Historiska resmål – bortglömda Cádiz

1 juli 2008 av Marcus Svensson

Cádiz är arkeologernas paradis och byggentreprenörernas mardröm. Knappt har ett spadtag grävts innan nybyggen stoppas för att svunna millennier gör sig påminda. När några fastigheter revs för snart trettio år sedan upptäcktes en jättelik romersk teater från 100-talet f Kr. Och strax intill fann man på 1980-talet feniciska gravar. Det var troligen fenicierna som grundade Cádiz omkring 1100 f Kr. Hamnstaden knöts snabbt till Karthago och drogs in i de puniska krigen mot romarriket. År 237 f Kr fick man besök av den karthagiske fältherren Hannibal. Påfrestningarna det inneburit att förse honom och hans krigare med mänskliga och materiella krigsresurser gjorde att Cádiz, när Hannibal gav sig av på sitt berömda fälttåg över Alperna, istället allierade sig med romarna. Vid två tillfällen ska Caesar ha gästat staden, som blev en viktig sjöförbindelselänk med Rom.

Cádiz storhetsepok inföll under 1700-talet, då sjuttiofem procent av den spanska handeln över Atlanten utgick härifrån. Husen byggdes högre än i andra städer, med utkikstorn varifrån man kunde spana efter inkommande skepp. Så småningom miste Cádiz sin status som handelsstad, men återkom i historieböckerna 1805. Då samlade nämligen den brittiske viceamiralen Lord Nelson sina skepp här inför det legendariska slaget vid Trafalgar. Tre år senare inleddes spanska frihetskriget mot kejsar Napoleons ockupationstrupper. Revolten stod sig dock slätt mot den franska överheten och upprorsmakarna pressades söderut. Cádiz var en av få platser som inte föll under fransk kontroll, vilket gjorde att den fick status som spansk huvudstad. Trots två år av belägring höll invånarna stånd mot fransmännen, vilka tvingades erkänna ett av sina bittraste nederlag. I Cádiz prokla­merades 1812 Spaniens suveränitet och första konstitution; om detta påminner den stolta vita stenstatyn som reser sig över Plaza de España nära hamnen.

I dag har den forna glansen sedan länge bleknat och Cádiz förvandlats till en perifer prick på den spanska kartan. Varv och fiskenäring går på knäna i tjänste- och informationssamhällets Europa. Men med sin anrika historia, avslappnade atmosfär och vita sandstränder är Cádiz egentligen ett semesterparadis. Den solsmekta landtunga som staden ligger på är lika attraktiv för turister som den en gång var för karthager, romare och Amerikaresenärer. Halvön fungerar samtidigt – precis som mot Napoleons trupper – som ett geografiskt hinder. Det finns helt enkelt begränsad plats för hotellkomplex. Och de turistföretag som finner en plats att bygga på kan räkna med långa förseningar när grävskoporna sätts i marken.

Härifrån utgick Columbus

I västerländsk historieskrivning är 1492 ett viktigt årtal. Det var detta år som Christofer Columbus nådde Amerika. Upptäckaren föddes, enligt de flesta historiker, i Genua i dagens Italien. Redan som tonåring hade han följt med på resor över Medelhavet och som affärsman hos viktiga Genuafamiljer seglade han till flera av Europas stora hamnar. Efter att Konstantinopel erövrats av osmanska riket 1453 hade landvägen till Indien och Kina blivit besvärligare. Columbus var säker på att han kunde nå Indien genom att segla västerut, men få trodde på hans optimistiska beräkningar om avståndet. Efter flera nekande svar från olika håll fick han slutligen ekonomiskt bistånd. Förutom riskkapitalister i Italien gav spanska kronan honom sitt stöd. 1492 mötte Columbus ägaren av skeppet Santa Maria i Cádiz grannstad El Puerto de Santa María. Samma år nådde han Västindien, ovetande om sin stora upptäckt. 1493 kastade han loss från Cádiz hamn på sin andra Amerikaexpedition och nio år senare utgick hans fjärde och sista resa från samma plats.

Inspelning av James Bond

I dag tycks besöken av historiska hjältar och upptäcktsresande avlägsna – om det inte varit för James Bond. Under arbetet med filmen Die another day (2002) kom agent 007 till Costa del Luz (»Ljusets kust»). Eftersom inspelningar inte kunde göras på Kuba, dit en del av handlingen var förlagd, valdes Cádiz som ersättare. Staden anses nämligen vara den plats i världen som mest liknar Havanna. Därför kliver Halle Berry upp ur vattnet på Playa de la Caleta istället för på en strand i Mexikanska golfen. Och en vandring genom gamla stan, med slitna men vackra husfasader i sten och balkonger som dignar under alla blomkrukor, ger verkligen en förnimmelse av Havanna.

Pengarna sinade under bygget

Cádiz hade redan attackerats av turkar och portugiser när upptäcktsresanden sir Francis Drake 1587 plundrade hamnen. Knappt tio år senare brände engelsmän och holländare ner stora delar av staden. När Cádiz hämtat sig från förödelsen och kring sekelskiftet 1700 tagit över rollen som regionens handelsnav beslöt man sig för att bygga en påkostad katedral som statusmarkering. Men när den efter drygt hundra år stod klar var resultatet annorlunda än ursprungsplanerna. Kassan hade sinat under byggandets gång och både kvalitet och storlek hade fått ge vika. Dessutom – vilket den arkitekturbevandrade snabbt lägger märke till – övergår originalets barockstil mot toppen av den heliga byggnaden i neoklassicism.

Missa inte...

Castillo Santa Catalina

En av de fortifikationer som uppfördes efter engelsmännens och holländarnas attack i slutet av 1500-talet.

En promenad med utsikt

En tur längs hamnpromenaden på höga försvarsmurar och förbi utkiksposter, från Plaza de España till Playa de la Caleta.

Tapasrestaurangerna

Den bästa är kanske El Faro i gamla fiskarkvarteren Barrio de la Viña.

Puerto de Santa MarÍa

Grannstaden till Cádiz, där Columbus träffade ägaren till skeppet Santa María 1492, och där sherrybodegorna och den vackra tjurfäktningsarenan är stolta signum.

Saluhall i havets tecken

Saluhallen på Plaza de Flores där fisk och skaldjur utgör huvudingredienserna i ett färgsprakande och havsdoftande tumult.

Läs Historiska resmål – film och flärd i Cannes >>

Publicerad i Populär Historia 7/2008
Cadiz_katedral
Cadiz_katedral

Kanske är du intresserad av...

Läs också