En realistisk scen från Stockholms blodbad spelas in.

© Faktabruket

Stockholms blodbad blir dokumentär

Just nu spelas dramadokumentären "Stockholms blodbad – kampen om tronen" in. Det blir maktspel, intriger och 3D-animationer som kan ses på SVT i mellandagarna.

9 oktober 2020 av Anna Larsdotter

”Det här är ju Game of Thrones på riktigt”. Så tänkte Daniel Skogström, producent och projektledare på produktionsbolaget Faktabruket, när han började läsa in sig på Stockholms blodbad och de händelser som ledde fram till den fatala uppgörelsen på Stortorget år 1520.

Maktspelet, intrigerna, det skoningslösa våldet.

Hur kunde det ske – hur kom det sig att alla dessa människor miste livet i en massaker som inletts med en fest och löften om amnesti?

Så löd frågorna som inledde arbetet med den tvådelade dramadokumentären ”Stockholms blodbad – kampen om tronen” som spelas in just nu och kommer att sändas på SVT i mellandagarna.

500 år sedan Stockholms blodbad

I höst har det gått 500 år sedan den danske kungen Kristian II beslöt att göra rent hus med Stureätten och de uppstudsiga svenskar som motsatte sig Kalmarunionen. Den 4 november 1520 kröntes han till kung av Sverige och bjöd in till ett storslaget – och, som man trodde, försonande – gästabud i Stockholm. Men kalaset vändes snart i en vendetta som slutade med att chockade biskopar, rådsherrar, och framstående borgare miste livet på Stortorget, antingen med svärd, yxa eller i galgen.

Totalt avrättades omkring hundra personer.

Händelsen beredde vägen för den då 24-årige Gustav Eriksson Vasa, som ställde sig i spetsen för ett uppror mot danskarna och därefter inledde grundandet av vad som blev den svenska nationalstaten.

Realistiska scener

Tv-program om svensk historia brukar vara av det mer stillsamma slaget, men i ”Stockholms blodbad” använder man sig av 3D-animeringsteknik och inspelningar mot greenscreen för att skapa realistiska historiska scener.

– Tittarna kommer att få uppleva det dramatiserade blodbadet, berättar Daniel Skogström. Vi byggde upp hela avrättningsplatsen med bödeln, folk med lansar till häst och publik framför en greenscreen. På grund av corona tvingades vi hela tiden hålla nere antalet deltagare till max femtio, det var en utmaning, men funkade.

Lika viktigt som själva blodbadet är vägen dit, maktspelet och relationerna mellan huvudpersoner som Kristian II, Dyveke Sigbritsdatter, Sten Sture d y, Kristina Gyllenstierna, Gustav Trolle och Didrik Slagheck. Alla spelas av statister, ofta hämtade från lajvsällskap med kunskap om tiden.

Historikern Anna Maria Forssberg är en av två programledare för "Stockholms blodbad – kampen om tronen". Här är hon under en inspelning vid Nydala kloster.

Borgaren som tjänade på blodbadet

Programledare är historikerna Bo Eriksson och Anna Maria Forssberg som i dokumentären besöker en rad platser viktiga för händelseutvecklingen, som Gustav Trolles borg Almarestäket (i dag en ruin), sjön Åsunden och Bergen i Norge, där Kristian för första gången möter sin älskarinna Dyveke, samt Nydala kloster där han för första gången föräras sitt svenska tillnamn ”Tyrann” efter att han (enligt sägnen) låtit dränka flera munkar i en isvak.

– Jag skulle gärna ha spelat in en serie om minst sex timmar, säger Daniel Skogström, som dock är nöjd med att SVT till slut, efter lång övertalning, tackade ja till en dokumentär om en av de mest spektakulära och debatterade händelserna i svensk historia. Han avslöjar också att mindre uppmärksammad person, en borgare i Stockholm kommer att föras upp på listan över de som bör ställas till svars för blodbadet för 500 år sedan.

– Han var en av de som helt klart tjänade på att så många inflytelserika personer avrättades, säger Daniel Skogström.

Läs mer: 1520 – ett svenskt ödesår

Kanske är du intresserad av...

Läs också