"Hur var det egentligen att vara kunglig kvinna?”

När Karin Tegenborg Falkdalen var tio år gammal fick hon följa med sin farmor och farfar till Gripsholms slott. Där hängde ett porträtt av 1700-talsdrottningen Lovisa Ulrika med hög vit peruk och glittrande smycken.

– Jag tyckte att hon var det vackraste jag sett – jag köpte ett vykort och gick sedan hem och lånade alla böcker jag hittade om drottningar, säger hon.

Så började hennes fascination för kungliga kvinnor, ett intresse som följt henne sedan dess. I höst utkommer hon med boken Svenska drottningar – i blickfånget från Vasatiden till i dag, där hon tar ett helhetsgrepp på drottningrollen under 500 år.

– Det som fascinerade mig när jag var liten var utanpåverket, smyckena och skönheten.
Nu är det snarare vad som döljer sig bakom fasaden jag är intresserad av. Hur var det egentligen att vara kunglig kvinna under exempelvis Lovisa Ulrikas tid?

Margareta Leijonhufvud ideal

I boken tar hon avstamp i Vasatiden, med den tjugoåriga Margareta Leijonhufvud som viktigt exempel. Även om samhället var väldigt annorlunda när Margareta gifte sig med Gustav Vasa så finns det många beröringspunkter med dagens drottningroll.

– Med Margareta etablerades en rad ideal som sedan följt med genom historien, säger Karin Tegenborg Falkdalen. Margareta var en god husfru, födde många barn och var mild till sin personlighet.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– Samma krav har i någon mån ställts på alla efterföljande drottningar, även på Silvia i vår egen tid.

Producera tronarvingar

Att alla drottningar levt sina liv i offentlighetens ljus är en annan röd tråd hon extraherat ur historien. Men det är inte, som hos manliga kungligheter, deras politiska makt som skärskådats utan deras utseende och – framförallt – deras fruktsamhet.

– Drottningarnas viktigaste uppgift har alltid varit att producera tronarvingar, därav de ständiga spekulationerna om graviditeter, säger Karin Tegenborg Falkdalen.

Ingående beskrivningar

Hon beskriver hur de kungliga kvinnorna närmast »besiktigades« av såväl hovet som omgivningen – och från 1800-talet och framåt också av de allt inflytelserikare tidningarna.

– Det har inte varit lätt för den som inte motsvarade tidens skönhetsideal eller på något annat sätt föll utanför ramen.

– Lovisa av Nederländerna fick till exempel sitt utseende genomgånget från topp till tå och kommentarer om att hennes ögon, även om de var milda, satt för tätt och halsen var »något för kort«.

Vilken makt har drottningar haft?

– Deras makt har sällan varit av formellt politisk natur, utan har haft en vidare betydelse. Drottningarna har hållit ihop hoven och verkat för att bereda vägen för söner och makar. Att de ständigt funnits vid kungarnas sida har varit avgörande, vilket märkts inte minst när de försökt dra sig undan. Ett exempel är Gustav IV Adolfs hustru Fredrika, som kritiserades hårt när hon inte var tillräckligt synlig i offentligheten.

Vilken är den mest missförstådda drottningen, tycker du?

– Det vanliga exemplet brukar ju vara Maria Eleonora, men här förmår forskningen numera att sätta in henne i ett större europeiskt sammanhang där hennes omtalade starka sorg efter Gustav II Adolfs död speglar en tidstypisk och traditionell roll och inte en hysterisk natur.

– Snarare skulle jag nog vilja nämna 1800-talsdrottningarna Lovisa eller Sofia. De hade extremt svåra roller, där de enligt tidens borgerliga ideal skulle vara anspråkslösa och ödmjuka, men där det samtidigt förväntades att de skulle glänsa när de framträdde vid hovet.

Vem skulle du vilja ägna lite extra uppmärksamhet?

– Egentligen flera – en är Ulrika Eleonora d ä, som hade ett oerhört tufft liv med många barnafödslar som bröt ner henne. När hon dog 1693 var hon havande för åttonde gången, en uppgift som jag stötte på i källorna.

– Men framförallt skulle jag nog vilja fördjupa mig lite mer i Kristina av Holstein-Gottorps liv. Hon har fått många tillmälen och hårda ord för att hon till exempel försökte hjälpa fram sin son Gustav II Adolf, men hon betedde sig egentligen inte värre än en man skulle ha gjort i samma position.

– Man behövde vara tuff för att komma någon vart på den tiden.

Publicerad i Populär Historia 10/2019