Slagfälten grävs ut

Utomlands har slagfältsarkeologi varit ett framgångsrikt sätt att nå en (bokstavligen) djupare kunskap om historiska bataljer än den de skriftliga källorna kunnat tillhandahålla. Det finns exempel på hur sådana undersökningar radikalt förändrat synen på välkända slag. Ett är drabbningen vid Little Bighorn i USA 1876, där enträgen forskning och rekonstruktion resulterat i en ny, och mindre smickrande bild av general Custers insats.

17 mars 2006 av Anna Larsdotter

I Sverige har dock intresset länge varit svalt. Bo Knarrström, arkeolog som fördjupat sig i metoden, tror att slagfältsarkeologi rimmar illa med svenskarnas bild av sig själva som fredsälskande och neutrala.

2003 tog han initiativet till en första undersökning av ett slagfält i Skåne – och möttes av stor entusiasm. Under hösten samma år gjorde tre arkeologer med metalldetektorer och GPS-instrument en första studie av platsen för slaget vid Landskrona 1677, ett av de blodiga krigen mellan Sverige och Danmark då omkring 3  500 män och pojkar stupade.

– Eftersom det finns samtida skildringar av slagen tror vi att vi vet hur det gick, men de skriftliga källorna innehåller inte hela sanningen, säger Bo Knarrström. Segraren skriver som bekant historien och sanningshalten kan variera mellan olika dokument.

Nu i april fortsätter han sin undersökning av Ylleshed utanför Landskrona med att titta på hur infanteristriden kan ha förlöpt.

Olika typer av strid avsätter, enligt Bo Knarrström, olika spår. Handgranatsplitter vittnar om fotsoldaternas närstrid och fynd av hästskor och pistolkulor ger en bild av den intensiva kavalleristriden när svenskarna anföll danskarnas vänsterflank.

Samtidigt med Ylleshed håller Bo Knarrström och hans kolleger på med en förstudie för ett större vetenskapligt projekt i Poltava i Ukraina, platsen för den kanske viktigaste militära drabbningen i svensk historia.

Tanken är att projektet ska utmynna i en serie dokumentärfilmer och sökandet efter sponsorer har inletts. Praktiskt taget allt officiellt svenskt material om konflikten försvann i samband med Karl XII:s kapitulation år 1709. Omkring åttatusen svenska soldater dog vid Poltava, men ingen vet i dag var de ligger begravda.

Publicerad i Populär Historia 4/2005

Kanske är du intresserad av...

Läs också