Sven Wingquists kullager var en banbrytande uppfinning

Sven Wingquist var en ung ingenjör som jobbade på Gamlestadens textilfabriker i Göteborg. Ett problem som företaget delade med otaliga andra världen över var att maskinernas kullager ofta gick sönder, vilket innebar kostsamma stopp i produktionen. Wing­quist funderade och 1907 presenterade han ett sfäriskt kullager som kunde rotera även när axeln som lagret monte­rats på var snedställt.

– Wingquists uppfinning var banbrytande och bidrog till att maskiner fick betydligt bättre hållbarhet. Den var också energisparande, säger industrihistorikern Bengt Spade.

Svenska kullagerfabriken

Med kapital från sin gamla arbetsgivare grundade Sven Wingquist Svenska kullagerfabriken 1907. Efter en inledningsvis blygsam produktion växte SKF snabbt till ett världsledande exportföretag. Wingquists kullager kom i en tid då industrialiseringen i världen gick på högvarv och behovet av tillförlitlig teknik var stort.

År 1911 etablerade SKF sin första utländska fabrik utanför London och i slutet av 1910-talet hade man spridit sin verksamhet till bland annat Tyskland, Ryssland, USA, Sydafrika, Australien, Japan och Brasilien. Sven Wingquist reste själv runt och marknadsförde sin uppfinning – han hade sedan tidigare erfarenhet av utlandskontakter då han redan 1896 besökt textilfabriker under en studieresa i USA. Snart hade företaget 12 000 medarbetare.

– En anledning till att SKF intog en så stark position på världsmarknaden är att man säkrade en kvalitetsbas genom att köpa upp etablerade svenska företag inom järn- och stålindustrin, som Hofors bruk och senare även Hellefors bruk, säger Bengt Spade.

Kortare arbetstid och semester

Sven Wingquist hade inte bara näsa för affärer utan gjorde också sociala investe­ringar för de anställda. Veckoarbetstiden låg redan vid starten på 54 timmar mot i genomsnitt 60 på andra företag. 1913 införde Wingquist fyra dagars semester samt inrättade pensionsfonder och olycks­fallsförsäkringar för sina arbetare.

Bland de anställda fanns det fler ingenjörer som inspirerats av Wingquists driftighet. År 1919 utvecklade Arvid Palmgren ett rullager som höll för järnvägsvagnars enorma påfrestningar. Palm­grens vidareutveckling av Wingquists kullager innebar att tunga transporter kunde effektiviseras.

Volvo dotterbolag till SKF

SKF spelade även en huvudroll i bildandet av en annan svensk industrijätte. Namnet ”Volvo”, med sin latinska betydelse ”jag rullar”, registrerades av SKF 1915 och var ett kullager som såldes på den amerikanska marknaden. Lönsamheten var dock mager och tillverkningen upphörde. År 1926 blev namnet aktuellt igen, då inom den nya och expanderande bilbranschen. Volvo bildades som ett dotterbolag till SKF och var så fram till 1935, då det blev ett eget bolag.

Under de följande decennierna fortsatte SKF:s utveckling mot en global verksamhet. Trots att produktionen i företagets tyska fabriker låg nere under andra världskriget, innebar den tiden en skjuts framåt för SKF, eftersom krigsindustrins efterfrågan på pålitliga kullager var stor.

Efter kriget växte SKF:s verksamhet utanför Sverige snabbt och 1970 fanns cirka 80 procent av företagets nära 70 000 anställda vid utländska fabriker och dotterbolag. I Sverige fanns sedan 1957 kul- och rullagerfabriken i Göteborg – ett av de största byggnadsprojekten i företagets historia.

Fortsatt ledande på världsmarknaden

SKF har fortsatt att vara ledande på en världsmarknad där konkurrensen hårdnar. Inte minst Kina är i dag en växande marknad och SKF har på senare år anlagt fabriker i Dalian och Shanghai. Nya etableringar har även gjorts i Östeuropa och i Mellanöstern.

Nyckeln till att SKF håller sin tätposition är namnet, traditionen, samt en kontinuerlig utveckling av tillverkningsmetoder och av kvaliteten på företagets produkter.

Från 1980-talet och framåt har SKF breddat sin verksamhet. Lagren är alltjämt huvudprodukten men andra viktiga plattformar kring den är service och underhåll, smörjsystem, tätningar och så kallad ”mekatronik” – en mix av mekanik och elektronik, som används till exempel för höj- och sänkbara bord.

Publicerad i Populär Historia 7/2007

Fakta: Sven Wingquist

Född 1876 i Hallsberg, död 17 april 1953 i Göteborg. En byst av Sven Wingquist står utanför SKF:s huvudkontor i Gamlestaden i Göteborg. I närheten ligger också Sven Wingquists gata.

Wingquist har av konsthistorikern Carlo Pedretti kallats »Sveriges svar på Leonardo da Vinci». Da Vinci ägnade en stor del av sitt liv åt att lösa problemet med friktion, och hans idéer om rullningslager liknar enligt Pedretti det kullager som officiellt uppfanns av Wingquist.