Vardagsprylar: Ett revolutionerande skrivdon

En del uppfinnare ägnar större delen av sina liv åt att utveckla eller förbättra en viss produkt. Men för Nicolas-Jacques Conté (1755–1805) var innovat

1 december 2003 av Joakim Thelander

En del uppfinnare ägnar större delen av sina liv åt att utveckla eller förbättra en viss produkt. Men för Nicolas-Jacques Conté (1755–1805) var innovationen av blyertspennan enbart en parentes i ett äventyrligt och omväxlande liv.

Conté var porträttmålare, kemist, tekniker och ballongfarare. Redan som barn lär han ha visat prov på sin mångsidighet. Han tecknade djursilhuetter på husväggarna, tillverkade en fiol och fann att gasbubblor i smutsigt vatten kunde fatta eld. Som fjortonåring gjorde han succé som väggmålare i den lokala kyrkan, och han blev med tiden efterfrågad som porträttmålare i välbesuttna kretsar.

I slutet av 1770-talet gifter han sig med Victoire Boullay de Chompré, och 1785 flyttar de till Paris. Conté experimenterar med ballongflygning. Han utför också kemiska experiment med gaser och färgämnen, något som flera år senare leder till att han vid en

explosion i laboratoriet blir blind på sitt vänstra öga. Samtidigt fortsätter han att förtjäna sitt uppehälle främst genom porträttmåleri.

Uppslukad av arbete blir Conté överrumplad av revolutionen när den kommer i juli 1789. Han inser snart att den nya republiken efterfrågar praktiska uppfinningar och att porträttmåleri inte längre är en passande verksamhet. I mars 1794 kallas Conté till välfärdsutskottet, som i praktiken fungerar som republikens regering. Under Robespierres ledning har styret urartat till terror – skräckväldet råder.

Det är nu som Conté, på begäran av välfärdsutskottet, utvecklar blyertspennan. Enklare varianter har använts sedan slutet av 1500-talet, då man började bearbeta grafitfyndigheter i England.

Men tillförseln för dessa skrivdon stoppas med anledning av kriget mot Storbritannien. Conté får därför uppdraget att skapa en ny blyertspenna, och råmaterialet måste hämtas ur fransk jord. Utskottets begäran kryddas med en anspelning på hustruns adliga härkomst – hon går inte säker för giljotinen om han misslyckas.

Conté arbetar dag och natt. Han blandar finmalen lera med mindervärdig grafit, hettar upp blandningen och lyckas på så sätt framställa ett keramiskt blyertsstift. En finess är att han genom att variera proportionerna i blandningen kan göra stiften mjuka eller hårda, svarta eller grå. Efter en vecka har han sin lösning klar och presenterar den för utskottet. Förslaget mottas med gillande och därmed kan Conté och hans hustru åter känna sig trygga.

I januari 1795 tar han patent på sin konstruktion; franskt patent nummer 32.

Snart ägnar sig Conté återigen åt helt andra uppgifter. Han konstruerar luftballonger för militära ändamål och är med om att grunda ett tekniskt museum, Conservatoire Nationale des Arts et Métiers. Ett par år senare gör han stora insatser som teknisk chef

under Napoléon Bonaparte vid expeditionen till Egypten 1798–1801. Efter detta uppdrag återvänder han till Frankrike. En tid efter hemkomsten avlider hans hustru och ytterligare ett par år senare, 1805, dör även Conté. PH

joakim thelander

Att läsa: 33 uppfinningar som förändrat våra liv (2000) av Marcel Grauls.

Publicerad i Populär Historia 8/2003

Kanske är du intresserad av...

Läs också