Amelia Earhart: Det mystiska försvinnandet
Den amerikanska piloten Amelia Earhart försvann mystiskt 1937 under en jorden runt-flygning. Vad hände med planet? Här berättar vi om de olika teorierna kring Earharts försvinnande.
Fakta: Amelia Earhart
Födelsedatum: 24 juli 1897
Försvinnandedatum: 2 juli 1937
Försvann: Över Stilla havet
Yrke: Amerikansk pilot
Amelia Earhart var en amerikansk pilot och pionjär. Hon blev den första kvinnliga piloten att soloflyga över Atlanten, och hade som mål att bli den första kvinnan i historien att flyga jorden runt.
1937 inledde hon en världsomflygning västerut i sitt flygplan, men hon försvann i en krasch över Stilla havet och blev aldrig återfunnen.
Ville bli den första kvinnan att flyga jorden runt
År 1932, fem år efter Charles Lindberghs ensamflygning över Atlanten, var det Amelia Earharts tur att ge sig på denna utmaning. Det lyckades, och hon blev därmed den första kvinnliga piloten att soloflyga över Atlanten.
Amelia Earhart sökte emellertid större utmaningar, och 1937 inledde hon en världsomflygning västerut i sitt flygplan, en modifierad Lockheed Electra L-10E.
Efter en mindre krasch på Hawaii förändrades planerna, och flygrutten ändrades till att gå österut istället. Tillsammans med navigatören Fred Noonan lyfte Earhart från Miami i juni 1937, och efter tre veckor nådde de Nya Guinea. Denna mellanlandning skulle bli deras sista.
Efter en radiokontakt under flygningen mot Howland Island den 2 juli, försvann Earharts Electra spårlöst över Stilla havet.
Inga spår har hittats efter Amelia Earhart eller flygplanet
Det finns olika teorier om var flygplanet, Earharts och Noonans kvarlevor eller andra spår kan sökas – i havet, på Marshallöarna eller kanske på ön Saipan. Vissa hypoteser kan uppfattas som smått fantastiska, där trovärdigheten är svår att värdera utan att vara väl bevandrad i fallet.
Och det bör sägas: i skrivande stund har inga säkra spår eller lämningar hittats efter Amelia Earhart, hennes navigatör eller deras flygplan.
Den gängse och minst spekulativa teorin om vad som hände, menar att planet fick bränslebrist. Det antas därefter ha kraschat ute på öppet hav och sjunkit på okänt djup, nära färdmålet.
Men Earhart och Noonan kan också ha nöd- eller kraschlandat på en öde ö. Och i sådana fall kan spåren efter både besättning och flygplan gå att återfinna på land. Detta är något som har sysselsatt ett flertal lycksökare genom åren.
Andra och mer kontroversiella teorier menar att Earharts världsomflygning var en del av ett amerikanskt militärt rekognosceringsuppdrag över Marshallöarna. Tanken är då att besättningen (efter att flygningen avbröts på något vis) ska ha tagits tillfånga av den japanska krigsmakten.
För att ta sådana spekulationer på allvar krävs det dock väldigt mycket mer fakta än vad som hittills har gått att få fram. Brist på bevis kan förvisso bero på att uppgifterna är känsliga för inblandade parter, men givetvis också på att de helt saknar grund.
En kuriös detalj i sammanhanget är att nyss nämnda teori skildrades på en serie frimärken som gavs ut av Marshallöarna 1987, till 50-årsminnet av Earharts försvinnande. Frimärkena förmedlar inte något substantiellt för den som söker tydliga bevis, utan bör nog mest ses som en flört med en rafflande – och tills annat kommer fram – ganska fantasifull historia.
Olika teorier om försvinnandet
Frimärkena (ovan) visar några avgörande scener:
- Avfärden från Nya Guinea.
- Det väntande fartyget USCG Itasca (som försåg Earhart med signalbäring plus en rökplym från Howland Island).
- En kraschlandning i havet vid en atoll i Marshallöarna (med uppblåsbar räddningsflotte och nyfikna öbor).
- Det japanska fartyget Koshu, som transporterar bort den bärgade flygmaskinen.
Undersökningar med djuphavs-sonar har genomförts kring Howland Island, och från 2002 avsökte företaget Nauticos ett omfattande bottenområde, dock utan resultat. Även Waitt Institute for Discovery, som för dryga tio år sedan sonderade med undervattensrobotar, fick åka hem tomhänta.
En annan hypotes bygger på att flygarna misslyckades med att fastställa positionen för sin destination, och kraschlandade på Gardner Island (idag Nikumaroro). De kan i så fall ha blivit skeppsbrutna 350 sjömil sydväst om det tänkta målet, Howland Island.
Det har gjorts sökningar på och vid Nikumaroro, där man har utgått från brittiska foton och rapporter från 1937–40 som möjligen visar en övernattningsplats, matchande flygplansfragment, spridda benrester och skor från en man och en kvinna.
Arkeologiska undersökningar vid ett flertal expeditioner har kunnat bekräfta snarlika fynd, men ännu saknas övertygande bevis.
Författaren Mike Campbell tar ut svängarna när han bygger vidare på Frederick Goerners bok The Search for Amelia Earhart, vilken blev en bestseller 1966. I stora drag följer Campbells teori de händelser som illustreras på frimärkena. Men påståendena som lyfts fram är kontroversiella. Detta eftersom de inte utesluter att Earharts och Noonans kvarlevor sägs kunna vara begravda på Saipan, efter att de hade tagits till det japanska militärhögkvarter som då fanns på ön.
Det fortsatta sökandet efter flygplanet, Amelia Earhart och hennes navigatör kommer säkerligen inte att upphöra förrän de hittas, eller säkra bevis för vad som hände ser dagens ljus.
Publicerad i Populär Historia 10/2022