Illustration av engångsrakblad från 1909.

Rakbladets historia – en vass idé framför spegeln

”Uppfinn något som används bara en gång och sedan kastas bort. Då kommer kunden tillbaka för att köpa mer.” Det rådet fick King Camp Gillette – rakbladets uppfinnare.

23 april 2002 av Joakim Thelander

”Uppfinn något som används bara en gång och sedan kastas bort. Då kommer kunden tillbaka för att köpa mer.” Bakom rådet stod William Painter. Han levde som han lärde och skapade själv en förmögenhet genom att uppfinna engångskapsylen för flaskor.

Den som fick rådet var försäljaren King Camp Gillette, född i Font du Lac i Wisconsin, USA. Painters råd blev närmast till en besatthet hos Gillette, som ägnade mycket tid åt att grubbla över hur han skulle kunna omsätta det i en verklig uppfinning.

År 1895 kom den efterlängtade lösningen. Den då 40-årige Gillette fick en ingivelse medan han som vanligt stod framför spegeln och rakade sig. Det var bara en del av rakkniven som var till nytta vid rakningen, funderade Gillette, och det var själva eggen. Så varför inte skapa ett litet vasst blad bestående av endast eggen, som kunde kastas bort efter användningen?

”Jag stod framför spegeln i en glädjefylld trans”, skrev han senare till sin fru. Bladet skulle sättas fast i en hyvel, där konstruktionen dessutom skulle minska risken för skärsår – ”säkerhetsrakhyveln” var född. »Nu är lyckan gjord», tänkte han. Men det visade sig svårare än Gillette hade trott att få ut uppfinningen på marknaden. Tidens stålproducenter kunde inte framställa ett rakblad som var tillräckligt tunt, starkt och vasst, och inte heller till ett tillräckligt lågt pris.

År 1901 anställde Gillette ingenjören William Nickerson för att arbeta med problemet på halvtid. American Safety Razor Company bildades och samma år tog Gillette patent på sin konstruktion. Snart hade man, med hjälp av Nickersons begåvning som maskinkonstruktör, klarat av de flesta tekniska svårigheterna och produktionen av hyvlar och blad kunde sättas igång.

Till en början var succén inte given. Rakhyveln började marknadsföras i annonser under oktober 1903, men vid slutet av året hade man endast lyckats sälja 51 hyvlar och 168 blad.

Men under 1904 tog försäljningen fart ordentligt: 90 000 sålda hyvlar och över 12 miljoner sålda blad. Gillette fick dock ge avkall på den ursprungliga tanken att bladen endast skulle användas en gång. Andra uppfinnare kom på sätt att slipa bladen och därigenom förlänga användningstiden. Framgångarna för Gillettes hyvlar fortsatte emellertid, inte minst genom lyckosamma reklamkampanjer.

Gillette förlorade efter bara några år intresset för sina hyvlar och blad. Han var fortfarande ordförande i företaget, men ägnade i stället mycket tid åt att formulera sin vision om en ”världsindustri”, där alla länders regeringar skulle medverka. Detta skulle eliminera konkurrenssystemet, som Gillette betraktade som skadligt för produktiviteten. Konkurrensen skulle ersättas av samarbete inom en ”World Corporation”, där han erbjöd den tidigare presidenten Theodore Roosevelt att vara ordförande. Roosevelt avböjde dock.

Efter en patentstrid med en konkurrent avgick Gillette i maj 1931 som ordförande i företaget. Hans hälsa sviktade, och drygt ett år senare avled han.

Publicerad i Populär Historia 2/2002

Kanske är du intresserad av...

Läs också