Anders Dybelius har skrivit en ny bok om personen Karl XII. I bakgrunden: slaget vid Narva.

"Karl XII:s favoriträtt var svinhuvud i gelé"

I en ny bok skildrar historikern Anders Dybelius Karl XII med samtidens ögon. Han har fördjupat sig i kungens personlighetsdrag och drar sina slutsater från vad andra sa om Karl XII medan han levde.

28 juni 2019 av Anna Larsdotter

Varför ville du skriva en bok om en person som redan är så omskriven?

– Egentligen har det sin grund i mitt arbete på Jönköpings universitet, där jag undervisar lärarstudenter. Karl XII har länge varit ett specialintresse och jag uppmanades av studenterna att föreläsa om honom. Han är en person som utan tvivel fortfarande fascinerar och i mina föreläsningar utgick jag framförallt från vad andra personer sagt om Karl medan han levde.

Vad skiljer Möten med personligheten Karl XII från andra böcker om krigarkungen?

– Jag har sorterat upp omdömen och beskrivningar av Karl i 21 olika kategorier, eller personlighetsdrag. Det kan handla om hans rättspatos, hans religiositet, hans humor eller hans matvanor.

Vad gillade han att äta?

– Han var som bekant mycket för enkelhet och sparsamhet både när det gällde mat och kläder. Även om han skulle ha kunnat beställa något flottare så var hans favoriträtt svinhuvud i gelé.

Och kläderna?

– Det är ju väl omvittnat att Karl klädde sig enkelt, och det av två orsaker. Han litade inte på andrahandskällor och ville inte bli upptäckt när han skaffade information på egen hand. Men det var också en säkerhetsfråga, med en prålig utstyrsel blev man lätt en måltavla.

– Hans ideal när det gäller klädseln var Alexander den store, som också rörde sig obemärkt i enkla plagg för att inte avslöjas. Förutom Bibeln hade Karl alltid en fickupplaga av Quintus Curtius Rufus skildring av Alexander den store med sig när han var på resande fot.

Karl XII som barn på en familjebild med föräldrarna Karl XI och Ulrika Eleonora den äldre. Med på målningen av David Klöcker Ehrenstrahl är också systern Ulrika Eleonora (längst till höger), Fredrik IV, Hedvig Eleonora och Hedvig Sofia.

© Nationalmuseum

Hur var Karls förhållande till sina föräldrar?

– Det var gott, även om båda dog när han var ung. Ulrika Eleonora gick bort när Karl var elva år, innan dess satt han länge och vakade vid hennes sjukbädd. Något som naturligtvis måste ha varit mycket tungt. Han var ett överbeskyddat barn, delvis för att han var den ende överlevande sonen.
– Efter mammans död tillbringade Karl all tid med sin far, Karl XI. De hade ett väldigt tajt förhållande som i hög grad formade sonen som person. Att han tycktes tystlåten, liksom innesluten i sig själv, har med detta att göra. Pappan rådde honom helt enkelt att inte prata i onödan, att lyssna på andra men aldrig själv avslöja något om sina planer.

Hans förhållande till kvinnor har ju ofta diskuterats. Har du kommit fram till något där?

– Det var egentligen inte något speciellt märkvärdigt med det. Som tonåring var han som sådana brukar, blyg och lite fånig inför tjejer. Något som liksom stelnade hos honom, han fortsatte att vara vansinnigt blyg inför kvinnor han inte kände.

FLER HISTORISKA NYHETER I POPULÄR HISTORIAS NYHETSBREV!

– Jag tror att han tänkte gifta sig, men först efter att kriget var slut. Så hade hans pappa gjort och det är möjligt att han fick det rådet av Karl XI.

Har du hittat någon röd tråd när du listat hans personlighetsdrag?

– Ja utan tvekan – Karl XII var absolut ingen gåta, som det ofta hävdats. En är hans makalösa envishet som gjorde att han aldrig någonsin gav upp. En annan är hans dumdristighet, drivkraften att alltid, alltid vara bäst. Macho skulle vi kanske kalla det i dag. Han kunde rida iväg på uppdrag med Livdrabanterna utan mat och vatten bara för att visa att han kunde.

Karl XII klädde sig enkelt. Här är uniformen han bar vid Fredrikstens fästning under det norska fälttåget.

– Karl var också en grymt insatt person. Han hade ett kopiöst minne och kom ihåg ansikten och namn som ingen annan. Det gjorde att folk blev betagna av honom, ”tänk att kungen minns lilla mig”.

– Ytterligare en aspekt är hans självmedvetenhet. Han var skolad till arvtagare och visste att han bara hade en enda makt över sig: Gud. Men han var också uppriktigt troende och menade att så länge han bara läste bibeln och bad sina böner så skulle allt ordna sig. Precis som det gjort för hans far och farfar.

Varför har han blivit så kontroversiell?

– Kontroverserna har ofta handlat om kriget och hur det fördes. Varför nöjde han sig inte efter de tidiga lysande segrarna? Varför offrade han kallsinnigt sin armé genom att gå in i Ryssland? Däri ligger väl den stora vattendelaren när det gäller Karl XII.

– Karl ville vinna lysande segrar, precis som hans far och farfar gjort. Han var en extrem pliktmänniska, hårt pressad sedan barnsben, som ville förvalta det arv han fått på bästa sätt – ungefär som en företagsledare. Vi kan också jämföra med en idrottsperson som har vunnit allt, som inte har mer att bevisa, men ändå inte kan sluta tävla.

– Det är också viktigt att komma ihåg att den tid han levde i var en krigisk tid – och krig går ut på att döda folk. Det är lätt att glömma i ett land där vi haft fred så länge. Veteraner blir råbarkade, så också Karl XII.

– Religionen hade också betydelse förstås, dessa tankar om att han hade Guds välsignelse i allt han gjorde. Omgivningen varnade honom för att det kunde straffa sig, men han lyssnade inte.

Kanske är du intresserad av...

Läs också