Historiska resmål – Dublin

Dublins historia börjar på 840-talet – då anlade norska vikingar en bosättning på floden Liffeys södra strand. Skandinavernas erövring av Irland hejdades på 1000-talet, men vikingarna slängdes ut från Dublin först på 1100-talet, när normanderna från England tog över.

På 1200-talet anlades Dublin Castle på platsen där vikingarna tidigare haft en befästning. Det nya slottet blev en symbol för engelsmännens styre på ön och skulle så förbli i sjuhundra år. Efter en lång period av uppror och oroligheter stärkte engelsmännen kontrollen över ön under Elisabet I:s regering på 1500-talet.

Dublin växte snabbt. Under en period på 1700-talet var staden näst störst i det brittiska väldet och ståtliga byggnader uppfördes i klassicistisk stil. Men sedan började förfallet. 1801 genomdrev Storbritannien en union med Irland där irländarnas parlament upplöstes.

Den verkliga katastrofen inträffade 1845–49. Då slog potatispesten till med full kraft mot hela ön och från landsbygden strömmade fattigbönder in till Dublin. Samtidigt flydde de mer bemedlade. När hungerkatastrofen var över hade minst en miljon människor dött av svält eller sjukdomar. Ännu fler utvandrade till USA och Kanada. Irland förvandlades till en fattig avkrok i det brittiska imperiet.

Dessa svåra år blev inledningen på Dublins litterära guldålder. Den fattiga staden fostrade fram till första världskriget författare som Oscar Wilde, George Bernhard Shaw, William Butler Yeats och James Joyce. Varför? Kanske för att de verkligen hade något att berätta.

Svälten blev också en tändande gnista för den irländska nationalismen. När tusentals människor svalt ihjäl hade handelsfartygen nämligen fortsatt skeppa spannmål från ön. Den brittiska regeringens passiva agerande har jämförts med folkmord och bland irländarna jäste missnöjet.

I april 1916 utbröt påskupproret. Med postkontoret på O’Connell Street som högkvarter tog 1 600 frihetskämpar kontroll över innerstaden. Upproret slogs visserligen snabbt ner av britterna, men frihetskampen tilltog i styrka och i december 1921 fick Irland slutligen status som självständig dominion inom det brittiska imperiet. 1949 blev landet en egen repu­blik, utanför det brittiska samväldet.

Trots självständigheten fortsatte Irlands ekonomi att vara beroende av Storbritannien. Den stora förändringen kom först med EU-medlemskapet 1973. Europeiska tillväxtpengar lockade till sig mängder av internationella företag; arbetslösheten började sjunka och ekonomin har sedan dess vuxit enormt.

En litteraturens stad

Dublin har fostrat ett stort antal berömda författare och inte mindre än tre nobelpristagare i litteratur. Ingen förknippas dock lika starkt med Irlands huvudstad som James Joyce (1882–1941), den irländska litteraturens mest kontroversiella gestalt.

Själv sa Joyce en gång att om hela Dublin skulle utraderas, så skulle man kunna bygga upp staden igen utifrån hans roman Odysseus. Joyce tillbringade huvuddelen av sitt liv i självvald landsflykt och det var under den tiden han skrev sitt modernistiska storverk på 800 sidor. Odysseus gavs ut i Frankrike, eftersom boken ansågs vulgär och osedlig i Storbritannien och på Irland.

Handlingen utspelar sig under en enda dag i Dublin, närmare bestämt den 16 juni 1904. I dag har Joyce hjältestatus och varje år den 16 juni infaller Bloomsday, en festdag tillägnad Joyce och Leopold Bloom, Odysseus huvudperson.

För den som vill förkovra sig i Dublins litteraturhistoria på plats finns flera museer och historiska platser att välja mellan. Dublin Writers Museum är en bra början.

Attentatet mot Nelsonstatyn

Tidigt på morgonen den 8 mars 1966 skakades O’Connell Street av en kraftig explosion. När röken lagt sig saknades den fyra meter höga statyn av den brittiska sjöhjälten Lord Nelson. Kvar fanns bara den illa tilltygade sockeln.

Det har spekulerats flitigt kring vem eller vilka som låg bakom attentatet, men klart är att Nelsonstatyn länge hade varit impopulär bland irländarna, eftersom den hyllade en brittisk krigshjälte.

Man diskuterade även hur den förstörda statyn skulle ersättas. O’Connell Street hade förlorat ställningen som stadens paradgata och röster höjdes för en upprustning. Först 2003 stod Nelsons ersättare färdig – »The Spire», en 120 meter hög spira av rostfritt stål som symboliserar stadens satsning mot stjärnorna.

Irlands största exportframgång

Den som är nyfiken på Irlands största exportframgång bör ta sig till Guinness Storehouse, bryggerimuseet som också är Dublins mest besökta turistattraktion.

1759 hyrde Arthur Guinness bryggeriet St James’s Gate i Dublin – på ett niotusen år långt kontrakt. Med inspiration från England började han brygga det mörka öl som med tiden blev synonymt med hans efternamn. 250 år senare bryggs Guinness på licens i fler än fyrtio länder och världen över avnjuts tio miljoner glas Guinness om dagen.

Raka motsatsen till denna bryggerijätte finner man några kvarter bort, på Parliament Street i Temple Bar. Där ligger Porterhouse, en av få pubar i Dublin som inte serverar just Guinness fatöl. Här är det nämligen smakrikt öl från det egna mikrobryggeriet som gäller.

Missa inte...

The Winding Stair

Charmigt antikvariat och bokkafé med utsikt över floden.

Trinity College

Grundat av drottning Elisabet I år 1592. Inhyser bland annat stadens största bibliotek.

Temple Bar

Medeltida gränder, chica butiker och turisttäta pubar i Dublins kärna.

Malahide Castle

Slottet Malahide norr om Dublin ägdes av familjen Talbot från 1185 till 1973, när ätten dog ut. Nu är det öppet för allmänheten.

Paraply

Det finns en anledning till att »den gröna ön» är så grön – regnet.

Läs Historiska resmål – Arles i Provence >>

Vill du ha mer läsning om Sveriges spännande historia direkt hem i brevlådan?

Varje nytt nummer av Populär Historia är fyllt med intressanta, roliga och fördjupande artiklar om livet i Sverige – från vikingatiden till folkhemmet.

Publicerad i Populär Historia 11/2008