Viruset lever!

Det är en story värdig en Holly­woodfilm: historien om läkaren Johan Hultin som sjuttiotre år gammal lyckades hitta viruset till en av de mest hänsynslösa pandemierna i mänsklighetens historia – spanska sjukan.

28 januari 2006 av Fredrik Brändström

Johan Hultin emigrerade som ung från Sverige till USA för att studera, och blev tidigt besatt av att få veta mer om vad som orsakade spanska sjukan. Genom att undersöka kropparna efter offer för farsoten hoppades Hultin hitta ett virus som fortfarande levde. I Alaskas ödemarker, där ständig tjäle (så kallad permafrost) råder, trodde Hultin att det fanns störst chans att hitta kroppsvävnad som fortfarande bar på viruset.

Den första expeditionen gick redan 1951 till Brevig Mission, en avlägsen eskimåby där i stort sett alla invånare utraderades på bara ett par dagar efter att ha smittats av spanska sjukan. De begravdes i massgravar. Men Johan Hultin fick återvända tomhänt – inga av kropparna han hade undersökt bar på något virus.

Det skulle dröja nästan ett halvt sekel innan han bestämde sig för att göra ett nytt försök. 1997, då Hultin hunnit bli sjuttiotre år, återvände han till Alaskas vindpinade tundra. Även denna gång reste han på egen hand och med egna pengar, utrustad endast med en trädgårdssax som han hade lånat av sin hustru.

Efter två veckors grävande i den frusna marken drog Hultin slutligen den vinstlott som han hade väntat på under hela sitt liv. Lungvävnaden från en ung eskimåkvinna visade sig ha ett virus som fortfarande levde.

Kvinnan – som döptes till Lucy av Hultin – hade varit aningen rundlagd. Därför hade hennes kropp inte förmultnat i lika hög grad som de andra kropparna. Detta var anledningen till att viruset fortfarande var intakt efter alla år. Lucys lungvävnad levererades till forskare vid Amerikanska arméns patologiska enhet, som sedan dess arbetat med att undersöka viruset.

Analysen visar att viruset som orsakade ”spanskan” är mycket likt ett fågelinfluensavirus, av den typ som nu skapar rubriker i tidningarna, men som hittills endast har skördat en bråk­del av spanska sjukans offer, i en relativt liten del av världen, och under en period av flera år.

Forskarna har även lyckats återskapa viruset från 1918 i sin helhet. Trots riskerna med att viruset hamnar i hän­der på till exempel terrorister anser forskarna att fördelarna överväger – att vi får reda på hur spanska sjukan kunde uppstå, och därigenom kan vara mer förberedda inför framtida pan­demier. PH

Publicerad i Populär Historia 1/2006

Kanske är du intresserad av...

Läs också