Resterna av en av de »standardmetrar« som sattes upp i Paris som referens kan ännu beskådas vid Rue Vaugirard 36, nära Palais du Luxembourg.

© Ken Eckert

Metersystemet slog igenom i slutet av 1800-talet

Så gick Sverige från aln och skålpund till centimeter och gram.

12 juni 2020 av Anders Hansson

Metersystemet ersatte en närmast kaotisk situation vad gällde olika längd-, area-, vikt- och volymenheter. Bland annat kunde olika enheter användas om samma storhet beroende på om den uppmätta varan var fast eller flytande. Indelningen av enheter i olika storlekar var inte heller alltid enhetlig.

Dessutom var exempelvis en aln olika lång i olika länder och till och med inom ett och samma land. På 1600-talet föreslog Georg Stiernhielm, som från 1667 hade ansvar för rikets mått- och viktsystem, att man skulle införa ett decimalindelat system, men så skedde inte.

Franska revolutionen

Grunden till metersystemet lades under franska revolutionen, då som bekant även mycket annat genomgick våldsamma förändringar. Nationalförsamlingen och dess ordförande Charles Maurice de Talleyrand gav 1790 i uppdrag åt en kommission inom franska vetenskapsakademin att utarbeta ett enhetligt måttsystem.

Den 5 april 1795 infördes i lag ett system för längd, area, volym och vikt baserat på metern. I stället för att utgå från en kroppsdel (fot, underarm, tumme) bestämdes att en meter skulle vara en tiomiljondel av meridianen från Nordpolen till ekvatorn genom Paris. Beräkningarna resulterade 1799 i en så kallad arkivmeter, tillverkad i platina.

Metern användes sedan som utgångspunkt för övriga enheter. För massa (vikt) bestämdes att ett gram motsvarade massan av en tusendel av en kubikdecimeter (liter) vatten vid 4 °C (den temperatur då vattnets densitet är som högst). Som prototyp tillverkades ett arkivkilogram i form av en cylinder av platina vars höjd och diameter var cirka 39 millimeter.

Postverket införde gram 1866

Det dröjde ungefär 80 år innan metersystemet slog igenom på bred front internationellt. I Sverige togs gradvisa steg, bland annat när Postverket införde enheten gram för utländska försändelser 1866 och när riksdagen 1869 beslöt att metersystemet skulle införas i medicinska sammanhang.

Metersystemet genomfört 1889

Den 20 maj 1875 var Sverige (i union med Norge) en av 17 stater som i Paris undertecknade meterkonventionen. Redan två dagar senare lagstiftade Norge om att metersystemet skulle införas. I Sverige infördes systemet formellt genom en kunglig förordning den 22 november 1878. Enheterna skulle införas successivt under en tioårsperiod och från och med 1889 var metersystemet det enda lagstadgade enhetssystemet i landet.

För att underlätta övergången till metersystemet tillverkades nya prototyper av arkivmetern och arkivkilogrammet och kopior av dessa skickades ut till länderna som undertecknat meterkonventionen. Prototyperna förvaras hos Internationella byrån för mått och vikt i Sèvres utanför Paris.

Nytt metermått och nytt kilo

Redan 1960 ersattes arkivmetern av den sträcka som ljus färdas i tomrum under en viss tid. Sedan 2019 baseras definitionen av kilogram på Plancks konstant, en så kallad fundamentalkonstant, det vill säga en storhet som är densamma i hela universum. Det nu gällande internationella enhetssystemet, SI, bygger på metersystemet.

Publicerad i Populär Historia 12/2019

Kanske är du intresserad av...

Läs också