens ointresse och arrogans. Människor blev upprörda av att han rumlade och levde om när hans folk svalt. Han hade makt, han kunde ha ingripit.

Ställde vanliga människor upp och hjälpte varandra?

– Bilden av att vi svenskar alltid varit ett solidariskt folk som liksom lidit oss igenom historien tillsammans har varit stark. Men den är också väldigt polerad. Samhället var oerhört konfliktfyllt vid tiden för hungerkatastrofen. Brottsligheten tredubblades när människor inte kunde få mat och både mord och självmord ökade. Min bild är att folk inte alls ställde upp för varandra så som man kanske kunde tro.

Vilken betydelse har hungeråren i Sveriges historia?

– Det mest påtagliga är att svälten drev på massemigrationen till Amerika. Många drog slutsatsen att »det här samhället är inte till för oss« och gav sig iväg.

– Hungern blev en politisk symbol som visade på en ohållbar samhällsutveckling. Den väckte ett motstånd mot den liberala politik som blev dominerande under den här tiden och som gick ut på att var och en var sin egen lyckas smed.

Hur blev ditt eget förhållande till mat och hunger när du skrev boken?

– Jag blev väldigt medveten om hur matindränkt vår kultur är. Hur mat blivit en så enormt stor del av vår vardag – Stockholm är proppfullt av folk som sitter på uteserveringar och äter och dricker. Jag funderade på hur de svältande nybyggarna på fjället skulle ha reagerat om de hade kunnat se det.

– Vi glömmer ofta bort hur stor del jakten på mat har varit av vår historia. Att det ofta varit oerhört svårt att ställa mat på bordet. Många vittnesmål från svältåren på 1860-talet har kommit från barn och jag har tänkt på mina egna barn – hur det skulle kännas att inte kunna mätta dem.

Skulle en svältkatastrof kunna inträffa igen?

– Kanske, om en stor kris eller ett krig inträffade. Sverige har inte någon stor beredskap för sin livsmedelsförsörjning – femtio procent av vår mat importeras, vilket gör oss utsatta för störningar. Samtidigt har vi i västvärlden ett enormt överskott av mat, något som är viktigt att komma ihåg.

Publicerad i Populär Historia 9/2018

Kanske är du intresserad av...

Läs också