Rudolf II hedrades med fruktporträtt
Att bli porträtterad genom ett sinnrikt bruk av frukter och grönsaker var en hedersbetygelse.
En politisk allegori har det kallats, Giuseppe Arcimboldos porträtt av Rudolf II (1552–1612). I sådana fall är det att betrakta som en hyllning till kejsaren av det habsburgska riket. Arcimboldo målade honom som Vertumnus, årstidsrytmernas, växtlighetens och föränderlighetens gud.
Föränderligt var också kejsarens styre. Rudolf II led med åren av en tilltagande sinnessjukdom som hindrade honom från att kraftfullt leda sitt rike. Detta söndrades av reformationens och motreformationens stridigheter, och Rudolf II tvingades slutligen avstå större delen av sin makt till sin bror och efterträdare, Mattias.
Rudolf II hade ett starkt intresse för konst och vetenskap, och beskyddade bland andra fysikern Kepler och astronomen Tycho Brahe vid sitt hov. Där vistades också den italienske konstnären Giuseppe Arcimboldo (1527–93), specialiserad på de bisarra och lärda allegorier som det habsburgska hovet favoriserade.
Hans porträtt av kejsaren ingick i den konstkammare som Rudolf II:s farfar, Ferdinand I, hade grundat i Wien på 1550-talet. I sin Kunstkammer, ett slags föregångare till dagens museer, samlade Rudolf II långt ifrån enbart konst.
Snarare kan den tolkas som ett mikrokosmos vilket speglade universum i stort och smått. Där fanns allt från elfenben och märkliga stenar, till skildringar av de mänskliga dygderna och himlavalvets stjärnbilder – ett urval av det förnämsta som naturen och människan kunde skapa.
När svenska trupper 1648 stormade Prag i slutskedet av det trettioåriga kriget utgjorde den habsburgska konstkammaren ett givet plundringsmål. Bland krigsbytena fanns den berömda Silverbibeln och förmodligen även Rudolf II:s porträtt som på detta sätt kom till Sverige. Målningen, som sägs vara mycket porträttlik, har länge tillhört samlingarna på Skoklosters slott, men har under långa perioder varit utlånad till utställningar runt om i världen. Nu har den dock fått sin egen fasta monter på slottet där besökare kan studera dess fascinerande uppbyggnad.
Publicerad i Populär Historia 5/2001
